Spaniens konstitutionella kris 2017

politisk konflikt i Spanien 2017
Spaniens konstitutionella kris 2017
01.10.2017 Referendum 1-OCT (9).jpg

Folkomröstningen 1 oktober 2017, och ett eventuellt utlysande av katalansk självständighet, är centrum i konflikten.


Spaniens konstitutionella kris 2017 syftar på den pågående politiska konflikten mellan Spaniens regering och Generalitat de Catalunya (Kataloniens regionstyre) omkring Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet. Den har sin bakgrund i oenighet kring graden av regional autonomi och har sedan 2010 alltmer utvecklats till en fråga om Kataloniens tillhörighet till Spanien.

Spaniens historia
Escudo de España (mazonado).svg

Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Förhistoriska Iberia
Romerska Hispania
Medeltida Spanien
Visigotiska kungariket
Kungariket Asturien
Svebiska kungariket
Bysantinska Spania
al-Andalus
Reconquistan
Kungariket Spanien
Imperiet
Expansionstiden
Upplysningstiden
Republik
Första spanska republiken
Bourbonska restaurationen
Andra spanska republiken
Under Franco
Spanska inbördeskriget
Francospanien
Moderna Spanien
Återgången till demokrati
Moderna Spanien
Konstitutionell kris (2017)
Ämnen
Ekonomisk historia
Militärhistoria

Spanien-portalen

Under sommaren 2017 har regionen offentliggjort en ensidigt utlyst folkomröstning, följt av att Spanien infört budgetkontroll över regionen, genomfört arresteringar, beslagtagit folkomröstningsmaterial och skickat 16 000 delvis kravallutrustade poliser till Katalonien (se vidare Operation Anubis). Folkomröstningen genomfördes den 1 oktober med delvis våldsamma ingripanden av spansk polis och med cirka 900 skadade.

I protest mot den spanska polisinsatsen genomfördes 3 oktober en generalstrejk med massdemonstrationer, och självständighetsprocessen har gått vidare. Parallellt har Madridbörsen sett stora kursfall, och ett antal i Katalonien baserade företag har låtit flytta sitt säte till områden utanför regionen. 8 oktober genomfördes en stor demonstration i Barcelona för enhet med Spanien, med cirka 500 000 deltagare.

10 oktober presenterades folkomröstningsresultatet vid en extrautlyst session i Kataloniens parlament. Regionpresident Carles Puigdemont sköt samtidigt upp utropandet av en självständig katalansk republik, i en önskan om en lösning i samförstånd genom dialog (med Spanien). Det tvetydiga beslutet ledde till att Spaniens regering elva dagar senare lät utlösa lagparagraf 155 och därmed (under upp till sex månaders tid) avskaffa regionens autonomi.

Händelseutvecklingen ses allmänt som den värsta konstitutionella krisen i Spanien sedan kuppförsöket i Spanien 1981.[1][2]

27 oktober beslöt dock Kataloniens parlament att låta utropa den oavhängiga Katalanska republiken. I en parallell session röstade Spaniens senat en stund senare för att genom grundlagsartikel 155 frånta Katalonien sin autonomi som spansk region. Under de kommande dagarna tog spanska myndigheter över den faktiska kontrollen över regionen, inkallade 19 regionpolitiker för förhör och inledde förberedelser inför ett nyval till Kataloniens parlament den 21 december. Den avsatte regionpresidenten Puigdemont och fyra av hans ministrar har rest/flytt till Belgien, där de avvaktar ett eventuellt utlämningsärende mot dem.

Innehåll

UtvecklingRedigera

Bakgrund (fram till 2016)Redigera

Spaniens författning från 1978 är basen för landets övergång till demokratiskt styre efter nästan 40 år av Francisco Francos nästan 40-åriga spanska diktatur. Författningen inkluderade en decentralisering av den politiska makten i riktning mot en federation, men landet fortsatte som en monarki. Den ekonomiska kontrollen har i stor utsträckning fortsatt att vara kopplad till Madrid, även om Baskien och Kanarieöarna senare erhållit sina egna skattemyndigheter. På senare år har en större reformering av författningen efterlysts från flera stora partier,[3] inklusive PSOE och Podemos; målet är bland annat att förvandla Spanien till en rent federal stat.[4][5] Konservativa Partido Populars starka ställning i Spaniens senat har dock försvårat en grundlagsreform, liksom olika syn bland de reformivrande partierna på lösningen av den allt mer akuta "katalanska frågan".

 
Kataloniens regionpresident och Spaniens premiärminister 2016, under ett av deras fåtaliga samtal.

