Tapp, inom mekanik och teknik (ingenjörskonst), avser en kort cylinder eller dylikt formad (t.ex. kägelformad) utstickande ten som används som monterings-, tilt- eller rotationspunkt i olika anordningar. I äldre tid förknippas de bland annat med kanoner (kanontapp), då de användes för infästning och höjdriktning i lavettage, men deras användningsområde är mycket stort historiskt.

Tapp
Video över en leksak, "drinking bird", som använder axeltappar som tiltpunkt i en oscillerande rörelse.

Tappar sitter normalt anbringade i det objekt i fråga som monteras till ett annat eller ska skifta position (tiltas/roteras) i relation till dess plattform. Om rollerna är motsatta och tapparna är anbringade i plattformen kallas de inom viss mån istället vals, varav monteringsobjektet har motsvarande lager (valslager) anbringade som lagringspunkter (valslagring).

Typexempel redigera

  • Fästtapp – monteringspunkt, fästanordning
 
Bakstycket till en 75 mm stridsvagnskanon med kanonvals (valslager) för valslagring.
  • Kanontapp – vågrät tapp på var sida om en kanon som agerar pjäsfäste i lavett eller annan pjäslagring och tillåter justering av elevationsvinkel
    • Kanonvals (motsats) – vågräta tappar på insidan av en lavett eller annan pjäslagring som agerar pjäsens lagringpunkter och tillåter justering av elevationsvinkel
  • Höjdriktningstapp – vågrät tapp på var sida om ett objekt som agerar fäste i en plattform eller annan lagring och tillåter justering av höjdriktning
  • Lagertapp – lagringspunkt i lager (till exempel glidlager)

Referenser redigera

Webbkällor redigera

Tryckta verk redigera

  • Beskrivning över Flygvapnets minbomber och centralrör – 1947 års upplaga