Personer i Sverige födda i Somalia

personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Somalia
(Omdirigerad från Somalier i Sverige)
Huvudartikel: Somaliska diasporan

Till personer i Sverige födda i Somalia räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Somalia. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2018 i Sverige sammanlagt cirka 68 700 personer födda i Somalia.[1] 2019 bodde det sammanlagt i Sverige 111 014 personer som antingen själva var födda i Somalia eller hade minst en förälder som var det. Somalier är den största gruppen utrikes födda från Afrika i Sverige år 2018 enligt Statistiska centralbyrån.[1]

Personer i Sverige födda i Somalia
Somalia Somalia · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
99 697 (31 december 2019)
varav 70 173 födda i Somalia och 29 524 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Somalia.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Somalia
(31 december 2018)[2]
Göteborgs kommun 9 089
Stockholms kommun 8 069
Linköpings kommun 2 424
Malmö kommun 2 422
Borlänge kommun 2 361
Språk

svenska · somaliska · arabiska · Maay Maay

HistorikRedigera

 
Den amerikanska ambassadören Mark Brzezinski talar inför ett antal unga somalier i Sverige 2013.

FlyktRedigera

Utflyttningar från Somalia har gjorts till västerländska länder, men den största migrationsvågen ur Somalia orsakades av de politiska oroligheterna som började i slutet av 1980-talet, vilket slutligen resulterade i ett inbördeskrig. Under 1980- och 90-talen talet flydde mellan en och två miljoner somalier till andra delar av världen; en ungefärlig uppskattning är att det i hela världen finns cirka 3,5 miljoner somalier. Många flydde till närliggande länder – varav en del, som Saudiarabien, redan hade stora somaliska befolkningar – men många kom också till Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland.[3]

Migration till SverigeRedigera

Under 1970-talet sökte sig en grupp politiska flyktingar från Somalia till Sverige, tidigare hade somaliska invandrare slagit sig ner i Sverige under 1960-talet. Förutom somaliska talade många av dem arabiska, engelska och italienska (som var officiella språk i italienska Somaliland och brittiska Somaliland).[4] Många invandrade under 1990-talet när inbördeskriget i Somalia började.[5]

1998 lanserade Integrationsverket ett återvandringsprogram riktat speciellt mot bosnier och somalier. Detta uppfattades av många somalier som att de inte var önskvärda som medborgare i landet.[3]

År 1999 bodde de flesta somaliska familjerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro i multietniska områden med förhållandevis få infödda svenskar och svensktalande. Detta gällde även somalier som bodde i mindre kommuner. En bildragande anledning till det var att i dessa områden fanns moskéer där de kunde utöva sin religion och att somaliska föreningar var etablerade i dessa områden. Utöver det fanns i dessa områden även somaliska förskolor och friskolor.[6]

Antalet migranter från Somalia ökade under perioden 2005-2010 för att därefter minska på grund av att svenska myndigheter började kräva identitetshandlingar för familjeåterförening.[7]

År 2013 fanns det cirka 3 000 invånare från Somalia i Borlänge.[8]

KlansystemetRedigera

Klansystemet består av ett antal klaner, varav de flesta kan inordnas under någon av de fyra stora klanfamiljerna Darod, Isaaq, Hawiye och Dir (samt två klaner från en annan gren, Digil och Rahanweyn). Personer från särskilda klanfamiljer kan bo varsomhelst i Somalia, men vissa områden tenderar att domineras av en viss klanfamilj. Darodmedlemmar bor företrädesvis i norra och centrala Somalia, Hawiye i söder och Isaaq i norr, speciellt i Somaliland. De största grupperna av Digil och Rahanweyn bor omkring floderna i södra Somalia.[3]

Klanrelationerna spelar en viktig roll i de nya värdländerna, på så sätt att nyanlända landsmän kan ”landa” i redan etablerade sociala nätverk.[3]

Klaner i GöteborgRedigera

Bosättningsmönster för somalier i Göteborg följer klanlinjerna, där Hjällbo och Hamarkullen domineras av Darod-klanen, på Hisingen finns Hawiye-klanen och i Frölunda Isaak-klanen enligt Göran Larssons rapport från 2014 på uppdrag av SST.[9]

Historisk utvecklingRedigera

Födda i SomaliaRedigera

Personer i Sverige födda i Somalia 1970–2020[10][11][12]
År Folkmängd
1970
  
16
1980
  
100
1990
  
1 441
2000
  
13 082
2001
  
13 489
2002
  
14 005
2003
  
14 809
2004
  
15 294
2005
  
16 045
2006
  
18 342
2007
  
21 597
2008
  
25 159
2009
  
31 734
2010
  
37 846
2011
  
40 165
2012
  
43 966
2013
  
54 221
2014
  
57 906
2015
  
60 623
2016
  
63 853
2017
  
66 369
2018
  
68 678
2019
  
70 173
2020
  
70 184
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom år 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Sysselsättning, integration och hälsa i SverigeRedigera

 
Stadsdelen Rinkeby i Stockholms kommun har en hög andel invånare från Somalia.[13][14] År 2011 var den största gruppen utrikes födda i Rinkeby somalier.[14]

Medan skolorna i Somalia fungerade dåligt redan under 1980-talet, så hade majorieten av somaliska ungdomar som kom till Sverige under 90-talet inte gått i skola i alls i hemlandet på grund av inbördeskriget. Därmed hamnade många av dessa i förberedelseklasser för att tillägna sig språkkunskaper samt kunskaper kring skolgång och det svenska samhället.[6]

I slutet av 1990-talet hade omkring tio procent av somalierna i Sverige sysselsättning.[15]

Sysselsättningen bland somaliafödda nådde nästan 30 procent åren 2001–2002 men föll därefter tillbaka och blev liggande mellan 25 och 30 procent fram till 2009, då den åter (2012) minskade till följd av dels ett kraftigt tillskott av nyanlända somalier, dels en kärvare arbetsmarknad efter den internationella finanskrisen.[15] Bland alla invandrargrupper är somalierna den gruppen med störst arbetslöshet (2009).[16] En liknande situation är det för somalier i Danmark (2006) och i Norge (2007), där har de också låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet.[3]

En rapport från regeringen från 2012 visar att sysselsättningen skiljer sig kraftigt åt mellan män och kvinnor och också mellan olika delar av landet.[15] Samma rapport fastslog att det var år 2010 21 procent av somalier (16–64 år) i sysselsättning (jämfört med 73 procent för hela befolkningen).[15] Rapporten fastslog också att det somaliska egenföretagandet var mycket svagt och att år 2010 var 0,6 procent av somalierna egenföretagare (jämfört med 4,9 procent för hela befolkningen).[15] Rapporten kom till förklaringen att situationen såg ut som den gjorde eftersom 70 procent av somalierna hade låg eller okänd utbildning och att 60 procent kommit till Sverige sedan 2006.[15] Man skrev även: "Det finns skäl att tro att snabb individuell inslussning via offentliga system är svår att hantera för människor som likt somalierna kommer från miljöer där sociala behov tillgodoses och ekonomiska aktiviteter ofta bedrivs på ett klan- eller släktbaserat sätt och där misstänksamheten mot myndigheter är utbredd... det är emellertid knappast möjligt eller önskvärt att radikalt montera ner lösningar utformade för och av en majoritet av svenska folket för att underlätta för en minoritet att anpassa sig."[15]

År 2012 rapporterade SVT att fyra av fem somalier i Sverige var arbetslösa och att 70 procent hade förgymnasial utbildningsnivå.[17]

I en SVT-intervju från 2013 på ett möte i Afrikanska unionen uppmanade den dåvarande somaliske utrikesministern Fowsiyo Yusuf Haji Adan sina landsmän att återvända till sitt hemland för att investera i företag eftersom förhållandena hade förbättrats.[18]