Baskien och Katalonien har under senare decennier varit de två spanska regionerna där den lokala nationalismen (i Katalonien ofta benämnd katalanism) varit starkast. I båda fallen finns regionala språk som enligt Spaniens författning är officiella men endast på regional nivå. Katalonien förhandlade 2006 fram en utökad autonomi, med José Luis Zapatero och hans socialistiska spanska regering som förhandlingspartner. Genomförandet av dessa autonomistatuter förhindrades delvis 2010 av Spaniens författningsdomstol, och sedan Partido Popular 2011 tog över den spanska regeringen har inga politiska förhandlingar skett mellan Barcelona och Madrid. I Katalonien har samtidigt autonomirörelsen förvandlats till en regelrätt rörelse för full självständighet från Spanien, understött via politiska organisationer, återkommande massdemonstrationer och regionens regering. 2014 genomfördes en rådgivande folkomröstningen, trots spanskt motstånd, och efter 2015 års katalanska parlamentsval har en parlamentarisk majoritet i Katalonien fortsatt förarbetet mot en full självständighet.

Utvecklingen sedan 2010 har löpt parallellt i Katalonien och övriga Spanien, med nya katalanska lagar som (författningsvidrig) ersättning till de uteblivna förhandlingarna mellan stat och region.

Inför folkomröstningen 2017Redigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Operation Anubis

Efter att Spanien vägrat gå med på en folkomröstning om Spaniens självbestämmande (1978 års författning hävdar Spaniens odelbarhet) offentliggjorde regionregeringen i juni månad 2017 en ensidigt utlyst folkomröstning, att äga rum 1 oktober samma år. Det spanska rättsväsendet – inklusive författningsdomstolen och Kataloniens egen högsta domstol – underkände[6] folkomröstningen och varnade alla Kataloniens 947 borgmästare för juridiska följder om de underlättar folkomröstningen. Svaret från regionpresidenten Carles Puigdemont var att inga spanska domstolar skulle kunna hindra en katalansk folkomröstning.[7]

Inför folkomröstningen inleddes en stor spansk polisinsats för att försöka upprätthålla Spaniens författning, genomföra beslutade spanska lagföranden och återföra regionen under spansk kontroll.

Folkomröstningen 1 oktoberRedigera

Den katalanska författningen (autonomistatuterna) förutser 2/3 majoritet för att kunna göra resultatet av en folkomröstning bindande. Folkomröstningen den 1 oktober 2017 gav cirka 90[8] procents majoritet för Ja-alternativet, men mindre än 50 procent av de röstberättigade deltog i röstandet. Många röstande och röster förhindrades dock genom spanska polisinsatser, vilka ledde till att cirka 900 personer skadades.[9]

 
Bild från sessionen i Kataloniens parlament 10 oktober, med Carles Puigdemont i talarstolen.

Ett slutligt röstresultat väntades till 10 oktober, i samband med en session i Kataloniens parlament.[8] Det förväntades efterföljas av utlysande av Kataloniens självständighet från Spanien.

Parlamentssessionen den 10 oktober

10 oktober samlades Kataloniens parlament med en enda ämne på agendan – regionpresident Carles Puigdemonts föreläggande av folkomröstningens resultat och ett eventuellt utropande av en självständig katalansk republik. Sessionen inleddes en timme försenad (19:00 istället för 18:00), efter råd från och samtal med "en internationell aktör".[10] Vid det 40 minuter långa föreläggandet talades om de framförhandlade nya autonomistatuterna som senare vid två tillfällen skrevs om före godkännande av Spaniens författningsdomstol, liksom om de 18 tillfällen som Katalonien försökt få till stånd ett avtal med Spanien om en folkomröstning, liksom om behovet av medling och samförstånd för att kunna gå framåt. Han meddelade att Katalonien vunnit sin rätt att utropa sig självständigt, men att han sköt upp självständighetsförklaringen för att söka samförstånd genom dialog.[11]

Puigdemonts tal följdes av tal från olika partiledare och parlamentsledamöter. Efter sessionen, cirka 22:00, undertecknade ledamöter av Kataloniens regionregering samt partierna Junts pel Sí och CUP den katalanska republikens – tills vidare vilande – självständighetsförklaring. Parlamentssessionen följdes på många håll både inom och utom Spanien, och Kataloniens parlament beräknas ha gett pressackreditering till 1000 personer från 250 olika medier.[12]

Spaniens regering har krävt besked om Puigdemonts uttalande och det undertecknade dokumentet innebär utropande av Kataloniens självständighet eller inte. Om det första gäller, förbereder Spanien ett övertagande av regionens administration och politiska styre, enligt författningsartiklarna 155 och 116. Något liknande har inte skett sedan författningen skrevs 1978, i någon del av Spanien.

16–17 oktober (arresteringar, ny demonstration)Redigera

 
Jordi Cuixart och Jordi Sànchez, som ledare under gatuprotesterna den 22 september i samband med inledningen av Operation Anubis.

