Statens bränslekommission

tidigare svensk statlig myndighet

Statens bränslekommission var en av de svenska kristidskommissioner som inrättades under första och andra världskriget.

Statens bränslekommission
DepartementFolkhushållningsdepartementet
Organisationstypförvaltningsmyndighet, kristidsmyndighet
LedningStyrelse
KommunStockholm
LänStockholm
InstruktionInstruktion den 14 juni 1940

Under hösten 1915 började stora svårigheter att förse Sverige med bränsle att uppenbara sig. Stenkol började bli en bristvara och vedpriserna ökade alltmer, och för efter larmsignaler från Statens livsmedelskommission vid tog man åtgärder för möjliggöra att erhålla ved från Kronans skogar för rimligt pris. Våren 1916 blev vedbristen än mer kännbar, och Statens livsmedelskommission upprättade då en vedbyrå för att fördela statsskogarnas ved, samt köpa och sälja ved för att trygga vedbehovet i Sverige. Samtidigt fanns en kolbyrå i Statens handelskommission för att trygga tillgången på kol och en torvkommitté för att säkra och stimulera tillgången på torv. Industrikommssionen handhade frågor bränslebristen och även en särskild bränslebesparingsbyrå.[1]

I augusti 1916 inrättades Statens bränslekommission för att pröva ansökningar om dispens från förbudet att använda ved som bränsle i industrianläggningar, kommunikationsinrättningar och vissa allmänna verk. Först 16 april 1917 inrättades vad som först kom att kallas 1917 års bränslekommission, förkortat B. K., med uppgift att sörja för såväl industrin, transportsystemet som hushållens bränslebehov. Det stora problemet visade sig inte att få fram skog, utan att få tag på tillräckligt med arbetskraft för att avverka skogen. Frågan om civil tjänsteplikt övervägdes men godkändes inte i riksdagen. I stället lyckades man genom att betydligt höja lönerna få fram tillräckligt med arbetskraft. Under loppet av 1918 minskade vedbristen och i november samma år beslutades att den statliga regleringen av bränsleförbrukningen skulle upphöra vid nyåret 1920. Avvecklingen av Bränslekommissionens affärer drog dock ut på tiden och var 1930 ännu ej avslutade.[1]

Statens bränslekommission tillkom 1940 som en del av den svenska kristidsfövaltningen på sammanlagt omkring 5.000 anställda[2] enligt en instruktion den 14 juni 1940[3] under folkhushållningsdepartementet, som under krigsåren leddes av Herman Eriksson respektive 1941–47 under Axel Gjöres. Ordförande var jägmästaren och landshövdingen Erik Lundh och vice ordförande Karl-Gustaf Ljungdahl, vd för Ångpanneföreningen från 1939. Ljungdahl övertog efter andra världskrigets slut ordförandeposten.

Statens bränslekommission upphörde i början av 1950-talet.

Att läsa vidareRedigera

  • Lennart Friberg: Styre i kristid, Allmänna förlaget, Stockholm 1973

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, 1:a upplagan, band 5 s. 200–202
  2. ^ Svensk Uppslagsbok, spalt 1167
  3. ^ Sveriges statskalender 1945 på www.runeberg.org, 146a