Staffan Björck
Thor Erland Staffan Björck, född 5 augusti 1915 i Stockholm, död 27 juni 1995, var professor i litteraturvetenskap.
| Staffan Björck | |
.jpg) | |
| Född | 5 augusti 1915[1][2] Engelbrekts församling[1][2] eller Stockholm[3] |
|---|---|
| Död | 27 juni 1995[1] (79 år) Lunds Allhelgonaförsamling[1], Sverige |
| Begravd | Norra kyrkogården |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Litteraturvetare, radioredaktør[3], essäist[3], översättare[3] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet Göteborgs universitet |
| Föräldrar | Erland Björck |
| Släktingar | Gudmund Björck (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Schückska priset (1984) Samfundet De Nios Särskilda pris (1993) | |
| Redigera Wikidata | |
Staffan Björck växte upp i domprostgården i Kalmar som son till kontraktsprosten och hovpredikanten Erland Björck. Hans mor Maj Lagerheim var en av de första kvinnorna som avlade licentiatexamen i nordiska språk i Uppsala. Staffan Björck var särskilt djupt fäst vid sin äldre bror Gudmund, legendarisk professor i grekiska i Uppsala, och dennes tidiga död drabbade honom hårt. Ett ännu hårdare slag inträffade, när hans egen son Valdemar gick bort i tjugoårsåldern. I Lund kom hans lärare Olle Holmberg att inverka avgörande på hans studieinriktning. Med mindre studier om Stagnelius, som växt upp just i Kalmar, började han sin bana. Grundläggande blev hans doktorsavhandling om Verner von Heidenstam, av åldermannen i svensk litteraturforskning Henrik Schück betecknad som "den bästa avhandling jag någonsin läst".
Att Björck med tiden av sina kolleger kom att betraktas som en nydanare sammanhängde dock främst med storverket Romanens formvärld (1953), som kom att revolutionera hela den svenska romanforskningen. Björck riktade här uppmärksamheten mot romanverkets formella grepp och strukturer i stället för att bara undersöka dessa uppkomst. Han introducerade därmed narratologin i Sverige. Men också som lyriktolkare gjorde sig Björck flitigt läst, hans Lyriska läsövningar (1961) ansågs mönsterbildande. Som medarbetare i Sveriges radio, Upsala Nya Tidning, Lunds Dagblad, Arbetet och särskilt som ledande kritiker i Dagens Nyheter blev Björck känd också för en bredare allmänhet, beundrad för sin lätt lekfulla och lysande essäkonst. I den nya svenska bibelöversättningen (Bibel 2000) deltog han som stilexpert. Som professor först vid Göteborgs universitet (1955 till 1959) och sedan vid Lunds universitet (1959 till 1981) gjorde han liberalt avtryck inte minst genom sitt bestämda avståndstagande från Hitler och nazismen, ja i själva verket all högerextremism och överdriven nationalism.
Till Björcks egenskaper hörde en påtagligt sviktande självkänsla och obenägenhet att vilja framhäva sig själv. Hans nästan överdrivna blygsamhet stod i bjärt kontrast till, men framhävde också hans position som en av samtidens tongivande svenska intellektuella. Björck invaldes som ledamot av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1954[4] och av Vitterhetsakademien 1964[5].
Björck ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
BibliografiRedigera
- 1944 – Från Heidenstams pojkår
- 1946 – Heidenstam och sekelskiftets Sverige
- 1947 – Verner von Heidenstam
- 1953 – Romanens formvärld
- 1954 – Karl XII:s stövlar
- 1961 – Lyriska läsövningar
- 1962 – Världens bästa tal i urval (Redaktör). Andra upplagan 1983
- 1964 – Löjliga familjerna i samhälle och dikt
- 1966 – Litteraturhistoria i fickformat
- 1978 – Dikter för dagen
- 1984 – Svenska språkets skönheter
- 1995 – Vänskapens pris
Priser och utmärkelserRedigera
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 19150805-4119 Björck, Tor Erland Staffan, läst: 8 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/6003/C I/4 (1914-1916), bildid: 00017393_00089, födelse- och dopbok, s. 96, läs onlineläs online, läst: 8 april 2018, ”226,Aug,5,1,,,,,,,Tor Erland Staffan, Fader Björck Rudolf Erland Slottspastor?,7/6 (1877).....”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20231181456, läst: 22 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kungl. Vitterhets-, historié- och antikvitetsakademien i Sveriges statskalender 1965