16 oktober 2017 arresterades Jordi Cuixart och Jordi Sànchez av Guardia Civil, åtalade för uppvigling. De båda är ledare av Òmnium Cultural respektive Assemblea Nacional Catalana, två kulturpolitiska katalanska organisationer med starka kopplingar till senare års katalanska självständighetsprocess. De båda ledde gatuprotester i Barcelona i samband med det spanska polistillslaget den 20 oktober och har lett organiserandet av senare års manifestitationer på Kataloniens nationaldag. Samtidigt inkallades Josep Lluís Trapero, överpolischef för Mossos d'Esquadra, till förhör och fråntogs sitt spanska pass. Även han ses som delaktig i det katalanska motståndet mot spansk rättsskipning.[13]

Tillslagen mot organisationerna och ett antal pågående polisutredningar mot andra representanter för Kataloniens nuvarande styre ses av många som del av ett slutligt spanskt övertagande av styret över regionen, vilket skulle avskaffa Kataloniens självstyre inom Spanien.

Den 17 oktober samlades till en demonstration i Barcelona mot fängslandet av Cuixart och Sànchez. Enligt stadspolisen Guàrdia Urbana deltog cirka 200 000 i demonstrationen.[14]

18–22 oktober (demonstrationer, väg mot artikel 155)Redigera

En ny demonstration i Barcelona lördagen den 21 oktober krävde ånyo ett frigivande av Cuixart och Sànchez – vilka demonstranterna ser som politiska fångar. Enligt Guàrdia Urbana deltog denna gång 450 000 i demonstrationen,[15] som även omgicks av politiska slagord och av bland annat SVT:s utsände sågs som ett "självständighetsrally".

 
Spaniens författning från 1978, vars artikel 155 från den 21 oktober 2017 tagits i bruk för att återupprätta lag och ordning i Katalonien.

Samma dag meddelade Spaniens premiärminister att man beslutat använda artikel 155 i Spaniens författning, vilket avskaffar Kataloniens regionala styre och dess regionregering och ersätter denna med direktstyre från Madrid.[16] Beslutet väntas godkännas av Spaniens senat, där styrande Partido Popular har egen majoritet, under den kommande veckan. Dessutom stöddes beslutet via uttalanden av både Ciudadanos och PSOE:s respektive partiledare. Det spanska direktstyret av regionen föreslås gälla under sex månaders tid, med planerade nyval till Kataloniens parlament. De olika delarna av direktstyret är enligt beskedet från Rajoy:[16]

  1. Beslutet att kunna upplösa Kataloniens parlament (som i vanliga fall ligger inom regionpresidentens domvärjo) tas över av Spaniens premiärminister. Nyval till regionparlamentet ska utlysas inom sex månader.
  2. Regeringen ber om mandat från Spaniens senat för att kunna avsätta den katalanska regionregeringen från sina poster. Deras roller tas under denna period över av motsvarande spanska ministerier.
  3. Det katalanska regionstyret fortsätter att fullgöra sina plikter, nu dock på direktiv från Spaniens olika regeringsministerier.
  4. Regionparlamentet upplöses inte. Parlamentets talman (för närvarande Carme Forcadell) kan dock inte längre föreslå kandidat till regionpresident och inte heller samla till plenum för hens tillträde på posten. Talmannen kan inte heller föreslå initiativ som går emot Spaniens författning eller de katalanska regionstatuterna. För varje initiativ från talmannen har Spaniens regering 30 dagar på sig att begära veto mot initiativet.
  5. Spaniens regering kan ta över kontrollen över TV3, för att "säkerställa" att kanalen sänder ut "nyheter som är sanna och balanserade".
  6. Spaniens regering kräver efterlevnad av lagen från den regionala poliskåren. Kåren kan även i praktiken ersättas i sin roll som som lagens väktare av Spaniens motsvarande polisstyrkor (Guardia Civil och Policía Nacional).

Regionpresident Puigdemont, som är föremål för åtal i spansk domstol (maxstraff 30 år), svarade på "155-meddelandet" genom att vilja lägga fram hela frågan för avgörande Kataloniens parlaments.[17] Två av alternativen är utropande av den självständiga republiken Katalonien och utlysande av nyval.

Oron i Katalonien angående Spaniens direktstyre gäller bland annat det katalanska skolsystemet (med katalanska som undervisningsspråk), den regionala televisionens frihet och dito vad gäller regionens poliskår. Xavier García Albiol, ledare för PP i Katalonien, har under veckan påstått att man i de flesta katalanska skolor utbildat skolbarnen i att hata Spanien. Detta uttalande har lett till en Internetpetition för att offentligt låta fördöma honom själv för hatbrott, en petition som under veckan samlat över 250 000 underskrifter.[18] Senare under lördagen meddelade personalen på regionens etermediebolag att de såg Spaniens planer som en direkt attack på press- och yttrandefriheten, och man hotade med att inte erkänna en kommande spansk centralstyrning av bolagets verksamhet.[19]

23–26 oktober (inget nyval)Redigera

Regionpresident Puigdemont höll tal i Kataloniens parlament, under en påbörjad debatt om regionens svar gentemot Spaniens väntade utlysande av artikel 155. Han beslöt, efter påtryckningar från stödpartiet CUP, att inte låta kalla till nyval till parlamentet, efter att han inte fått "garantier" från den spanska regeringen (angående hans vädjan om samtal mellan Barcelona och Madrid).

27 oktober (republik och 155)Redigera

Vid middagstid inleddes samtidiga parlamentssessioner i Spaniens senat och Kataloniens parlament. I den spanska senaten, där styrande Partido Popular har egen majoritet, låg regeringens proposition om att utlösa artikel 155 för beslut. I det katalanska regionparlamentet fortsatte, för andra dagen, diskussionerna omkring regionens svar och möjligheten att låta utropa Kataloniens självständighet.

Runt klockan 15:25 röstade parlamentet i Katalonien för att låta utropa den oavhängiga Katalanska republiken.[20] En timme senare röstade Spaniens senat för regeringspropositionen, vilket utlöste artikel 155 och Spaniens övertagande av Kataloniens autonomi. I Barcelona var röstsiffrorna 70 för, 10 emot och 2 blankröster (av totalt 135 möjliga röster; detta innebar att i princip hela oppositionen i parlamentet avstod från att delta i voteringen).[21] I Madrid röstade 214 för och 47 emot, med 1 nedlagd röst.[22]

Därmed hade en spansk region för första gången sedan Franco-tiden fråntagits sin autonomi. Katalonien hade dessutom fått en direkt parallell till händelserna i oktober 1934, då Kataloniens dåvarande regionpresident Lluís Companys lät utropa en liknande katalansk republik. Det spanska rättsväsendet hade innan dagens händelser meddelat att alla som varit inblandade i de olagliga handlingarna (i Kataloniens parlament) hade rättsliga efterräkningar att vänta.

Samma dag lät Spaniens premiärminister avsätta regionpresident Puigdemont och hans regering, samt låta upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till 21 december.[23] Posten som regionpresident avskaffas tillfälligt, och under tiden innehar Spaniens minister för Territoriet och Administrationen av det allmänna – Soraya Sáenz de Santamaría – motsvarande maktbefogenheter.

Inga länder har ännu erkänt den katalanska statsbildningen, och både EU och USA ser den pågående spanska krisen som en intern spansk angelägenhet. Trots detta har delar av det katalanska samhället välkomnat beslutet, exemplifierat av stora, flaggviftande människomassor i Barcelona efter utropandet den 27 oktober. Spanien har tidigare under hösten genomfört stora polisinsatser för att försöka återfå kontroll över läget i regionen, något som väntas fortsätta.

28–29 oktoberRedigera

Den 28 oktober gjorde Puigdemont även ett uttalande, möjligen i Girona, där han uppmanade den katalanska befolkningen att göra fredligt motstånd mot Spanien.[24] Under helgen tog dock spansk polis över den faktiska kontrollen över regionen – inklusive den regionala polisen – utan att möta något större motstånd. Regionpolischefen Josep Lluís Trapero avskedades efter republikutropandet, och i hans ställe tillträdde hans närmast underordnade chef.

Söndagen den 29 oktober samlades en stor demonstration i Barcelona, till stöd för regionen som del av Spanien. Demonstrationen, som möjligen samlade över 500 000 deltagare,[a] utlystes redan en vecka tidigare av Societat Civil Catalana, en medborgarrättsorganisation som även arrangerade en liknande massdemonstration den 8 oktober.[26]

30 oktober till början av novemberRedigera

Den 30 oktober inleddes arbetsveckan för de flesta katalaner. Något utbrett motstånd mot det införda spanska direktstyret har dock inte förekommit.

Nästa morgon åtalade Spaniens riksåklagare Carles Puigdemont, medlemmarna av hans regionregering samt talmännen i regionparlamentet[b] för uppror, uppvigling och förskingring av allmänna medel, som en följd av utropandet av Republiken Katalonien. Något tidigare samma dag reste Puigdemont och delar av hans regering med bil till franska Marseille, varifrån de tog ett flyg till Bryssel.[28] Belgiens premiärminister har tidigare uttalat sig som tänkbar medlare i konflikten mellan regionregering och Spanien, något som dock aldrig sattes i verket.

Under de följande dagarna gjorde Puigdemont uttalanden från sin belgiska exil. Alla medlemmarna av hans regering har fått motta åtal, kallats till förhör och i vissa fall (som med finansministern Oriol Junqueras[29]) arresterats. Förhör med Junqueras skedde den 2 november. För att undvika ett motsvarande öde som cirka 20[27] regionministrar och talmän i regionparlamentet har Puigdemont och fyra av hans ministrar valt att fortsätta sin vistelse i Belgien med önskan att få svara på åtalspunkterna (som kan motsvara upp till 30 år i fängelse) därifrån.[27] Spanien väntas dock begära utlämning av Puigdemont och de andra flyktade katalanska ledande politikerna.

Fler följderRedigera

Politisk instabilitetRedigera

Se även: Politik i Spanien

Oroligheterna före och under folkomröstningen har lett till politisk instabilitet samt vissa oroligheter både i Katalonien och Spanien i stort. De hårda spanska polisinsatserna ledde till att Baskiska nationalistpartiet drog tillbaka sitt stöd till Spaniens kommande regeringsbudget, som därmed inte kunnat godkännas i Spaniens parlament. Demonstrationer både för och emot Kataloniens rätt att folkomrösta har genomförts i en mängd spanska städer. Våldsamheter skedde i Zaragoza i samband med en politisk konferens med Podemos och andra partier kritiska mot Spaniens regering. PSOE och Ciudadanos har i stort stött den spanska regeringens hållning i konflikten, till skillnad mot Podemos och i princip alla regionalistiska partier i Spaniens parlament.

Sprickorna är djupa också i Katalonien, där den politiska oppositionen nästan mangrant vägrade att delta i den session där en viktig lag relaterad till folkomröstningen röstades igenom i början av september. Oppositionen (åtminstone delar av den) har både uppmanat till nyval och till Spaniens ingripande mot den "oansvariga" regionledningen.

Efter polisinsatserna under 1 oktober-omröstningen upplöstes ett antal kommunstyren i ett antal katalanska städer, inklusive Tarragona (då styrt av en koalition mellan PP och PSC). Ett antal katalanska städer har förberett namnändringar på olika torg till Plaça 1 d'Octubre ('1 oktober-torget'),[30][31] och vissa[32] hade redan tidigare invigt stadstorg med samma namn.

   
Vänster: 3 oktober skedde stora demonstrationer i Barcelona mot polisingripandena under folkomröstningen, i samband med en utlyst generalstrejk. Höger: 8 oktober genomfördes stora demonstrationer i Barcelona för Kataloniens tillhörighet i Spanien, under parollen "Prou! Recuperem el seny" ("Det räcker nu! Återställ visdom!").

Den katalanska regionregeringen har det vänsterradikala CUP som stödparti. CUP förespråkar ett snabbt utlysande av självständighet, medan meningarna är delade hos andra delar av det katalanska styret. Ett (snabbt) utlysande av självständighet förväntas leda till att Spanien utlyser artikel 155, vilket avskaffar regionens ekonomi och enligt många leder till stegrade oroligheter i regionen. Katalonien har ett eget polisväsende (Mossos d'esquadra) men ingen militär och små möjligheter att försvara sin suveränitet vid ett eventuellt utropande av Kataloniens självständighet.

Spaniens kung Felipe VI gjorde ett uppmärksammat tal i spansk TV där han manade till besinning och i första hand vände sig mot de olagligheter som utförts i Kataloniens namn. Han nämnde dock inget om den – enligt regionens ledande politiker – spanska polisbrutaliteten under folkomröstningen. Därefter har spanska kungliga institutioner och verksamheter med koppling till Katalonien blivit föremål för kommunala och regionala sanktioner i regionen. Spanska regeringens högste representant i Katalonien har förklarats persona non grata i ett antal katalanska kommuner och städer.

Kravallpolisens insatser för att förhindra folkomröstningen ledde till utlysandet av en katalansk generalstrejk den 3 oktober. Under veckan har demonstrationer både för och emot polisinsatserna, folkomröstningen och den katalanska regeringspolitiken arrangerats i olika katalanska städer, och allmänna "grytdemonstrationer" (katalanska: cassolades; spanska: caceroladas) från balkonger har hörts många kvällar.[33] Söndagen den 8 oktober samlade organisationen Societat Civil Catalana till stora demonstration i Barcelona till stöd för dialog och Spaniens enhet; demonstrationen samlade mellan 350 000 och 940 000 personer[34] vilket är i klass med vissa självständighetsdemonstrationer från senare år. Tills vidare är de extrainkallade spanska polisstyrkorna kvar i regionen.

Ekonomiska följderRedigera

   
La Caixa och Banco Sabadell har under krisen flyttat sina huvudkontor ut ur Katalonien.

