Stenåsa kyrka

Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling på södra Öland.

Stenåsa kyrka
Kyrka
Land	Sverige
Län	Kalmar län
Ort	Stenåsa
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Växjö stift
Församling	Hulterstad-Stenåsa församling
Plats	Stenåsa
- koordinater	56°30′52″N 16°36′2.9″Ö
Invigd	1838
Interiör Interiör
Webbplats: Svenska kyrkan på södra Öland

Kyrkobyggnaden

När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg. Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar.

Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad. Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956. Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902.

Inventarier

• Altarskiva från medeltidskyrkan.
• Medeltida dopfunt av musselkuppetyp, även kallad paradisfunt.
• Altaruppställningen är utförd av Jonas Berggren 1766 och stofferad av Anders G Wadsten 1793. Mittpartiet, "Jesus i Getsemane", är utförd av Carl Oscar Christiernin omkring 1892. Motivet är en kopia av den tyske konstnären Heinrich Hofmanns Getsemanemålning. Christiernin har troligen också målat de båda övre tavlorna varav den mittersta framställer två änglabarn bärande ett kors och den översta musicerande änglar. I altaruppställningens ramverket återfinns på vardera sida gestalter med svärd (lagen) och kalk (evangelium). Däröver änglar i tillbedjan. Uppställningen kröns av en förgylld strålsol med treenighetssymbol och Guds namnet Jahve skrivet med hebreiska bokstäver.

• Predikstol med ljudtak från 1667. Utökad av Jonas Berggren 1766 med förgyllda skulpturer av de fyra evangelisterna samt ornamentik i form av putti och fästband.
• Votivskepp. En tremastad pinass, troligen byggd under 1600-talet.
• Sluten bänkinredning, som delvis är ursprunglig.
• Orgelläktare med utsvängt mittpari från kyrkans byggnadstid.

Orgel

Orgelläktaren med E. Langlets orgelfasad från 1878.

Hammarbergs spelbord från 1953.

Åkerman & Lunds orgels spelbord från 1878. Spelbordet står i ett av tornrummen.

• 1878 byggdes en orgel av Åkerman & Lund Orgelbyggeri med en orgelfasaden ritad av Emil Langlet. Orgeln hade 10 stämmor på en manual och bihangspedal. Spelbordet finns bevarat och står i ett av tornrummen.

Manual	Pedal
Borduna 16' B/D	Bihangspedal
Principal 8'
Bassetthorn 8'
Rörfleut 8'
Salicional 8'
Octava 4'
Echo Fleut 4'
Qvinta 3'
Octava 2'
Trumpet 8' B/D

• 1953 byggdes ett nytt orgelverk av Nils Hammarberg bakom Langlets fasad. Orgeln är helpneumatisk och har 19 stämmor fördelade på 2 manualer och pedal. Spelbordet är fristående och har två fria kombinationer.

Huvudverk I	Svällverk II	Pedal	Koppel
Principal 8'	Rörflöjt 8'	Subbas 16'	I/I 4'
Gedackt 8'	Salicional 8'	Oktava 8'	II/I
Oktava 4'	Principal 4'	Koralbas 4'	II/I 16'
Kvinta 2 2/3'	Ekoflöjt 4'		I/P
Oktava 2'	Nasard 2 2/3'		II/P
Mixtur 3-4 chor	Blockflöjt 2'
Trumpet 8'	Ters 1 3/5'
	Oktava 1'
	Krumhorn 8'
	Tremulant

Bildgalleri

Exteriör

• 
  Kyrkan från söder.
• 
  Exteriör från nord.
• 
  Sakristian.
• 
  Kyrkan från nordost.
• 
  Södra porten. Kopparbeklädd port med motiv: Den gode herden.
• 
  Vy mot södra kyrkogården och minneslunden.

Interiör

• 
  Kyrkorummet från orgelläktaren.
• 
  Interiör mot väster.
• 
  Votivskepp, 1600-tal.
• 
  Jonas Berggrens altaruppsats 1766.
• 
  Predikstol från 1700-talet.
• 
  Den medeltida dopfunten.
• 
  Kyrkan före 1831 utförd av Erik Lönngren.

Referenser

Tryckta källor

• Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie- och antikvitetsakademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
• Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8 
• Öland. Fornborgar, väderkvarnar, kyrkor och slott. Aron Borelius. Håkan Ohlssons förlag, 1969. Ö 6986/110
• Stenåsa kyrka av Ragnhild Boström. Tryckeri: Barometern, Kalmar 1975
• Kyrkskeppen berättar. Om Sjöfart och Historia på Öland av Anders Nilsson 1980. LT:s Förlag Stockholm. ISBN 91-36-01546-6
• Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Webbkällor

• Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
• Ölands kulturarv
• Historiska museet: Medeltidens bildvärld 920814F1 Dopfunt
• Wikimedia Commons har media som rör Stenåsa kyrka.
  Bilder & media