Spetsstjärtad petrell

fågelart i familjen liror

Spetsstjärtad petrell[2] (Bulweria bulwerii) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar[3]

Spetsstjärtad petrell
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläkteBulweria
ArtSpetsstjärtad petrell
B. bulwerii
Vetenskapligt namn
§ Bulweria bulwerii
Auktor(Jardine & Selby, 1828)
Utbredning

Utseende redigera

Spetsstjärtad petrell är en gracil petrell som mäter 25–29 cm, har ett vingspann på 67–73 cm och som har mycket långa och smala vingar och lång avsmalnande stjärt.[4] Den har en gråbrun fjäderdräkt och upplevs nästan helmörk förutom de ljusare diagonala vingtäckarfälten.[4]

 
Spetsstjärtad petrell i flykten utanför ön Kauai i Hawaiiöarna.

Utbredning redigera

Fågeln häckar i fågelkolonier på öar i Atlanten (Selvagensöarna, Porto Santo och Ilhas Desertas i Madeira; Teneriffa och utanför Lanzarote i Kanarieöarna; Cima och Razo i Kap Verde samt tillfälligt på Santa Maria i Azorerna[5]), Indiska oceanen och Stilla havet (Johnstonatollen och nordvästra Hawaii).[3]

Utanför häckningssäsongen lever den ett pelagiskt liv. Förutom vid häckningskolonierna är arten en mycket sällsynt gäst i övriga Europa, med några enstaka fynd från Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna och Storbritannien.[6] I juli 2015 hittades en individ som senare avled långt inåt landet i tyska Ellwangen i Baden-Württemberg.[6]

Ekologi redigera

Spetsstjärtad petrell är en mycket pelagisk art som inte kommer nära land utom vid häckning. Den lägger bara en kull med ett ägg per häckningssäsong och detta ruvas i ungefär 44 dagar.[7] Petrellen placerar sitt bo nära havet i stenskravel eller klipphålor och besöker bara kolonierna nattetid.[4] Fågeln är trogen sin boplats och sin partner och båda könen matar den enda ungen.[8]

Fågeln lever huvudsakligen av småfisk som sardiner och bläckfisk, tillfälligtvis även krabbor, krill, räkor och plankton.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan en halv och en miljon indider.[1] I Europa tros det häcka 6.100 par.[1]

Namn redigera

Fågelns både vetenskapliga artnamn och släktesnamn hedrar James Bulwer (1794-1879), skotsk naturforskare verksam på Madeira 1825-1826.[9]

Bildgalleri redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Bulweria bulwerii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 72-73. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Cramp et al., 1977, Handbook of the Birds of Europe the Middle East and North Africa, vol. 1, sid. 132, ISBN 0-19-857358-8.
  6. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av spetsstjärtad petrell i Västpalearktis
  7. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  8. ^ Hauber, Mark E. (1 August 2014). The Book of Eggs: A Life-Size Guide to the Eggs of Six Hundred of the World's Bird Species. Chicago: University of Chicago Press. sid. 40. ISBN 978-0-226-05781-1. https://books.google.com/books?id=evQvBAAAQBAJ 
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera