Storbritanniens belöningssystem

hedersutmärkelser utdelade av Storbritanniens monark
Artikel Diskussion

Storbritanniens belöningssystem (British honours system) är en samlingsbeteckning för ordnar, medaljer, pärsvärdigheter och andra titlar som delas ut av den brittiska monarken som belöning eller uppskattning för personligt hjältemod, framstående insatser, eller lång och trogen tjänst till Storbritannien och dess översjöiska territorier.

Ordnar, medaljer samt marskalkstav som tillhört fältmarskalk George Stuart White.

Ordnar som utdelas av monarken på premiärministerns inrådan bereds dessförinnan i Cabinet Office (för brittiska medborgare) och Foreign and Commonwealth Office (för utlänningar). Utnämningar till ordnar eller andra utmärkelser publiceras i den officiella tidningen för England och Wales: London Gazette.

BaronetRedigera

Huvudartikel: Baronet

Baronet (eller på svenska baronett[a]) är en ärftlig brittisk titel indikerar innehav av en särskilt instiftad värdighet, ett baronetcy. Upphovet till att titeln instiftades i England och Skottland på 1600-talet var som belöning åt dem som ekonomiskt bidrog till att bekosta koloniseringen av Irland respektive Nova Scotia.

En baronet står högre i rang än en medlem av en kunglig riddarorden (med undantag av Strumpebandsorden, Tistelorden och Sankt Patriksordens riddare), men lägre i rang än en baron, vilket är den lägsta graden av pärsvärdighet. Baronetvärdighet är helt åtskild från pärsvärdighet. Historiskt har dock baronets jämförts med vad som i andra europeiska länder betecknats som lågadel i avsaknad av en formell sådan i Storbritannien och dess riksdelar. I likhet med medlemmar av högre grader av kungliga riddarordnar tituleras en baronet med "Sir" följt av förnamnet.

DekorationerRedigera

OrdnarRedigera

Huvudsida: Kategori:Brittiska ordnar

Listade i rangordning:[1]

Namn Grader (förkortning) Släpspänne Grundad Grundare Motto Utdelas för/av Relaterade utmärkelser Källor
Strumpebandsorden
The Most Noble Order of the Garter 		Knight (KG)
Lady (LG) 		  23 april 1348 Edvard III Honi soit qui mal y pense Högsta orden i England, Wales och Nordirland
Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). 		- [2]
Tistelorden
The Most Ancient and Most Noble Order of the Thistle 		Knight (KT)
Lady (LT) 		  29 maj 1687 Jakob VII Nemo me impune lacessit ("Ingen provocerar mig ostraffat") Högsta orden i Skottland. Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). -
Bathorden
The Most Honourable Order of the Bath 		Knight/Dame Grand Cross (GCB)
Knight/Dame Commander (KCB/DCB)
Companion (CB) 		  18 maj 1725 Georg I Tria iuncta in uno
("Tre förenade i en") 		Civila avdelningen: seniora ämbetsmän;
Militära avdelning: flaggmän och generalspersoner. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. 		-
Förtjänstorden
The Order of Merit 		Member (OM)   23 juni 1902 Edvard VII For merit Militär, vetenskap, konst, litteratur, kultur. Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). Högst 24 ordensledamöter samtidigt. -
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
The Most Distinguished Order of Saint Michael and Saint George 		Knight/Dame Grand Cross (GCMG)
Knight/Dame Commander (KCMG/DCMG)
Companion (CMG) 		  28 april 1818 Georg IV
(prinsregent) 		Auspicium melioris ævi
("Tecken på en bättre tid") 		Diplomater och kolonialtjänstemän. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. - [3]
Victoriaorden
The Royal Victorian Order 		Knight/Dame Grand Cross (GCVO)
Knight/Dame Commander (KCVO/DCVO)
Commander (CVO)
Lieutenant (LVO)
Member (MVO) 		  21 april 1896 Victoria Victoria
("Seger" på latin) 		Tjänster åt kronan/monarkin. Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). The Royal Victorian Medal
The Royal Victorian Chain 		[4]
Brittiska imperieorden
The Most Excellent Order of the British Empire 		Knight/Dame Grand Cross (GBE)
Knight/Dame Commander (KBE/DBE)
Commander (CBE)
Officer (OBE)
Member (MBE) 		 
  		4 juni 1917 Georg V For God and the Empire
("För Gud och Imperiet") 		Varierande (finns i olika utföranden för civil och militär). Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. The British Empire Medal
Order of the Companions of Honour Companion (CH)   4 June 1917 Georg V In action faithful and in honour clear
("I handling trofast och äran klar") 		Arts, science, politics, industry, religion. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. - [5]
Distinguished Service Order Companion (DSO) - plus bars   6 september 1886 Victoria - Officerare för ledarskap i aktiv tjänst. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. -
The Imperial Service Order Companion (ISO)   8 augusti 1902 Edvard VII For faithful service
("För trogen tjänst") 		Statstjänsteman i 25 år (i administrativ eller klerikal tjänst) The Imperial Service Medal (ISM)

