Öppna huvudmenyn

Stadsbok är en benämning på av stadsmyndighet, särskilt under medeltiden, förda och i bokform sammanbundna anteckningar angående stadsangelägenheter av judiciell, kameral, finansiell, kommunal och även politisk natur.

Stadsbok fördes av stadsskrivaren. Såväl för Sverige som för andra länder finns medeltida stadsböcker ännu i behåll. Av tyska stadsböcker märks sådana för till exempel Lübeck, Hamburg, Kiel, Stralsund och Riga.

Stadsbok nämns på ett par ställen i svenska stadslagen; enligt dess konungabalk kapitel 15, § 3 skulle ett inskrivande i "stadens bok" av till exempel fastighetsöverlåtelser äga samma rättskraft, som om ett brev med stadens sigill därom utfärdats. Medeltida stadsböcker finnas bevarade för Stockholm, Kalmar, Jönköping och Arboga.

År 1902 återfann den blivande riksarkivarien Sam Clason i en skrubb i Stockholms rådhus 16 stadsböcker som ansetts förlorade. [1]11 så kallade tänkeböcker (ett slags allmänt stadsprotokoll), en ämbetsbok 1419–1544 (en förteckning över stadens ämbetsmän), en räkenskapsbok [1431] 1436–41 (diverse räkenskaper), en burspråks- och räkenskapsbok 1459–82 (kommunala förordningar med senare tillägg och kämnärsräkenskaper 1460–73), en skottebok 1460–69 (angående uppbörd och utgift av skottpåle- och gästpenningar) och en räkenskapsbok ("skypboken") 1489–1533 (för stadens fordringar och skulder). Dessa jämte fyra förut kända, nämligen två jordeböcker, omfattande tiden 1420–74 och 1474–98 (bland annat angående fastighetsöverlåtelser) och två skotteböcker för 1501–09 och 1516–24 tillhör medeltiden. För tiden 1524–29 finns bevarad en av Olaus Petri skriven tänkebok.

ReferenserRedigera

KällorRedigera