Under veckan efter folkomröstningen haglade beskyllningarna mellan ledningarna i Barcelona och Madrid. Under oron har Madridbörsen upplevt minst en dag av kraftigt börsfall, och flera Katalonien-baserade företag har för att försvara sina aktiekurser besluta flytta sitt säte till orter utanför regionen. Den 5 och 6 oktober beslutade energibolaget Gas Natural att flytta sitt säte till Madrid, Banco Sabadell sitt eget till Alicante[35] och La Caixa sitt till Valencia. De båda sistnämnda var 2016 Spaniens efter tillgångar fjärde respektive tredje (genom dotterbolaget Caixabank) största banker.[36]

De snabba besluten underlättades av ett spanskt specialdekret som tillåter spanska företag att byta säte utan att behöva invänta beslut på en aktiestämma.[37] Dekretet sågs från katalanskt politiskt håll som ett sätt att utöva ytterligare påtryckningar på de styrande i regionen, medan Banco Sabadell förklarade att man var tvungen att skydda både kundernas och aktieägarnas intressen; banken hade förlorat nästan 15 procent i börsvärde under veckan.[38] Representanter för åtminstone Gas Natural sa att flytten var provisorisk och motiverad av den oklara juridiska situationen i Katalonien.[39]

Ett antal större katalanska företag, som Cordoníu, har sällat sig till de namn som under krisen flyttat sina officiella adresser ut ur Katalonien.[40] Den 26 oktober 2017 hade 1 681 företag valt att lämna Katalonien.[41] En månad senare den 30 november hade antalet utflyttade företag ökat till 2876 företag.[42]

KommentarerRedigera

  1. ^ Barcelonas stadspolis nämnde 300 000, medan arrangören själv nämnde 1,3 miljoner deltagare.[25]
  2. ^ Totalt väcktes åtal mot 19 personer, varav 13 före detta kabinettsmedlemmar och 60 talmän/vice talmän i parlamentet.[27]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 6 oktober 2017.

