Sorgsångare
Sorgsångare[2] (Curruca lugens) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3]
| Sorgsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Curruca |
| Art | Sorgsångare C. lugens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curruca lugens | |
| Auktor | Rüppell, 1840 |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte redigera
Sorgsångaren är en 13,5 centimeter lång brun eller brungrå fågel med runt huvud, proportionellt korta och runda vingar samt smala vita kanter på stjärten.[4] Ovansidan är brun, undersidan något blekare gråbrun på strupe och bröst men smutsvit på buken.[5] Sången är en komplex och ganska långsamt framfört melodi.[5]
Utbredning och systematik redigera
Sorgsångare delas in i fem underarter fördelade på två grupper, med följande utbredning[6]
- griseiventris – förekommer i södra Etiopien (Bale-bergen)
- lugens-gruppen
- lugens – Etiopien
- jacksoni – Sudan och Uganda till Kenya, norra Tanzania, östra Demokratiska republiken Kongo och Malawi
- prigoginei – östra Demokratiska republiken Kongo (Itombwe-bergen)
- clara – Tanzania (Matengo Highlands)
Familje- och släktestillhörighet redigera
Tidigare placerades den i släktet Parisoma och behandlades som en medlem av familjen timalior. Genetiska studier visar dock att den är en del av sylviorna.[7] Där placerades den initialt i släktet Sylvia. Enligt studier från 2019[8] består dock Sylvia av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan. Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[9] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid sorgsångaren förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021.[6]
Levnadssätt redigera
Sorgsångaren påträffas enstaka eller i par i öppet bergsbeläget skogslandskap, mellan 1 400 och 2 500 meters höjd, helst bland stora akacior.[5] Den lever av insekter, bland annat långa fjärilslarver, skalbaggar och bladlöss, men även spindlar, bär och frön.[10] Arten är en stannfågel, men ungfåglarna antas röra på sig, åtminstone höjdledes.[10]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentisering.[10] Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig i Etiopien och mer fåtalig på andra ställen.[10]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Curruca lugens . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 20 december 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ Aymí, R. & Gargallo, G. (2018). Brown Warbler (Sylvia lugens). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58973 28 september 2018).
- ^ [a b c] Stevenson, Terry; Fanshawe, John (2014). Birds of East Africa. London: Christopher Helm. sid. 226. ISBN 978-0-7136-7347-0
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Voelker, G., and J.E. Light (2011), Palaeoclimatic events, dispersal and migratory losses along the Afro-European axis as drivers of biogeographic distribution in Sylvia warblers, BMC Evol. Biol. 11:63.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
- ^ [a b c d] del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör sorgsångare.
Wikispecies har information om sorgsångare.- Läten på xeno-canto.org
