Stadsarkitekter i Göteborg

Wikimedia-listartikel

Den första stadsarkitekten i Göteborg var Carl Wilhelm Carlberg. Under perioden 1999-2011 hade inte Göteborg en stadsarkitekt. I november 2011 tillsattes återigen tjänsten och den nuvarande stadsarkitekten är Björn Siesjö.

Victor von Gegerfelt, Göteborgs stadsarkitekt 1872-1896.

Först 1804 inrättades formellt stadsarkitekttjänsten i Göteborg. Stadsingenjören fungerade under 1700-talet som både arkitekt och ingenjör, men titulerades stadsarkitekt. Under detta århundrade var medlemmar av familjen Carlberg stadsingenjör/stadsarkitekt; Johan Eberhard 1717-1727, brodern Bengt Wilhelm 1727-1775 och dennes son Carl Wilhelm 1775-1814 som blev Göteborgs förste stadsarkitekt då tjänsten delades upp 1804. Jonas Hagberg var stadsarkitekt 1814-1839. Den tyskskolade Heinrich Kaufmann var vikarierande stadsarkitekt från 1837 och ordinarie från 1846 fram till sin död. Han efterträddes av den förre stadsbyggmästaren Hans Jacob Strömberg. Efter hans bortgång fick stadsbyggmästare August Hansson tillfälligt upprätthålla tjänsten.[1]

(Listan är ej komplett)

Namn född - död Stadsarkitekt
Carl Wilhelm Carlberg 1745 - 1814 1775 - 1814
Jonas Hagberg 1788 - 1839 1814 - 1839
Justus Friedrich Weinberg[2] 1770 - 1832 ? - ?
Heinrich Kaufmann[3] 1800 - 1861 1839 - 1860 (bitr. 1837-39)
Hans Jakob Strömberg 1821 - 1872 1860 - 1872
Victor von Gegerfelt 1817 - 1915 1872 - 1896
Carl Fahlström 1854 - 1920 1897 - 1920
Karl Samuelsson 1881 - 1944 1921 - 1944
Sten Branzell 1893 - 1959 1944 - 1957
Gerhard Paulson 1909 - 1997 1957 - 1975 (t.f. 1957–60)
Bengt-Olof Melin 1919 - 2006 1975 - ?
Ronny Reinholdsson 1933 - 2013 1984 - 1988
Gunnar Jansson 1938 - 1988 - 1998[4]
vakant 1999-2011
Björn Siesjö 1960 - 2012 -

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Victor von Gegerfelt : arkitekt i Göteborg : en yrkesman och hans verksamhetsfält 1841-1896, Gun Schönbeck. Västra Frölunda 1991 ISBN 91-628-0404-9, s. 222f
  2. ^ Samlingar till Göteborgs historia [III] : Christine kyrkas böcker för vigda, födda och döda, Wilhelm Berg, Stockholm 1890-1893, s. 821
  3. ^ Heinrich Kaufmann, kulturnav.org.
  4. ^ Göteborgs-Posten, 1999-03-27, s. 58

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Björn Linn (1988) Sextio namn ur Göteborgs arkitekturhistoria, Göteborg - Årsbok 1988, Arkitekturmuseet, Stockholm, ISSN 0280-2686
  • Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Göteborg 1975, s. 53
  • Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 172