NoterRedigera

  1. ^ TT (7 september 2017). ”Spaniens värsta kris sedan kuppförsöket 1981”. sydsvenskan.se. https://www.sydsvenskan.se/2017-09-07/spaniens-varsta-kris-sedan-kuppforsoket-1981. Läst 22 oktober 2017. 
  2. ^ ”It is not too late to stop the break-up of Spain” (på engelska). economist.com. 7 oktober 2017. https://www.economist.com/news/leaders/21730006-avoid-calamity-ask-catalans-what-they-really-want-it-not-too-late-stop-break-up. Läst 22 oktober 2017. 
  3. ^ Mateo, Juan José (6 december 2016). ”Ciudadanos plantea al PP una reforma exprés de la Constitución a inicios de 2017” (på spanska). elpais.com. https://politica.elpais.com/politica/2016/12/06/actualidad/1481026086_966521.html. Läst 7 oktober 2017. 
  4. ^ ”Por un nuevo pacto de convivencia.”. http://www.psoe.es/propuestas/reforma-constitucional/. Läst 7 oktober 2017. 
  5. ^ ”Las cinco propuestas de Podemos para reformar la Constitución” (på spanska). huffingtonpost.es. 28 oktober 2015. http://www.huffingtonpost.es/2015/10/28/podemos-reforma-constitucion_n_8406416.html. Läst 7 oktober 2017. 
  6. ^ El TC suspèn la llei del referèndum” (på katalanska). Ara. http://www.ara.cat/economia/TC-modifica-lordre-del-estudiar_0_1865213571.html. Läst 6 oktober 2017. 
  7. ^ Puigdemont avisa que l'1-O es votarà encara que l'Estat apliqui l'article 155” (på katalanska). Ara. http://www.ara.cat/politica/Puigdemont_0_1868813306.html. Läst 6 oktober 2017. 
  8. ^ [a b] ”El 43% dels catalans van votar, i un 90% va triar el ‘sí’, segons la Generalitat” (på katalanska). ib3.tv.com. 6 oktober 2017. http://ib3tv.com/lgeneralitat-publica-resultats-oficials-referendum.html. Läst 7 oktober 2017. 
  9. ^ ”Pugen a 893 els ferits per les càrregues de la policia espanyola per l'1-O” (på katalanska). ccma.cat. 2 oktober 2017. http://www.ccma.cat/324/centenars-de-ferits-el-balanc-de-les-carregues-de-la-policia-espanyola-per-l1-o/noticia/2812108/. Läst 7 oktober 2017. 
  10. ^ ”Especial informatiu” (på katalanska/spanska). ccma.cat. 10 september 2017. http://www.ccma.cat/tv3/directe/tv3/. Läst 10 oktober 2017. 
  11. ^ ”Catalan president says Catalonia has won right to independence, but suspends declaration to pursue dialogue” (på engelska). theguardian.com. 10 oktober 2017. https://www.theguardian.com/world/live/2017/oct/10/catalan-parliament-discusses-independence-referendum-live?page=with:block-59dd0558e4b014d93a1bdc51#block-59dd0558e4b014d93a1bdc51. Läst 10 oktober 2017. 
  12. ^ ”Especial informatiu (ca 21:50–22:00)” (på katalanska). ccma.cat. 10 oktober 2017. http://www.ccma.cat/tv3/directe/tv3/. Läst 10 oktober 2017. 
  13. ^ ”Spain's High Court Says Catalan Police Chief Will Not Be Detained” (på engelska). nytimes.com. 16 oktober 2017. https://www.nytimes.com/reuters/2017/10/16/world/europe/16reuters-spain-politics-catalonia-court.html. Läst 17 oktober 2017. 
  14. ^ ”Barcelona se llena de velas contra el encarcelamiento de Sànchez y Cuixart” (på spanska). lavanguardia.com. 18 oktober 2017. http://www.lavanguardia.com/politica/20171017/432142501435/manifestacion-jordi-sanchez-jordi-cuixart-barcelona.html. Läst 19 oktober 2017. 
  15. ^ Milers de persones al passeig de Gràcia en la manifestació per la llibertat de Jordi Sànchez i Jordi Cuixart” (på katalanska). Ara. 21 oktober 2017. http://www.ara.cat/politica/Milers-Gracia-Jordi-Sanchez-Cuixart_0_1891611056.html. Läst 21 oktober 2017. 
  16. ^ [a b] ”Las medidas de Rajoy para aplicar el artículo 155” (på spanska). elpais.com. 21 oktober 2017. https://politica.elpais.com/politica/2017/10/21/actualidad/1508583010_870430.html. Läst 21 oktober 2017. 
  17. ^ Puigdemont demana al Parlament convocar un ple per respondre a l'article 155” (på katalanska). Ara. 21 oktober 2017. http://www.ara.cat/politica/DIRECTE-Segueix-declaracio-institucional-Puigdemont_0_1891611079.html. Läst 21 oktober 2017. 
  18. ^ ”Comunitat educativa catalana insta a denunciar Xavier García Albiol per calúmnies.” (på katalanska). change.org. 21 oktober 2017. https://www.change.org/p/departament-ensenyament-comunitat-educativa-catalana-insta-a-denunciar-xavier-garc%C3%ADa-albiol-per-cal%C3%BAmnies. Läst 21 oktober 2017. 
  19. ^ ”Els treballadors de TV3 i Catalunya Ràdio es rebel·len contra la intervenció” (på katalanska). elpais.com. 21 oktober 2017. https://cat.elpais.com/cat/2017/10/21/catalunya/1508607697_181671.html?rel=cx_articulo#cxrecs_s. Läst 22 oktober 2017. 
  20. ^ El Parlament declara la República i posa en marxa el Procés Constituent” (på katalanska). Ara. 27 oktober 2017. https://www.ara.cat/politica/DIRECTE-Parlament-propostes-resolucio-respondre_0_1895210574.html. Läst 27 oktober 2017. 
  21. ^ "Historiska ögonblicket: Här utropar Katalonien självständighet". svt.se, 2017-10-27. Läst 27 oktober 2017.
