Srebrenicamassakern

folkmord i Srebrenica, Bosnien och Hercegovina i juli 1995
465 identifierade kroppar.
Utgrävning av gravar i Srebrenica.

Srebrenicamassakern kallas det folkmord[1] som ägde rum från 11 till omkring 22 juli 1995 i staden Srebrenica med omnejd i Bosnien och Hercegovina under Bosnienkriget. Sammanlagt beräknas omkring 8 000[2] bosniaker (bosniska muslimer), huvudsakligen män och pojkar i åldrarna 13 till 78, ha dödats av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Ratko Mladić. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien slog 2004 fast att Srebrenicamassakern utgjorde ett folkmord.[3] Massakern anses allmänt vara den grövsta krigsförbrytelsen som ägt rum i Europa sedan andra världskriget.[4]

Innehåll

EfterspelRedigera

År 2004, vid åtalet mot general Radislav Krstić, fastställde Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien enhälligt att Srebrenicamassakern var folkmord.[5][6] Under kriget hade Bosnien stämt staten Serbien på grunderna att de var inblandade och möjliggjorde folkmordet på bosnienmuslimer under kriget. Internationella domstolen i Haag fastslog att Serbien inte var direkt ansvariga för folkmordet men ansåg dock att Serbien brutit mot folkmordskonventionen då man inte gjort tillräckligt för att ha förhindrat folkmordet vid Srebrenica. Internationella domstolen i Haag fastställde samtidigt krigsförbrytartribunalens beslut att Republika Srpskas styrkor hade begått folkmord i Srebrenica.[7]

Det har varit ett svårt efterarbete att hitta alla kroppar, eftersom flera massgravar grävts upp och flyttats. Idag finns det omkring 2 000 oidentifierade kroppar.[8] År 2010 röstade det serbiska parlamentet igenom en resolution där de officiellt bad om ursäkt för Srebrenicamassakern och sade att de borde ha gjort mer för att förhindra massakern.[9]

Den 26 maj 2011 greps Ratko Mladić och överlämnades kort därefter till domstolen i Haag. Den 22 november 2017 dömdes han till livtids fängelse efter att domstolen fällt honom på 10 av 11 åtalspunker, däribland folkmord, terror och brott mot krigets lagar eller seder.[10][11].

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera