En vänlig grönskas rika dräkt
"Sommarpsalm", mer känd som "En vänlig grönskas rika dräkt", är en psalm med text av Carl David af Wirsén (1842–1912) från 1889.
Texten till Sommarpsalm publicerades första gången 1889 i Carl David af Wirséns praktfullt illustrerade diktsamling Kristna högtids- och helgdagar. Wirsén var Svenska Akademiens ständiga sekreterare och inspirerades till att skriva en sommarpsalm utgående från midsommardagens profetia ur Jesaja, kapitel 40.
Psalmen användes i en svensk psalmbok första gången i Nya psalmer 1921 (nr 644). I tillhörande Koralbok för Nya psalmer, 1921 anges att melodin är komponerad av Severus Gastorius (1647–1682) skriven 1675 och att den även används till psalmen På Gud, och ej på eget råd (1819 års psalmbok nr 252) (för noter se externa länkar nedan).
Den melodi som i senare koralböcker (efter 1937) mest används är från en körkomposition av Waldemar Åhlén (publicerad första gången 1935 i samlingen De ungas kör), en mycket välkänd melodi som i decennier stått på många körers stamrepertoar och som troligen lär sjungas så länge körsång utövas i detta land. Den tidigare gällande melodin av Severus Gastorius till Wirséns text tyckte Waldemar Åhlén inte var ”tillräckligt glad i förhållande till texten”[1], så han ville göra ett eget försök att skriva en ny melodi. Kompositionsåret är lite oklart, men i en artikel 1969 säger Åhlén: ”Sommarpsalm skrev jag en vacker majsöndag omedelbart sedan jag kommit hem från högmässan i Högalidskyrkan, där jag åren 1923–28 var organist.”[2] Waldemar Åhléns sättning framfördes första gången unisont med barnkör och orgelackompanjemang vid en skolavslutning i Hjorthagskyrkan den 8 juni 1933.
Åhléns melodi har tydligt inspirerat Erland von Kochs tonsättning från 1974 av De blomster som i marken bor.
Mottagande redigera
Cordelia Edvardson på Svenska Dagbladet menar att psalmen är ett kärvänligt exempel på populär poesi och en del av det svenska folkets kulturella arv.[3] Carlhåkan Larsén på Sydsvenskan kommenterade dock, i en recension av Per Rydéns bok om Carl David af Wirsén, att Wirsén var en förlorare på litteraturhistoriens mörka sida, och att enbart en av hans dikter fortfarande lever kvar: nämligen, "En vänlig grönskas rika dräkt".[4]
Hans Holmberg på Kristianstadsbladet menar att psalmen är en del av Sveriges sommarrepertoar och att folk oftast bara sjunger de tre första verserna, där sommaren hyllas.[5] Han framhåller dock att de andra verserna är annorlunda, och betydligt mer förfallinriktade. Det gör att psalmen kan användas och används på både sommartillfällen och vid begravningar, men Holmberg kan inte komma på några tillfällen där psalmen sjungs i sin helhet.[5] Psalmen spelades även under bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling i juni 2010.[6] Åren 2016–2017 användes melodin i en TV-reklamfilm för Länsförsäkringar.[7]
The Real Group, som spelade in psalmen på albumet Stämning 2002[8], noterades för en framgång på med sången, då den låg på Svensktoppen i sex veckor under perioden 15 juni[9]-13 juli 2002[10] innan den lämnade listan.[11]
Publicerad i redigera
- Hemlandssånger 1891 som nr 408 under rubriken "Kärleken" med 2 olika melodier av Georg Stolpe respektive Aug. Elfåker - ingen av dessa är den som används i svenska psalmboken.
- Nya psalmer 1921 som nr 644 under rubrikerna Tidens skiften: Årets tider: Sommaren.
- 1937 års psalmbok som nr 476 under rubriken Sommaren.
- Cantarellen 1984 som nummer 23.[12]
- 1986 års psalmbok som nr 201 (den ekumeniska delen av den svenska psalmboken, det vill säga psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken Årstiderna.
- Lova Herren 1988 som nr 789 under rubriken Årets tider.
- Sångboken 1998 som nr 22
- Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 539 under rubriken Årets tider"
- Hela familjens psalmbok 2013 som nummer 99 under rubriken "Hela året runt".[13]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ Ulf Oldœus (1998 nr 13). ”Artikel om Waldemar Åhlén”. Kyrkomusikernas tidning (KMT).
- ^ ”Artikel om Waldemar Åhlén”. Kyrkomusikernas tidning/Kyrkosångsförbundet (KMT/Ksf) nr. 6, 1969. 1969.
- ^ Edvardson, Cordelia (16 juli 2008). ”Svenska Dagbladet: Nyheter”. Beröva inte svenska folket deras kulturarv. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/berova-inte-svenska-folket-deras-kulturarv_1463981.svd. Läst 21 maj 2012.
- ^ Larsén, Carlhåkan (8 juni 2010). ”Sydsvenskan: Kultur & Nöjen”. Allt om en loser. Arkiverad från originalet den 19 april 2017. https://www.webcitation.org/6pq8f5ypb?url=http://www.sydsvenskan.se/2010-06-08/allt-om-en-loser. Läst 21 maj 2012.
- ^ [a b] Holmberg, Hans (9 juni 2004, uppdaterad 5 juli 2010). ”Kristianstadsbladet: Kultur”. Från lovsång till förgängelse. Arkiverad från originalet den 19 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150519144605/http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/fran-lovsang-till-forgangelse/. Läst 21 maj 2012.
- ^ ”Här säger Daniel och Victoria ja”. Sveriges radio. 19 juni 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3796104. Läst 4 september 2016.
- ^ ”Varför psalmen?” (på svenska). Markbladet. 26 april 2017. http://markbladet.se/?artikel=201704260827371816. Läst 17 december 2017.
- ^ ”Stämning”. Svensk mediedatabas. 1 april 2002. http://smdb.kb.se/catalog/id/001553642. Läst 4 september 2016.
- ^ ”Svensktoppen 15 juni 2002”. Sveriges radio. 15 juni 2002. http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020615sv.htm. Läst 4 september 2016.
- ^ ”Svensktoppen 20 juli 2002”. Sveriges radio. 20 juli 2002. http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm. Läst 4 september 2016.
- ^ ”Svensktoppen 27 juli 2002”. Sveriges radio. 27 juli 2002. http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm. Läst 4 september 2016.
- ^ Cantarellen 105 allsånger. Stockholm: Verbum. 1988. Libris 7412169. ISBN 91-526-7605-6
- ^ Hela familjens psalmbok. Örebro: Libris. 2013. Libris 14011849. ISBN 9789173872997
