Stadsodling
Stadsodling (även stadsnära odling eller urban odling) syftar på odling som äger rum i stadsområden. Historiskt har stadsodling haft en central betydelse för att bidra till matproduktion. I dag är det viktigaste skälet ofta att närodla grönsaker och kryddor. Villaträdgård, koloniträdgård, odlingslotter, balkongodling, takodling och inomhusodling är olika former av stadsodling.[1]
Ibland hyr odlarna en plats från kommunen, en förening eller motsvarande.[2] Stadsodling är också möjligt inomhus. Då talar man oftast om jordbruk i kontrollerad inomhusmiljö (engelska Controlled Environment Agriculture).[3]
Ett syfte med stadsodling är att göra matproduktionen miljövänligare. Speciellt i inomhusmiljön är det möjligt att återanvända odlingsvatten eller vattnet från en annan form av industri.[4].
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”Vad är stadsodling?”. Nynäshamns kommun. 2019. Arkiverad från originalet den 27 september 2020. https://web.archive.org/web/20200927024426/https://www.nynashamn.se/Kultur-natur-och-fritid/Lekplatser-och-parker/Stadsodling.html. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Stadsodling”. Åbo stad. 2020. https://www.turku.fi/sv/boende-och-miljo/boende/stadsodling. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Stadsodling inomhus”. Stockholm stad. 2019. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201022121323/https://foretagsservice.stockholm/radgivning-och-lots/gron-lots/stadsodling-inomhus/. Läst 6 april 2020.
- ^ Gabrielsson, Erika (16 september 2019). ”FRAMÅT Stadsodling ska effektivisera matproduktion”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=7263553. Läst 6 april 2020.