Stig Nils Sigvard Swanstein,[1] född 26 november 1917 i Karlskrona amiralitetsförsamling i Blekinge län, död 12 februari 1990 i Stockholms domkyrkoförsamling i Stockholm,[2] var en svensk ämbetsman.

Stig Swanstein
Född26 november 1917
Karlskrona amiralitetsförsamling i Blekinge län, Sverige
Död12 februari 1990 (72 år)
Stockholms domkyrkoförsamling i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningÄmbetsman
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Swanstein avlade studentexamen 1936 och juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1941 samt gjorde tingstjänstgöring i Östra och Medelstads domsaga 1942–1945.[3] Han var anställd vid länsstyrelsen i Blekinge län 1945–1951, varefter han var kanslichef i Byggnadsberedningen 1951–1952, länsassessor vid länsstyrelsen i Västernorrlands län 1953–1954 och utredningssekreterare 1955–1957. Han var sakkunnig i Statsrådsberedningen 1957–1959 och byråchef där 1959–1962, varefter han var avdelningschef vid Försvarsdepartementet 1962–1965. Han var landssekreterare vid länsstyrelsen i Blekinge län 1965–1968 och vid länsstyrelsen i Uppsala län 1968–1971, där han 1971 var länsråd och ställföreträdare för landshövdingen. Åren 1971–1983 var han generaldirektör och chef för Fortifikationsförvaltningen.[4]

Stig Swanstein invaldes 1967 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien[5] och 1976 som hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[6]

Referenser

redigera
  1. ^ I folkbokföringen skriven Svanstein.
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  3. ^ Davidsson, Åke, red (1966). Vem är vem. Skåne, Halland, Blekinge (2). Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 794 .
  4. ^ Andersson, Sigrid, red (1986). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1987. Stockholm: Norstedts Förlag. sid. 1065. ISBN 91-1-863072-3 .
  5. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 171. ISBN 91-630-4181-2 .
  6. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 240. ISBN 978-91-87184-83-3 .