Dessutom finns ett antal ordnar som är vilande: Sankt Patriksorden (irländsk motsvarighet till Strumpebandsorden och Tistelorden), Indiska stjärnorden samt Kejsardömet Indiens orden (de senare två relaterade till Brittiska Indien).

MedaljerRedigera

Ett stort antal medaljer finns däribland Victoriakorset som ges till militär personal för hjältemod och tapperhet i strid, samt Georgskorset som är den civila motsvarigheten.

PärsvärdighetRedigera

 
Överhusets kammare i Westminsterpalatset.
Huvudartikel: Pärsvärdighet § Storbritannien

Pärernas roll är att besätta platserna i överhuset och är därför ej valbara till underhuset. Rätten för ärftliga pärer till en plats i överhuset har successivt begränsats genom unionsbildningarna mellan England, Skottland och Irland samt av politiska reformer med just detta syfte, senast under Tony Blairs tid som premiärminister med House of Lords Act 1999. Av pärernas privilegier kvarstår idag endast rätten att begära audiens hos monarken för att framlägga ämnen som gäller allmänt väl och rätten att slippa arrest vid civilrättsliga mål.

Ärftligt pärskapRedigera

Pärsvärdighet (engelska: Peerage) en benämning på det system av titlar som anger om innehavaren har adlig värdighet. Värdigheten utdelas av den brittiske monarken och kan endast innehas av dennes undersåtar. Icke adlig (commoner) är alla de som varken är en pär (peer) eller monarken själv. Ärftlig pärsvärdighet tillkommer då endast huvudmannen för varje ätt, yngre söner till en huvudman kan ges en av huvudmannens sekundärtitlar, om sådan finns. Ärftliga pärer kan avsäga sig sitt pärskap under sin livstid under Peerage Act 1963, som tillkom efter att Labour-politikern Tony Benn fråntogs rätten att sitta kvar som folkvald ledamot i underhuset när han ärvde sin fars pärskap.

Ärftliga pärskap har efter 1900-talets mitt huvudsakligen getts till manliga medlemmar av kungafamiljen i samband med bröllop.

LivstidspärerRedigera

Livstidspärernas (Life Peers) titel, vanligen baron, går inte i arv. Livtidspärer infördes på 1800-talet för att kunna tillsätta överhusets rättskunniga laglorder, utan att deras efterkommande ättlingar i primogenitur (som kanske inte var juridiskt skolade) skulle ges plats i överhuset. Under 1900-talets mitt har systemet med livstidspärer övergått till ett renodlat politiskt belöningssystem för att kunna ge dessa plats i överhuset.

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: baronet

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Orders, decorations, and medals of the United Kingdom, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ ”Orders of Wear”. Orders of Wear. http://www.direct.gov.uk/prod_consum_dg/groups/dg_digitalassets/@dg/documents/digitalasset/dg_068133.pdf. Läst 3 februari 2015. 
  2. ^ HM, Government (1814). Statutes of the Most Noble Order of the Garter. T H Coe. https://books.google.com/books?id=yf9BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=statutes+of+the+order+of+the+garter&cd=5#v=onepage. Läst 23 maj 2010 
  3. ^ Galloway (2000)
  4. ^ Galloway, Royal Service (1996)
  5. ^ Galloway, Companions of Honour (2002)

Övriga källorRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Storbritanniens_belöningssystem&oldid=48670315"