Öppna huvudmenyn

Studentupploppet i Lund 1793, den 9 mars 1793, var oroligheter riktade mot adelspersoner i staden.

Studentupploppet i Lund 1793
PlatsLund, Sverige
Datum9 mars 1793
KaraktärUpplopp
Part IStudenter
Part IIAdeln
Övrigt?

BakgrundRedigera

Under denna tid rådde en viss sociala spänning på grund av den franska revolutionen. I mars planerades en bal hållas av adeln i Lund vid samma tid som protestantismens 200-årsjubileum firades i kyrkorna i hela riket. Balen skulle hållas i Bringska Huset.[1] 9 mars, redan dagen efter.[2] En av balens organisatörer, löjtnant Holger Morman, hade uttryckt sig mycket förolämpande om stadens studenter, och hotat med pisk om de vågade visa sig under festligheterna.[3] En uppenbar förklaring till upploppen var dels att det fanns en jakobinklubb i Lund 1793, dels det allmänna samhällsklimatet:

”Sveriges egna inre förhållanden voro politiskt även särskilt gynnsamma för de franska revolutionsidéernas hastiga insteg i landet. Enväldet florerade, trycktvång och tidningscensur hängde munlås för det fria ordet och det adliga godsägar- och ämbetsmannaväldet var tillräckligt stort och omfattande för att sticka folk i ögonen. När republiken under dramatiska former proklamerades i Frankrike 1792, började man även här bli republikansk. ’Halva nationen blev jakobin’, påstår Malmström, en av den svenska vitterhetens många historieskrivare”. [4]

Det finns olika tolkningar av orsaken till upploppet. Vid sidan av kopplingen till händelserna i Frankrike har Krister Gierow i det stora fyrbandsverket Lunds universitets historia (bd 3, s 444f), framfört som alternativt skäl att det skedde mindre än ett år efter Gustaf III:s död. Gierow kommer även till slutsatsen att studenternas missnöje i praktiken främst grundades i att de själva "i allt för liten utsträckning och alltför sent beretts tillträde till balen", i ett försök av att avpolitisera händelsen.

StudentupploppetRedigera

Studenterna samlades i Lundagård. En viktig roll spelade Johan Malmberg (1769-1846), som var student av Smålands Nation.[5] Man skrev och sjöng en nidvisa om ”De Adeliga Asen”, som blev mycket populär, man fyrade av raketer och man återtog de kanoner från Universitetet som adelsmännen lånat för att skjuta salut vid balens början.

De 100 församlade studenterna från Lundagård kom vid niotiden på kvällen upp till festlokalen, maskerade[6] och beväpnade med sablar, och krävde att Morman skulle komma ut och göra avbön. Annars hotade man att tömma lokalen med våld. Det 40-talet adelsmännen drog sina svärd och kvinnor svimmade. Några rutor krossades. Efter många om och men kom Morman ut och bad om ursäkt: ”Om jag har förargat herrarna...” började han. ”Eftersom!” hördes en röst från bakre leden. Morman fick börja om. ”Eftersom jag har förargat herrarna…ber jag ödmjukast om ursäkt”. Efter en kort paus hördes då kommentaren ”Gå i frid och synda icke hädanefter!”

Ingen hade därefter lust att dansa och studenterna tågade sedan hem till sin Rector, orientalisten Mathias Norberg. Denna incident bidrog till både studentkåren och Lunda-andan.[7][8] Vid den påföljande rättegången frikändes samtliga studenter.

ReferenserRedigera

  1. ^ Byggnaden finns kvar och har idag adressen Winstrupsgatan 9.
  2. ^ Engström, Bengt: Studentupplopp i skräckslaget Lund. SdS 22/3 1942.
  3. ^ Schöldström, Birger: Studentupploppen 1793. i: I Kikaren. Adolf Johnsons Förlag, Sthlm 1890, s. 23 ff.
  4. ^ Gustaf Henriksson-Holmberg: Socialismen i Sverige 1770-1886, s.78.
  5. ^ Om J. Malmberg se vidare Bidrag till Lunds stifts herdaminne, Lund 1846, s. 147 ff., och S. Wieselgrens levnadsteckning över fadern, Stockholm 1900, s. 19 ff.
  6. ^ Brautigam-Ericson, Ingrid:Nattabuller på Lundagård, SkD 23/4 1974.
  7. ^ Weibull/Tegnér : Lunds Universitets historia, 1668- 1868, Vol 1, s. 341.
  8. ^ Bosson, Annelie: Uppror mot adelns bal blev upphov till kår och lundaanda. Arbetet 17/4 1993.