  22. ^ Rajoy rep l'autorització del Senat per a intervenir Catalunya: "Espanya té dret a defensar-se"” (på katalanska). Ara. 27 oktober 2017. https://www.ara.cat/politica/DIRECTE-Rajoy-Senat-intervencio-Catalunya_0_1895210562.html. Läst 27 oktober 2017. 
  23. ^ ”Catalan declaration greeted with tears of joy – and trepidation” (på engelska). theguardian.com. https://www.theguardian.com/world/2017/oct/27/catalan-declaration-greeted-with-tears-of-joy-and-trepidation. Läst 28 oktober 2017. 
  24. ^ ”Catalan leader vows 'peaceful resistance' as Madrid takes control of region” (på engelska). theguardian.com. 28 oktober 2017. https://www.theguardian.com/world/2017/oct/28/spain-fires-catalan-government-independence-carles-puigdemont-mariano-rajoy. Läst 5 november 2017. 
  25. ^ ”Las mejores imágenes de la marcha en Barcelona contra la DUI” (på spanska). elperiodico.com. 30 oktober 2017. http://www.elperiodico.com/es/politica/20171029/las-imagenes-manifestacion-barcelona-contra-dui-6388314. Läst 5 november 2017. 
  26. ^ ”Sociedad Civil Catalana convoca otra manifestación para el domingo en Barcelona” (på spanska). abc.es. 23 oktober 2017. http://www.abc.es/espana/abci-sociedad-civil-catalana-convoca-otra-manifestacion-para-doming0-barcelona-201710231343_noticia.html. Läst 5 november 2017. 
  27. ^ [a b c] Mortimer, Caroline (2 november 2017). ”Catalonia independence: Ousted Catalan vice president Oriol Junqueras arrives in Madrid for questioning” (på engelska). independent.co.uk. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/catalonia-independence-catalan-vice-president-oriol-junqueras-madrid-rebellion-charges-spain-court-a8032696.html. Läst 5 november 2017. 
  28. ^ ”Catalan leaders facing rebellion charges flee to Belgium” (på engelska). theguardian.com. 31 oktober 2017. https://www.theguardian.com/world/2017/oct/30/spanish-prosecutor-calls-for-rebellion-charges-against-catalan-leaders. Läst 5 november 2017. 
  29. ^ ”El primer missatge d'Oriol Junqueras des de la presó” (på katalanska). Nació Digital. 4 november 2017. http://www.naciodigital.cat/noticia/142059/primer/missatge/oriol/junqueras/des/preso. Läst 5 november 2017. 
  30. ^ ”Tortosa canviarà el nom de la plaça Joaquim Bau pel de plaça 1 d'octubre” (på katalanska). ebredigital.cat. 2 oktober 2017. http://www.ebredigital.cat/politica/5983-tortosa-canviara-el-nom-de-la-placa-joaquim-bau-pel-de-placa-1-d-octubre. Läst 7 oktober 2017. 
  31. ^ Rovira, Marc (2 oktober 2017). ”Tortosa i Sant Julià de Ramis tindran plaça de l’1 d’octubre” (på katalanska). elpais.com. https://cat.elpais.com/cat/2017/10/02/catalunya/1506969288_899271.html. Läst 7 oktober 2017. 
  32. ^ ”Montoliu de Segarra inaugura la Plaça 1 d’Octubre” (på spanska). lavanguardia.com. 28 juli 2017. http://www.lavanguardia.com/local/lleida/20170728/43146603378/montoliu-de-segarra-placa-1-doctubre.html. Läst 7 oktober 2017. 
  33. ^ ”Motståndare till utbrytning mobiliserar sig”. sydkusten.es. 7 oktober 2017. http://www.sydkusten.es/showArchiveArticle.php?articleId=25254. Läst 8 oktober 2017. 
  34. ^ ”Milers de persones en la manifestació per la unitat d'Espanya convocada per SCC” (på katalanska). ccma.cat. 8 oktober 2017. http://www.ccma.cat/324/manifestacio-a-barcelona-per-la-unitat-despanya-convocada-per-scc/noticia/2813636/. Läst 8 oktober 2017. 
  35. ^ ”El Banco Sabadell trasladará su sede social a Alicante ante la situación en Cataluña” (på spanska). cadenaser.com. 5 oktober 2017. http://cadenaser.com/ser/2017/10/05/economia/1507195202_346795.html. Läst 6 oktober 2017. 
  36. ^ ”Leading banks in Spain in 2016, by total assets (in billion euros)” (på engelska). statista.com. https://www.statista.com/statistics/693883/leading-banks-assets-spain/. Läst 6 oktober 2017. 
  37. ^ ACN (6 oktober 2017). ”El govern espanyol estudia un decret per a la sortida express d'empreses de Catalunya” (på katalanska). diaridegirona.cat. http://www.diaridegirona.cat/economia/2017/10/05/govern-espanyol-estudia-decret-per/871409.html. Läst 7 oktober 2017. 
  38. ^ Maurice, Eric (6 oktober 2017). ”Catalan separatists under pressure from business” (på engelska). euobserver.com. https://euobserver.com/beyond-brussels/139308. Läst 7 oktober 2017. 
  39. ^ Walker, Keith (6 oktober 2017). ”Spain’s Caixabank and Gas Natural quit Catalonia” (på engelska). euronews.com. http://www.euronews.com/2017/10/06/spain-caixabank-and-gas-natural-banco-sabadell-quit-catalonia. Läst 7 oktober 2017. 
  40. ^ ”Codorníu traslada su sede social a La Rioja” (på spanska). lavanguardia.com. 16 oktober 2017. http://www.lavanguardia.com/economia/20171016/432122593121/codorniu-sede-la-rioja.html. Läst 17 oktober 2017. 
  41. ^ Moncho Veloso (28 oktober 2017). ”La declaración de independencia lastra la Bolsa e impacta ya en la economía” (på spanska). ABC: s. 38-39. 
  42. ^ ”Las ventas de grandes superficies en Cataluña caen en octobre un 12%” (på spanska). ABC: s. 37. 2 december 2017.