Öppna huvudmenyn
Sofiagatans nedre del uppför Strömmensberg, sedd från Härlandavägen i början av 2009.
Arkitekten Uno Åhrén

Strömmensberg är ett område i stadsdelen och primärområdet Bagaregården, ingående i stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda i Göteborg.[1] Området kallades tidigare för Bagaregårdshöjden.[2]

Troligen har Strömmensberg fått sitt namn efter Olof Ström, brukspatron på Sävenäs säteri.[3] Denne var kusin med Niclas Sahlgren och en av Ostindiska kompaniets största intressenter. Men på Ströms tid på 1700-talet var Strömmensbergs höjd obebyggd. Marken tillhörde landeriet Bagaregården. Stadsdelen Bagaregården började bebyggas på 1910-talet efter planer utarbetade av Albert Lilienberg. Nästa stadsingenjör för Göteborg blev Uno Åhrén, som gick drastiskt tillväga och rev upp Lilienbergs planer för Strömmensberg.[4] Strömmensberg prospekterades först i slutet på 1930-talet, i funktionalismens anda, enligt planer av Gunnar Sundbärg[5]. Stadsplaneringen av Strömmensberg blev godkänd 1938. Denne arkitekt grupperade husen för att de skulle ge lä åt bostadskvarteren. För att gårdarna också skulle få sol byggdes sammanhängande huslängor kring dem. En butikslänga vid Sofiagatans nedre del kom att tjäna bostadshusen.[6] Sofiagatan har fått sitt namn till minne av Oscar II:s gemål Sofia av Nassau.

GatornaRedigera

Strömmensberg ligger alltså högt. Många av dess gator har namn efter läget eller efter andra höga berg i Sverige, som Storhöjdsgatan, Sulitelmagatan, Sareks Trappgata, Ottfjällsgatan, Tomtebacksgatan och Nordåsgatan som ligger på norra sidan av Strömmensberg. Kobergsgatan har sedan 1939 sitt namn efter Koberget, som området tidigare har kallats. Från Strömmensberg finns en utmärkt utsikt över staden Göteborg.

En del gator är döpta efter prominenta personer eller släkter som Frödingsgatan till minne av den gamla Göteborgssläkten Fröding. Dess förste medlem, grosshandlare Anders Fröding var genom gifte ägare till Bagaregårdens landeri. Lefflersgatan har fått sitt namn till minne av släkten Leffler i Göteborg, vars namn är förknippat med landeriet Kristinedal. Gatan är belägen på dess gamla ägor. Wahlbergsgatan har sedan 1939 sitt namn efter forskningsresanden Johan August Wahlberg.

Morängatan har fått sitt namn efter moränbildningar i området, Kransen efter gatans form och Vidkärrsgatan sedan 1918 efter hemmanet Vidkärr. En bigata heter sedan 1939 Vidkärrsstigen.[7]

KällorRedigera

  1. ^ Gatuadressregister efter basområden Arkiverad 1 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2011-02-06.
  2. ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 273
  3. ^ Lindstam, (1945), s. 239
  4. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 14
  5. ^ Arkitekturs artikeldatabas[död länk]
  6. ^ Johan Lundgren, Strömmensberg. Stadshem fastighetsmäkleri. Göteborg (broschyr)
  7. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945, passim
  • Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945

Vidare läsningRedigera

  • Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 73-76, 130-147. Libris länk. ISBN 978-91-87553-23-3 

Externa länkarRedigera