Öppna huvudmenyn

Stockholms borgerskaps militärkårer var ett militärförband inom Stockholms Borgerskap i Stockholm som uppkom under medeltiden och upplöstes 1870.

Stockholms borgerskaps militärkårer
Vapen Borgerskapets militärkår.jpg
Stockholms borgerskaps militärkårers vapen som visar ett krönt huvud av Erik den helige (Sankt Erik).
Officiellt namnStockholms borgerskaps militärkårer
DatumMedeltiden-1870
LandSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
TypKavalleri
Infanteri
StorlekKår
HögkvarterStockholms Borgerskap
FörläggningsortStockholm
Tjänstetecken
Standar för Borgerskapets kavallerikårStandar för Stockholms Borgerskaps kavallerikår.jpg
Fana för Borgerskapets infanterikårs 1:a kompani.Stockholms borgerskaps infanteri 1 comp.jpg

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Gustav III mönstrar Borgerskapets militärkårerAdolf Fredriks torg 1790, efter Gustav III:s ryska krig.

Stockholms borgerskap hade sedan medeltiden deltagit i försvaret av staden. I stadens medeltida stadskrönikor kan man läsa att borgerskapet ofta med bistånd av legotrupper deltog i både försvar och strider. Som exempel deltog borgarna vid Slaget vid Brunkeberg 1471 samt under Kristina Gyllenstiernas försvar av staden 1520 mot kung Kristian Tyrann. Under denna tid var inte organisationen särskilt särskilt fast utan det var först under 1600-talet som en regelrätt organisation uppsattes. 1644 beräknade man i sammanställningen Förslag över rikets Krigsmakt så bestod Stockholms Borgargarde av nio kompanier.[1]

Under slutet av 1700-talet utfärdade kung Gustav III noggranna bestämmelser angående borgarbeväpningen. Förbandet fick nu namn av Stockholms borgerskaps militärkårer och stod i rang näst efter Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.

Under Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 ställde sig förbandet tidigt på kungens sida, och under Gustav III:s ryska krig åren 1788-1790 gjorde Borgerskapets militärkårer vakttjänst i staden, så att reguljära förband kunde friställas för behovet vid fronten. Som tack för denna vakttjänst skänkte Gustav III ObeliskenSlottsbacken till Stockholms stad. Förbandet stod även på kungens sida vid Riksdagen 1789 och man hjälpte kungen med att den 20 februari arrestera flera oppositionella.

Även under Finska kriget gjorde Borgerskapets militärkårer vakttjänst. På 1800-talet minskade dock intresset för militärkårerna och Borgerskapets militärkårer i Stockholm upplöstes 1870 i samband med att borgerskapets militärtjänst som särskilt stånd upphört att gälla.[2]

OrganisationRedigera

Redan under 1650-talet etablerades den organisation som därefter gällde i stort till nedläggningen. Chef för militärkårerna var sedan 1660-talet stadsmajoren, som även förde befäl över Borgerskapets militärkompani (stadsvakten). Politikollegiet hade överinseende över militärkårerna, samtidigt som man kontrollerade utbildningen och upprättade även rullor över styrkorna. Ansvaret för att ordna uniformer och vapen till militärkårerna hade Borgerskapets bemedlingskommission, vilken även avlönade stadsmajoren.

Förbandet bestod av både infanteri och kavalleri, och dessa kallas ibland för Borgerskapets infanteri respektive Borgerskapets kavalleri. Mönstring av förbandet förrättades av överståthållaren samtidigt som representanter för Politikollegiet deltog.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera