Stellan Mörner (konstnär)

svensk greve, konstnär och författare
(Omdirigerad från Stellan Mörner (1896–1979))

Karl Stellan Gabriel Mörner af Morlanda, född 3 februari 1896 i Örebro, död 1 februari 1979, var en svensk greve, målare, tecknare, teaterdekoratör och författare.

Stellan Mörner
Född3 februari 1896[1][2][3]
Örebro församling[1], Sverige
Död1 februari 1979[1] (82 år)
Saltsjöbadens församling[1], Sverige
BegravdSkogsö kyrkogård
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningMålare[5], författare
BarnNils-Axel Mörner (f. 1938)
FöräldrarAxel Mörner
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1973)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Stellan Mörner var son till landshövdingen Axel Mörner och Kristina Djurklou, dotter till Nils Gabriel Djurklou, samt från 1931 gift med Maria Polechko och bror till Göran Mörner.[6] Stellan Mörner tillhörde den så kallade Halmstadgruppen och räknas som en stor surrealist. Han har bland annat utfört arbeten i intarsia i Halmstads rådhus 1937–1938 och i Uppsalas stadsbibliotek 1941–1941 samt Halmstads stadsbibliotek 1953 och Halmstads Teater 1954 samt Mössebergsskolan i Falköping 1958 Dessutom gjorde han mellan 1946 och 1969 ett tjugotal scenografier för Dramaten, Stockholmsoperan och andra teatrar i Sverige; nämnas bör scenografin till föreställningar av Shakespeares Trettondagsafton 1946 och Strindbergs Dödsdansen, 1969.

Efter akademiska studier i konsthistoria vid Stockholms högskola avlade han en filosofie kandidatexamen i konst och litteraturhistoria 1921. Han började måla efter en resa till Tyskland och Italien 1922. Vid återkomsten till Sverige lämnade sina förberedelser och planer på en avhandling om Guillaume Thomas Taraval och reste till Paris för att studera konst vid Académie de la Grande Chaumière och mågra olika krokiskolor samt för den ryska konstnären Schoukhaieff i Paris 1923–1925, han fortsatte sina studier för Carl WilhelmsonKonsthögskolan i Stockholm 1925–1928 och hade medverkade i sin första utställning i Halmstad 1926.

Tillsammans med lokala målare i Halmstad ställde han ut i Halmstad sommaren 1929 med en utställning som senare under hösten överflyttades till Kulturen i Lund. Under hösten bildade man sedan Halmstadgruppen och Mörner kom att medverka i gruppens utställningar på Göteborgs konsthall 1930, 1932 och 1936 samt på Galerie Moderne 1931 och 1932 och Hallands museum 1933 och 1934, Helsingfors konsthall 1934, Konstakademien 1936 och 1949, Liljevalchs konsthall 1939 samt ytterligare ett stort antal utställningar med gruppen i olika Svenska städer. Tillsammans med Tor Hörlin ställde han ut i Uppsala 1943 och tillsammans med Sven Erixson ställde han ut i Köpenhamn 1959. Separat ställde han ut i Stockholm på Gummesons konsthall 1941[7] och 1963[8]Färg och form 1946[9] och 1953[10] samt i Örebro 1938, Norrköping 1944,[11] på God konst i Göteborg 1941[12] och 1946[13] samt på Skånska konstmuseum 1950. Han medverkade i de internationella surrealistutställningarna i Köpenhamn 1935 och i London 1936 samt i utställningen Surrealismen i Norden som visades på  Skånska konstmuseum 1937 och den internationella utställningen 1937 exhibition som visades i London samt i en utställning med surrealistisk konst på Galerie Beaux-Arts i Paris 1938. Han var representerad i Nordiska konstförbundet utställningar i Oslo 1946, Köpenhamn 1949 och i Rom 1955 samt i ett flertal utställningar arrangerade av Sveriges allmänna konstförening, Riksförbundet för bildande konst och Konstfrämjandet. En minnesutställning med hans konst visades av Sveriges allmänna konstförening på Konstakademien i Stockholm 1981.[14] Som illustratör illustrerade han bland annat Agnes von Krusenstjernas Nunnornas hus 1937.[15]

Stellan Mörner drogs även till teaterns värld, där han fördjupade sig i väldiga lyriska och dramatiska skapelser. Dessa inspirerade även hans stafflikonst. Med tiden blev han en av landets främsta scenografer, och utförde scendekorationer för bland annat Dramaten, Operan Stockholms stadsteater,[16] Stora teatern i Göteborg, Nationalteatret i Oslo, Riddarsalen i Köpenhamn samt tillsammans med Sven Erixson, Tage Hedquist och Tor Hörlin utförde han dekorationerna till Kardemummarevyerna på Södra Teatern i Stockholm 1948–1949.

