Stake var namnet på två befryndade svenska adelsätter, varav en friherrlig, numera båda utdöda enligt Riddarhuset. Ätten är dock inte komplett i dess äldre led. Tullförvaltaren Jacob Andersson Gyllenstake (död 1672) tillhörde ätten på sitt möderne enligt dess sköldebrev[2][3][a].

Stake
Känd sedan1477
StamfarAmund Stake
Utgrenad iFriherrliga ätten Stake nr 47
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625
Gradätt nr 110 (tidigare 82)
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1780
SvärdssidanCarl Magnus Stake (1708–1765)
SpinnsidanAnna Maria (1698–1780)

Frälseätten Stake är med säkerhet känd sedan 1477 med häradshövdingen Amund Stake vars ursprung är obekant. Ätten blev introducerad på Sveriges Riddarhus 1625 under nummer 82, senare ändrat till nummer 110. Utdöd 1765.

Vapen: en Liljekonvalj i silver på blå sköld.

Om vapnetRedigera

Ätten Stake ägde gårdar i Holms socken i Mellerud, varför Melleruds kommunvapen består av Stakevapnets liljekonvalj kombinerat med det norska helgonet S:t Olofs attribut stridsyxan: I fält av silver en blå stolpe, belagd med en liljekonvaljestängel av silver och åtföljd av två utåtriktade blå stridsyxor.[4][5]

Frälsesläkten StakeRedigera

En notis i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven om en uppteckning i en otillförlitlig 1600-tals genealogi ”Stakorum Slächt Linia”, upprättad med anledning av Gustaf Hansson Stakes död i det danska kriget år 1644 och begravning, nämner att Gustaf Hansson Stake härstammar från släkterna Stake och Linia, som kom till Sverige 1368, då Albrekt av Mecklenburg regerade Sverige.[6]

Oklar härstamning för Amund StakeRedigera

Genealogen Gustaf Elgenstierna betecknade i sina ättartavlor den ursprungliga Stakeätten som en "gammal frälsesläkt" för vilken årtal för adlande ej är känt. Dess äldsta med säkerhet kände medlem är häradshövdingen i Dalsland Amund Stake (död sannolikt före 1510)[7][8], vilken skulle ha varit son till väpnaren Nils Svensson till Berg, något som inte har kunnat verifieras. Amund Stake förekommer inte med patronymikon i några källor och inga av Amunds ättlingar har burit förnamnet Sven.

Rötters Anbytarforum har framförts ett alternativt förslag till Amunds härstamning, att han sannolikt var son till Erik Stake, vilken med sin hustru erhöll ett delaktighetsbrev av Minoritordens gardian i Arboga år 1468. [9] Enligt förslagsställaren Leif Tennare var denne Erik Stake sannolikt identisk med den Erik Amundsson till Grän i Rasbo socken, känd 1447-1485, vilken förde ett med Stakeätten nära överensstämmande vapen enligt Elgenstierna.[10]

Andra generationenRedigera

Amund Stake hade två söner som uppnådde vuxen ålder och förde ätten vidare: Olof (död före 1526) och Erik Stake (död före 1553). Merparten av ättemedlemmarna stammade från den förra av dessa bröder, Olof Amundsson Stake, vilken efterträdde sin far som häradshövding och övertog också sätesgården Berg i Holms socken, Nordals härad.

Tredje generationenRedigera

Erik Amundssons son Olof Eriksson, gift med Carin Mattsdotter Kagg, var fogde i Bälinge härad och Ulleråkers härad. [10]

Efter Olof Amundssons död övertogs Berg först av hans änka Holmfrid Toresdotter (Byting) och senare, när hon gifte om sig, av Olofs son Mauritz Stake. Av Mauritz Stakes söner kom den yngste, Lindorm Stake, senare att bo på Berg.

Mauritz Stakes sonson Hans Stake (död 1624) var hovmarskalk hos hertig Johan av Östergötland. Hans och hustrun Anna Kafles porträttgravsten finns bevarad i Kullings-Skövde kyrka.

