Öppna huvudmenyn
Spånga rundradiostation 1930.

Spånga rundradiostation eller Spånga mellanvågssändare var en svensk sändarstation för rundradio i Spånga utanför Stockholm.

Innehåll

UppförandetRedigera

Den 10 juni 1929 tecknade Telegrafstyrelsen kontrakt med en svensk firma om uppsättning av två fristående fackverkstorn vid Spånga Rundradiostation. Leveransen skulle vara fullgjord den 15 februari 1930, varför alltså den svåraste delen av arbetet inföll under vintermånaderna. Till följd den gynnsamma väderleken behövde emellertid inte arbetet avbrytas mer än ett par dagar. Tornen kunde därför färdigställas till den föreskrivna tidpunkten. Fackverkstornen hade konstruerats av professor Henrik Kreüger efter samma metod som han tidigare använt för tornen vid Grimeton och Motala radiostationer, och leveranserna hade i alla tre fallen utförts av en och samma firma, Motala Verkstad. Det södra tornet var 146 meter högt och det norra 150 meter högt på grund av markförhållandena. Sammanlagt vägde de 305 ton. Spånga Rundradiostation uppfördes på en del av Järvafältet i Spånga 1930. På den tiden var Spånga i stort sett jordbruksmark och Järvafältet hade även armén som exercisfält.

TeknikRedigera

 
Kontrollbordet år 1955.

Stationen hade en sändare med en uteffekt om 55 kW och ersatte en mycket svagare sändare inne i centrala Stockholm, placerad nära Brunkebergstorg. Den nya sändaren var tillverkad av Marconi och själva stationshuset var ritat av arkitekten Carl Åkerblad som även hade ritat stationshusen vid radiostationen i Grimeton och Motala långvågs radiostation och liknade i mångt och mycket dessa. Sändaren leverades genom SRA.

I markplan fanns själva sändarutrustningen uppdelad i olika stativ med ett centralt placerat kontrollbord tillsammans med ett förstärkarrum, dagrum för personalen och ett maskinrum med olika roterande omformare. I källarplan fanns transformatorer o.dyl. I vindsplanet fanns utrustning för telemetri samt utrustning för en flygfyr avsedd för närliggande Bromma flygplats.

Själva antenntornen bar upp antennen, en dipolantenn (T-antenn).

Början på slutetRedigera

I slutet av 1940-talet ansåg man inte att stationen uppfyllde kraven längre. Fading uppstod på kort avstånd och interferens med andra stationer uppkom. I väntan på en ny station monterades de båda tornen ned för att flyttas till Västervik och FollingboGotland för att användas som radiolänktorn. Som ersättare satte man upp en knappt 50 meter hög Rhendalmast vilket kom att användas fram till stationens avveckling 1956. År 1956 stod den nya modernare mellanvågssändaren i Nacka på en bergsplatå nära Källstorpssjön i Ersta Fideikommiss klar. Nytt var att själva stationen låg insprängd nere i berget med två sändare på 150 kW var, fjärrstyrning och att två stycken 193 m höga rörmaster med riktverkan hade byggts ovanför stationen med antenner för FM-sändningar och TV i toppen. Sändarutrustning kom från Standard Telephone & Cables Ltd i Storbritannien och masterna var levererade och uppförda av den västtyska firman C.H Jucho i Dortmund.

NutidRedigera

Uppgifterna går isär om Spånga Rundradiostation fick stå som reserv ett tag efter att Nacka hade tagits i drift men det mest troliga är att stationen revs omedelbart efter nedläggningen.

Idag kan man fortfarande se fundamenten från tornen i gräset invid cykelbanan mellan Bromsten och Tensta. Själva stationen låg där Spånga Idrottsplats ligger idag.

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

telegraf och radio 1946-1965, Stockholm: Televerket, 1989

WebbkällorRedigera

Övriga källorRedigera

  • Intervju med Johan Wihlander, hösten 2005

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera