Spermophilus erythrogenys
Spermophilus erythrogenys[2][3][4] är en däggdjursart som beskrevs av Brandt 1841. Spermophilus erythrogenys ingår i släktet Spermophilus och familjen ekorrar.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
| Spermophilus erythrogenys Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Spermophilus |
| Art | Spermophilus erythrogenys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Spermophilus erythrogenys | |
| Auktor | Brandt, 1841 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Taxonomi redigera
De flesta arterna i det tidigare släktet Spermophilus har efter DNA-studier konstaterats vara parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur. Detta släkte har därför delats upp i flera släkten. Kvar i Spermophilus finns endast den gamla världens sislar, som denna art.[7][8]
Beskrivning redigera
Pälsen på ryggsidan varierar från ljust gråockra till mörkt brunockra med ljusare hårspetsar. Huvudet är i samma färg, dock har nosens ovandel rödare toner. Arten blir upp till 28 cm lång, med en upp till 6,5 cm lång svans.[9]
Ekologi redigera
Habitaten består av halvöknar och torra stäpper. Arten kan gå upp till 2 100 m i bergen. Bona är enkla men djupa; kan förläggas så djupt som 3,5 m. Vinterdvalan inleds i augusti till början av september, och avslutas i slutet av mars till april.[1] I ökenområden kan arten även ha en inaktivitetsperiod under sommaren.[9]
Födan är övervägande vegetabilisk, och varierande med årstiderna. På våren tar den mycket rötter, för att under sommaren förtära mera saftiga växtdelar och även frön. Frödelen av födan ökar mot hösten.[9] En viss mängd animalisk föda kan även ingå i kosten.[1]
Kullstorleken är 7 till 9 ungar.[1]
Utbredning redigera
Utbredningsområdet omfattar östra Kazakstan, västra Sibirien till de autonoma regionerna Xinjiang och Inre Mongoliet i Kina. Den förekommer även i flera isolerade områden i Mongoliet.[1]
Status redigera
IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig, och populationen är stabil. Man betraktar ändå habitatförlust till följd av att ökande del av utbredningsområdet används som betesmark, jakttryck, torka och minskande vattenresurser som potentiella hot.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e f] Shar, S. & Lkhagvasuren, D. 2008 Spermophilus erythrogenys Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 12 mars 2016.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/spermophilus+erythrogenys/match/1. Läst 4 mars 2016.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus” (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62dP5i1JK?url=http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen. Läst 25 februari 2016. Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. Läst 25 februari 2016.
- ^ [a b c] ”Citellus (Colobotis) erythrogenys Brandt, 1843 - Red-cheeked ground souslik.”. AgroAtlas Interactive Agricultural Ecological Atlas of Russia and Neighboring Countries. http://www.agroatlas.ru/en/content/pests/Citellus_erythrogenys/. Läst 12 mars 2016.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Spermophilus erythrogenys.