Somaliska riksförbundet i Sverige uppgav 2014 att mer än ett dussin unga svensksomalier, både män och kvinnor, åkt ner till Syrien för att strida för islamiska staten (IS).[19]

Det kulturella avståndet visades vara längst mellan svenskar och somalier enligt de attitydmätningar som gjordes av Högskolan i Gävle och redovisas i Mångfaldsbarometern 2014.[20][21]

År 2014 gjorde Open Society Foundations en rapport om somalier i Malmö som fann att somaliska invånare i staden trivdes där på grund av låga levnadskostnader, en större religiös tolerans än i övriga Sverige samt att det fanns många muslimer i där. Enligt rapporten var integrationen bristfällig främst i sysselssättningsperspektivet, då bara 21 procent arbetade trots att de flesta av Malmös invånare som fötts i Somalia var mellan 16 och 40 år. En av de största utmaningarna var arbetsmarknadens höga krav på färdigheter i det svenska språket.[22]

HälsaRedigera

Läkartidningen uppgav 2010 att somalier som flyr som flyktingar till Sverige kan ha medicinska- och samhällskonsekvenser för det svenska samhället, bland annat uppgavs resistensproblematiken hos bakterier: "År 2007 rapporterades 497 nya fall av tbc i Sverige. Den enskilt största gruppen utgjordes av personer med somaliskt ursprung... ökningen har fortsatt att bestå av utlandsfödda, speciellt från länder på Afrikas horn... en mängd orsaker, som stigmatiseringen kring tuberkulos och rädsla för utvisning, gör svensk-somalierna mindre benägna att söka sjukvård och påverkar hur de informerar sin behandlande läkare... konsekvenserna av fattigdomssjukdomar som tuberkulos hotar att i stigande grad drabba det svenska samhället, vilket kräver beredskap, kunskap och resurser."[23]

ReligionRedigera

Somaliska Muslimska Församlingen grundades år 2013 och hade år 2016 cirka 400 medlemmar. Den har sin verksamhet i samma byggnad som Islamiska Förbundet i Malmö på Scheelegatan i Malmö.[24]

 
Stadsdelen Biskopsgården i Göteborg har också en hög andel invånare från Somalia.[25]

Brott riktade mot somalierRedigera

I en undersökning från 2012 rapporterade 11% av somalier i Sverige att de varit utsatta för ett rasistiskt motiverat hatbrott (jämfört med 32% av somalier i Finland, 31% av somalier i Danmark, och ett genomsnitt på 18% av invandrare från subsahariska Afrika i alla EU-länder).[26] 28% av somalier i Sverige uppgav sig vara offer för brott de senaste 12 månaderna, till exempel stöld, attacker, skrämmande hot eller trakasserier (jämfört med 49% av somalier i Finland, 47% av somalier i Danmark, och ett genomsnitt på 33% av invandrare från subsahariska Afrika i hela EU).[27][uppdatering behövs]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2019” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 19 mars 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 22 mars 2020. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2018” (XLS). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 7 december 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Sara Johnsdotter (2010). ”Somaliska föreningar som överbryggare” (PDF). Arvsfonden. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180712122245/http://www.arvsfonden.se/sites/default/files/article_reports/utvarderingsrapport_-_somaliska_foreningar_som_overbryggare.pdf. Läst 23 september 2018. 
  4. ^ ”Somalier”. Immigrantinstitutet. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227150323/https://www.immi.se/encyklopedi/S#Somalier. Läst 14 mars 2017. 
  5. ^ Radio, Sveriges. ”Svensksomalier ger egen bild av Somalias historia i ny utställning - Radio Sweden på svenska”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5816458. Läst 5 februari 2017. 
  6. ^ [a b] Delaktighet för integration – att stimulera integrationsprocessen för somalisktalande i Sverige. Integrationsverkets rapportserie 1999:4. Integrationsverket. September 1999. sid. 27, 31 
  7. ^ Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Statistiska centralbyrån. 2015. sid. 97. ISBN 978-91-618-1623-1. OCLC 942537438. https://www.worldcat.org/oclc/942537438. Läst 22 juli 2020 
  8. ^ Radio, Sveriges. ”Swede to coach first Somalia bandy team - Radio Sweden” (på engelska). https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5532643. Läst 11 juni 2018. 
  9. ^ Larsson, Göran, 1970- (2014). Islam och muslimer i Sverige : en kunskapsöversikt. Nämnden för statligt stöd till trossamfund. sid. 115. ISBN 9789198061161. OCLC 941538793. https://www.worldcat.org/oclc/941538793. Läst 13 september 2019 
  10. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 22 maj 2019. 
  11. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 22 maj 2019. 
  12. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 
  13. ^ Stockholm - stad i världen/Tensta, 12.56: Imamen kallar till bön. Schejk Abdullahis moské fylls av troende somalier - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 16 oktober 1998. https://www.dn.se/arkiv/stockholm/stockholm-stad-i-varlden-tensta-12-56-imamen-kallar-till-bon-schejk-abdullahis-moske-fylls-av/. Läst 11 juni 2018. 
  14. ^ [a b] ”Welcome to Rinkeby-kista”. http://www.stockholm.se/PageFiles/297073/Rinkeby-Kista_eng%20ver_final_light.pdf. Läst 11 juni 2018. 
  15. ^ [a b c d e f g] ”Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära?”. https://www.regeringen.se/contentassets/55f58b2bc8fd4f66842e37f54c38fc51/somalier-pa-arbetsmarknaden---har-sverige-nagot-att-lara. Läst 10 juni 2018. 
  16. ^ Radio, Sveriges. ”Hög arbetslöshet bland somalier - P4 Göteborg”. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=2826741. Läst 11 juni 2018. 
  17. ^ Nyheter, SVT. ”Bara var femte somalier har jobb i Sverige”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bara-var-femte-somalier-har-jobb-i-sverige. Läst 14 september 2017. 
  18. ^ Nyheter, SVT (25 maj 2013). ”Somalier i Sverige uppmanas återvända”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/somalier-i-sverige-valkomna-tillbaks. Läst 23 september 2018. 
  19. ^ Lovén, Andreas Örwall. ”Unga svenskor ansluter sig till IS | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/unga-svenskor-ansluter-sig-till-is. Läst 11 juni 2018. 
  20. ^ Treijs, Erica. ””Jämställdhet finns inte på samma sätt i vår kultur” | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/jamstalldhet-ar-bra-men-finns-inte-pa-samma-satt-i-var-kultur. Läst 11 juni 2018. 
  21. ^ [https://www.hig.se/download/18.4db66897149b264e1ba4df24/1417115797086/mangfald.pdf ”MÅNGFALDSBAROMETERN 2014”]. https://www.hig.se/download/18.4db66897149b264e1ba4df24/1417115797086/mangfald.pdf. Läst 11 juni 2018. 
  22. ^ Somaliesvenskar i Malmö har svårt komma in i samhället”. Sveriges Radio. 31 januari 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5772775. Läst 11 oktober 2020. 
  23. ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612142114/https://lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15732ark. Läst 11 juni 2018. 
  24. ^ Stenberg, Leif; Lundqvist, Erica Li (2010). Muslimska föreningar i Malmö och Lund - En ögonblicksbild (PDF). sid. 36. http://lup.lub.lu.se/record/1762944. Läst 21 juli 2020. 
  25. ^ 28/10 -07: Göteborgs somalier - ett folk i kris”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/28-10-07-g%C3%B6teborgs-somalier-ett-folk-i-kris-1.1179853. Läst 23 september 2018. 
  26. ^ Pressrelase and Fact sheet Arkiverad 21 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine. for the study "Hate crime in the European Union" by EU Fundamental Rights Agency November 2012
  27. ^ Minorities as Victims of Crime by EU Fundamental Rights Agency November 2012

Externa länkarRedigera