OklarheterRedigera

En till ätten trolig tillhörande gren förlorade till synes sin frälsestatus 1565 och genomgick sålunda en ståndscirkulation[11] innan frälseätten blev introducerad på Riddarhuset 1625. Ingen av dessa brukade tillnamnet Stake förutom Per Eriksson Stake (död 1677) och dennes bror Hans (död omkring 1653)[12][13][14], vilka båda valde den militära banan. Per blev sedermera överstelöjtnant vid Västerbottens regemente. 6 augusti 1653 fick Per Stake överta sin framlidne brors frihemman i Nora socken, Ångermanland, med villkoren Norrköpings besluts gods, att niuta, bruka, och behålla under adelig frijheet och frälsemannatjänst[15].

Adliga ätten Stake nr 110Redigera

Den ovannämnde Erik Stakes sonsons son, sedermera översten och landshövdingen Olof Stake (1593–1664) introducerades 1625 å hela ättens vägnar på den nyinrättade Riddarhuset. Ätten Stake erhöll därvid ursprungligen ättenumret 82, vilket dock senare ändrades till 110.

Den ursprungliga adliga Stakeätten utdog på svärdssidan 1765 med majoren Carl Magnus Stake (1708–1765) och på spinnsidan troligen med dennes syster Anna Maria (1698–1780), gift von Vicken.

Friherrliga ätten Stake nr 47Redigera

Stake (friherrlig)
Förgrenad urStake nr 110
Upphöjdfriherrlig den 4 april 1654
StamfarHarald Stake (1598–1677)
  Sveriges riddarhus
Introducerad1654
GradFriherrlig ätt nr 47
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1795
SvärdssidanHarald Gustaf Stake till Hönsäter, död 1795

Överste Olof Stakes yngre bror, sedermera riksrådet och guvernören Harald Stake (1598–1677), upphöjdes den 4 april 1654 till friherre och skrev sig därefter "Stake till Vik". Han introducerades i sin nya värdighet samma år under nummer 47. Denna ätt utdog 1795 på svärdssidan med Harald Stakes sonsons son, volontären Harald Gustaf Stake till Hönsäter (1727–1795). Hans dotterson, sedermera ryttmästare vid Östgöta kavalleriregemente, friherre Harald Fleetwood, sönderslog vapenskölden efter begravningstalet.[16] [17]

Via kvinnosidan finns ännu många levande ättlingar till riksrådet inom ätterna Ulfsparre, Hammarskjöld, Nordenankar och Lagercrantz. Även en stor del av den månghövdade släkten Palme härstammar från honom.

FotnoterRedigera

  1. ^ och at han des förutan till sit möderne är af gammal adelijg härkombst och familia såsom af Stakernas härkommen

KällorRedigera

  • Jan Erik Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (Stockholm 1960).
  • Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band VII (Stockholm 1932)
  • Niels Christian Hjorth, "Hans Stakes og Anna Kafles portrettgravsten i Kullings-Skövde", Personhistorisk tidskrift 1979:3
  • Klas Jonson, "Glömda segrare: öden och äventyr i västra Sverige", 1943, 245 s. Inb.

ReferenserRedigera

  1. ^ Geni.com
  2. ^ Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/293 (1654), bildid: A0038788_00115, sida 644
  3. ^ https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenstake_nr_620
  4. ^ Kommunvapnets historia
  5. ^ Anbytarforum Stake Mellerud – frälseätten Stake
  6. ^ sdhk_9188
  7. ^ SDHK-nr: 35039
  8. ^ SDHK-nr: 36574
  9. ^ SDHK-nr: 28889
  10. ^ [a b] Anbytarforum Stake
  11. ^ Erik Jacobsson på geni.com
  12. ^ Stake, Hans Eriksson - Rullor 1620-1723, Registerkort över namn i rullorna, SE/KrA/0022/1a/13
  13. ^ (Riksarkivet) - 6 augusti 1653 - Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/289 (1653)
  14. ^ Hans Eriksson Stake på geni.com
  15. ^ (Riksarkivet) - 6 augusti 1653 - Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/289 (1653)
  16. ^ Friherrliga ätten Stake på adelsvapen.com
  17. ^ Fleetwood nr 49