Hans surrealistiska måleri präglas av lekfullhet och romantiskt tillbakablickande, experimenterande, med måleri på träbitar, sten och vrakdelar, med collage och diktbilder, fingertoppsmåleri och handavtryck. Så småningom gled han in i en impressionistisk, nästan nonfigurativ period, och slutade med att återknyta till surrealismens dubbeltydiga rum.

Mörner hämtade till stor del sin bildvärld från barndomsminnena på släktgodset Esplunda utanför Örebro. Som barn upptäckte han på vinden en mängd gamla föremål som satte hans fantasi i rörelse.

Genom arv i många generationer från 1600-talet var Stellan Mörner patronus med patronatsrätten för den Skytteanska stiftelsen och ägde därför rätt att utnämna innehavare av den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet vid Uppsala universitet. Han fullgjorde detta uppdrag genom att 1972 utnämna Leif Lewin till innehavare av professuren. Mörner var ledamot av Eva Bonniers donationsnämnd 1943–1948 och från 1947 ledamot av Konstakademien samt ledamot av Statens konstråd 1953–1958. Stellan Mörner är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[17]

Utbildning redigera

Utställningar (urval) redigera

Mörner är bland annat representerad i Nationalmuseum[18], Moderna museet[19], Göteborgs konstmuseum[20], Norrköpings konstmuseum, Kalmar konstmuseum[21], Länsmuseet Gävleborg, Scenkonstmuseet[22] Hallands museum, Skissernas museum, Mjellby konstmuseum[23], Örebro läns landsting[24], Nasjonalgalleriet i Oslo och Musée du Jeux de Palme.

Bibliografi redigera

Stellan Mörner var även en flitig författare. Han gav bland annat ut följande:

  • Från Dada till Dali, 1936. Tryckt i Presens.
  • Timmarna innan, 1948
  • Resa med flaggstång, 1969
  • Spegel mot mitt liv, 1969
  • Det varma kvällsljuset, 1976

Dessutom skrev han ett flertal artiklar för Dagens Nyheter, Konstrevy med flera.

Teater redigera

Scenografi och kostym redigera

År Produktion Regi Teater Noter
1950 Erik XIV
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1965 För Alice
Edward Albee
Ingmar Bergman Dramaten Kostym[25]

Exempel på verk redigera

  • Teaterskiss från "En Midsommarnattsdröm", 1950-tal. Teaterskiss till programblad i akvarell för uppsättningen "En Midsommarnattsdröm" från 1950-talet. Mörner gjorde scenografin.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] C Stellan G Mörner, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stellan Mörner, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Stellan Mörner.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Union List of Artist Names, 9 augusti 2021, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Axel Olson, Philip von Schantz, Carl Fredrik Reuterswärd (2 februari 1979). ”Minnesord Stellan Mörner - Slösande, färgdoftande mångtydiga målningar”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1979-02-02/14. 
  7. ^ Libris Gummesons
  8. ^ Libris Gummesons
  9. ^ Libris Färg och form
  10. ^ Libris Färg och form
  11. ^ Libris Nermans konsthall
  12. ^ Libris God konst
  13. ^ Libris God konst
  14. ^ Minnesutställning
  15. ^ Libris Nunnornas hus
  16. ^ Halmstadgruppen : ett kraftfält i svensk 1900-talskonst / Viveka Bosson, 2009, sid 260, ISBN 9789163346422
  17. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.158 ISBN 91-973128-2-7
  18. ^ Nationalmuseum
  19. ^ Moderna museet
  20. ^ Göteborgs konstmuseum
  21. ^ Kalmar konstmuseum
  22. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017. 
  23. ^ Mjellby konstmuseum
  24. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 101 och 172
  25. ^ ”För Alice”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/för-alice. Läst 21 oktober 2015. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera