Hoatzin[2] (Opisthocomus hoazin) är en fågel med flera unika egenskaper som därför placeras i den egna ordningen hoatzinfåglar (Ophisthocomiformes).[3] Den förekommer i träskområden i Amazonflodens och Orinocos avrinningsområden och längs atlantkusten i Guyana, Surinam och Franska Guyana.
| Hoatzin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hoatzinfåglar men se text Ophisthocomiformes |
| Familj | Hoatziner Opisthocomidae Swainson, 1837 |
| Släkte | Opisthocomus Illiger, 1811 |
| Art | Hoatzin O. hoazin Müller, 1776 |
| Vetenskapligt namn | |
| § Opisthocomus hoazin | |
| Utbredning | |
_world.png) Hoatzins utbredningsområde | |
| Synonymer | |
| |
Utseende, fältkännetecken och anatomi redigera
Hoatzin blir 60–70 cm lång och knappt 1 kg tung. Trots att den har stora breda vingar är den en dålig flygare och förflyttar sig sällan längre sträckor än någon kilometer. Det lilla blåa huvudet med de röda ögonen är prytt med en lång och spretig tofs. Juvenilen har klor på vingarna. Hoatzin är en bullrig art med många hesa läten.
Systematik redigera
Hoatzins släktförhållanden med andra fågelarter är, och har varit, mycket omtvistade. Sedan den först beskrevs 1776 har den omväxlande förts till hönsfåglarna, gökfåglarna, stubbstjärthönsen, tran- och rallfåglarna, flyghönsen, duvfåglarna och musfåglarna. En stor sentida studie över fåglarnas systematik, Jarvis et al. 2014, lyckades inte på ett tillfredsställande sätt avgöra hoatzins släktförhållande med övriga fåglar. På grund av detta placerar de arten i den egna ordningen Ophisthocomiformes.[4]
Efter flera DNA-studier med motsägelsefulla slutsatser och debatt föreslogs att hoatzin och ett antal andra fåglar grupperades tillsammans i en grupp kallad metaves, tillsammans med duvorna. Gruppen omfattar flera systematiskt problematiska familjer som exempelvis flamingor. Släktskapet inom gruppen är i första hand bevisat genom DNA, men familjerna i gruppen delar vissa avvikande anatomiska drag, som till exempel förekomsten av ett notarium (sammanväxta nackkotor). Även sättet att mata ungar med krävmjölk är en likhet mellan flamingor, duvor och hoatzin. Denna uppdelning motsägs dock helt av Jarvis et al. 2014.[4]
Ekologi redigera
Hoatzin lever främst av blad, men äter även mindre mängder med blommor och frukter. Bland fåglarna har hoatzin en unik matsmältningsapparat, som har vissa likheter med idisslarnas. Dess kraftiga kräva fungerar som en muskelmage. Matsmältningen ger fågeln en tydlig lukt, en odör som är så stark att arten tidigare ibland har kallats stinkfågel och den jagas därför inte som föda utom i yttersta nödfall. Matsmältningsapparaten är, efter fåglars mått, så överdimensionerad att den delvis trängt undan bröstmuskeln vilket är en del av förklaringen till hoatzins dåliga flygförmåga.
Boet byggs i ett träd som har ett överhäng över vatten. Den häckar gärna i mindre kolonier och lägger vanligen två ägg som kläcks efter en månad. Ungarna lämnar boet efter ett par veckor och kan då både simma och klättra på trädstammarna med hjälp av sina kloförsedda vingar, men blir flygfärdiga först efter två månader. Juveniler som behöver undkomma rovdjur dyker ner i vatten och klättrar sedan upp med hjälp av de kloförsedda vingarna.
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Namn redigera
Trivialnamnet hoatzin används på en mängd språk för arten, bland annat på engelska, och härstammar ifrån aztekspråket nahuatl där det förekommer en fågel som kallas "huāctzin".[5] I den första officiella namnlistan över världens alla fågelarter som Sveriges ornitologiska förening presenterade i februari 2015 gavs arten detta namn. I en del äldre källor har den kallats stinkfågel eller zigenarfågel; det senare kallades den också i den första remisslistan som Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommité skapade inför det stora arbetet med att namna världens cirka 12 000 fågelarter. I den slutgiltiga listan hade ungefär 4 000 av dessa trivialnamn förändrats, däribland zigenarfågel vilket inte bedömdes som ett lämpligt namn för arten eftersom det anses kränkande och inte heller stämmer överens med de övriga namngivningsprinciper som kommittén skapat.[6][7]
I kulturen redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Opisthocomus hoazin Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] Jarvis et al. (2014) Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds, Science, 12 December 2014, vol.346, nr.6215, sid:1320-1331, DOI: 10.1126/science.1253451
- ^ Nahuatl dictionary, huactzin Arkiverad 26 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., <[1]>, läst 2015-02-26
- ^ Markus Lagerqvist & Erling Jirle (12 februari 2015) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2015 Arkiverad 14 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommité, <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2015-02-26
- ^ Markus Lagerqvist och Erling Jirle (2015) Svenska namn på alla världens fåglar Rapport nummer 7 från BirdLife Sveriges Taxonomikommitté, nr.1, 2015, sid:42-46
- ^ ”Guyana National Symbols”. guyanaguide.com. Arkiverad från originalet den 7 april 2012. https://web.archive.org/web/20120407230855/http://www.guyanaguide.com/natsymbols.html. Läst 9 augusti 2010.
Källor redigera
- Fain, M.G., och P. Houde. (2004). "Parallel radiations in the primary clades of birds." Evolution 58: 2558-2573
Externa länkar redigera
- Metaves and Coronaves
Wikispecies har information om hoatzin.
Wikimedia Commons har media som rör hoatzin.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
