Stanisław Koniecpolski, född 9 februari 1591 i Koniecpol, död 11 mars 1646 i Brody, var kronhetman och kastellan av Kraków. Han var far till Aleksander Koniecpolski.

Stanisław Koniecpolski
Född
Död11 mars 1646[1][2]
Brody
Medborgare iPolsk-litauiska samväldet
Utbildad vidJagellonska universitetet
SysselsättningKastellan, militär befälhavare, starosta
Befattning
Starosta of Babimost
Staroste de Proskourov
Staroste de Wieluń
Staroste de Busk
Staroste de Kovel
Staroste de Szczurowa
Staroste de Żarnowiec
Staroste de Stryï
Staroste de Pereiaslav
Deputerad till den första polska republikens sejm
1625 års sejm, 1624 års Sejm och 1613 års Sejm
Polsk elektor
Barski starosta
Podstola the Great Crown (1615–1618)[3]
Field crown hetman (1618–1632)[4]
Voïvode de Sandomierz (1625–)
Strohetman av polska Kronan (1632–1646)[2]
Kasztelan av Krákow (1633–1646)
MakaKatarzyna Żółkiewska
(g. 1615–1617, makas/makes död)
Krystyna Lubomirska
(g. 1619–1645, makas/makes död)
Zofia Opalińska
(g. 1646–1646, personens död)
BarnAleksander Koniecpolski (f. 1620)
FöräldrarAleksander Koniecpolski
Anna Sroczycka
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Koniecpolski utmärkte sig vid belägringen av Smolensk 1611 och i slaget vid Cecora (1620), där han föll i turkisk fångenskap, som räckte i tre år. Befälhavare i kriget med Gustav II Adolf 1627, erövrade han Puck (Putzig), tillfogade fienden ett dubbelt nederlag vid Libiszow, och 1629 slog han Gustav Adolf vid Trzciana. Även i kosackfejderna utmärkte han sig. Jämte Rafał Leszczynski, Jakób Sobieski och Jerzy Ossoliński deltog han i de fredsförhandlingar, som ledde till fördraget i Stuhmsdorf 1635. Hans sista bragd var en seger över 40000 tatarer vid Ochmatow 1644.

Koniecpolski hör till Polens främsta härförare vid sidan av Stanisław Żółkiewski, Jan Karol Chodkiewicz och Jakób Sobieski. Ofantligt rik, byggde han flera palats och kyrkor, däribland slottet Podhorce i Galizien (med berömt historiskt porträttgalleri).

Källor

redigera
  1. ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Stanisław Koniecpolski h. Pobóg.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik Library, 1992, s. 43, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  3. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik Library, 1992, s. 133, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  4. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik Library, 1992, s. 46, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]