Staphylococcus saprophyticus

Staphylococcus saprophyticus ingår i gruppen koagulasnegativa vita stafylokocker. Omkring 5-10% av symtomfria kvinnor har dem i ändtarmen och urogenitaltrakten och arten är den efter E. coli vanligaste orsaken till urinvägsinfektion hos yngre och upp till medelålders kvinnor. Bland de yngre orsakar S. saprophyticus upp till cirka 40% av urinvägsinfektionerna, medan det är en ovanlig infektionsorsak hos män oavsett ålder. Hos de yngre kvinnorna är det särskilt kring sexualdebuten som de insjuknar, därav den engelska beteckningen "honeymoon cystitis".

Staphylococcus saprophyticus
Staphylococcus saprophyticus.jpg
Staphylococcus saprophyticus färgsatt med gramfärgning
Systematik
DomänEubakterier
Eubacteria
RikeBakterier
Bacteria
StamFirmicutes
KlassKocker
Cocci
OrdningBacillales
FamiljStaphylococcaceae
SläkteStafylokocker
Staphylococcus
ArtStaphylococcus saprophyticus
Vetenskapligt namn
§ Staphylococcus saprophyticus
Auktor(Fairbrother 1940) Shaw et al. 1951

Infektionen karaktäriseras av ett abrupt insättande med att cirka 90% av de insjuknade får urinvägssveda, häftiga och frekventa trängningar som kan erfordra smärtstillande behandling och hos upp till cirka 80% förekommer även blod i urinen, ofta i så ringa mängd att det erfordras särskild undersökning för att påvisa det. Det är ovanligt att bakterierna är resistenta mot antibiotika så trots de häftiga symtomen läker infektionen snabbt vid behandling med flertalet vanliga urinvägsantibiotika och även utan antibiotikabehandling spontanläker den oftast - men då tar det längre tid. Komplikation med njurbäckeninflammation förekommer vid obehandlad infektion och i mycket sällsynta fall kan bakterien orsaka allvarliga infektioner som exempelvis endokardit (hjärtinfektion), djup infektion i öga eller sepsis (blodförgiftning).

UnderarterRedigera

Fram till och med år 2019 har två underarter identifierats: S. saprophyticus subsp. saprophyticus respektive S. saprophyticus subsp. bovis[1]. Den förstnämnda orsakar urinvägsinfektionen hos människa medan den andra har återfunnits i näsborrarna hos nötkreatur och det är osäkert om den orsakar sjukdom hos vare sig djur eller människa.

ReferenserRedigera

  1. ^ Hájek, V.; et al. (1996). ”Staphylococcus saprophyticus subsp. bovis subsp. nov., isolated from bovine nostrils” (på engelska). Int J Syst Bacteriol (International Union of Microbiological Societies) 46 (3): sid. 792-6. ISSN 1466-5034. https://www.microbiologyresearch.org/content/journal/ijsem/10.1099/00207713-46-3-792. Läst 10 mars 2020. 

KällorRedigera

  • Rupp, Mark E.; Fey, Paul D. (2020). ”195 Staphylococcus epidermidis and other coagulase-negative staphylococci”. i Bennet J. E. et al. (på engelska). Mandell, Douglas, and Bennet´s Principles and Practice of Infectious Diseases, Ninth ed.. Philadelphia, PA, USA: Elsevier Inc. sid. 2442-3. ISBN 978-0-323-48255-4