Spektrografi är en typ av akustisk analys genom vilken spektrogram, eller sonogram som det ibland också kallas, framställs, en form av akustiska diagram med tre dimensioner: frekvens vertikalt, tid horisontellt och intensitet via svärtningsgrad. Spektrografi är en mycket användbar metod vid talforskning. För mänskligt tal används ofta en övre gränsfrekvens på mellan 4 000 och 8 000 Hz. I spektrogrammet uppträder då röstens formanter som mörka band.

Spektrogram av [ʋɪkɪpʰeːdja].
Sonogram av sjungande fågel.

Spektralanalys kan användas för olika typer av signaler, såväl ljud som ljus – elektromagnetisk strålning.

Analyser av ljus redigera

Då olika kemiska föreningar tar upp och avger elektromagnetisk strålning med olika frekvens i olika stor omfattning kan spektralanalys användas för att identifiera föreningar. Inom kemin går analysen ut på att fastställa ett ämnes kemiska beståndsdelar. Inom astrofysiken är spektroskopi[1] en sedan länge etablerad och oundgänglig metod för att studera universums struktur.[2]

Ljudanalyser redigera

Inom ljudanalys används spektrogram såväl inom musiken och talforskning, som inom seismologin och radar- och sonartekniken.

Spektrogram för analys av ljud kan skapas med två olika metoder, antingen med hjälp av bandpassfilter, eller beräknad från tidssignalen med hjälp av korttids-Fouriertransformation (STFT).[3]

Vid analog mätning använder man sig vanligen av bandpassfilter. Om frekvensbredden hos filtret är större än avståndet mellan deltonerna, så talar man om ett bredbandsspektrogram. I det kan man avläsa formanterna, men inte deltonerna. Om frekvensbredden tvärtemot är mindre än avståndet mellan deltonerna, så talar man om ett smalbandsspektrogram. I detta kan man utläsa deltonerna, men ej formanterna.

Referenser redigera

  • J. L. Flanagan (1972) (på engelska). Speech Analysis, Synthesis and Perception. Springer-Verlag, New York 

Noter redigera

  1. ^ R. Herrmann, C. Onkelinx (1986). ”Quantities and units in clinical chemistry: Nebulizer and flame properties in flame emission and absorption spectrometry (Recommendations 1986)” (på engelska). Pure and Applied Chemistry 58 (12): sid. 1737–1742. doi:10.1351/pac198658121737. 
  2. ^ Bob Hiebert (2005). ”Take A Peek Inside Today's Spectrum Analyzers” (på engelska). http://electronicdesign.com/displays/take-peek-inside-todays-spectrum-analyzers. Läst 1 februari 2017. 
  3. ^ ”Illustration of an electro-mechanical spectrograph” (på engelska). http://www.sfu.ca/sonic-studio/handbook/Spectrograph.html. Läst 1 februari 2017. 

Externa länkar redigera