Solveig Rönn-Christiansson
Solveig Adina Olena Rönn-Christiansson, född Rönn den 11 november 1902 i Göteborgs Gamlestads församling, död 8 juni 1982 i Kista, Stockholms kommun, var en svensk kommunalarbetare och politiker (kommunist). Rönn-Christiansson var riksdagsledamot av andra kammaren 1937–40 och 1945–48 samt ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1943–46.[1]
| Solveig Rönn-Christiansson | |
 | |
| Mandatperiod 1937–1940 1945–1948 | |
| Valkrets | Göteborgs stads valkrets |
| Tid i befattningen 1943–1946 | |
| Född | Solveig Adina Olena Rönn 11 november 1902 Göteborgs Gamlestads församling, Västra Götalands län |
| Död | 8 juni 1982 (79 år) Kista, Stockholms kommun |
| Nationalitet | Svensk 
|
| Politiskt parti | Sveriges kommunistiska parti |
| Yrke | Kommunalarbetare, politiker, nämndeman |
BiografiRedigera
Solveig Rönn var den sjunde i en syskonskara på tio i ett fattigt hem där fadern var lyktskötare. Hon började arbeta som trettonåring, de första åren bland annat som hembiträde.
Tidigt politiskt engagemangRedigera
Efter att ha organiserat en strejk på konditoriet Bräutigams 1924 anslöt hon sig till Sveriges kommunistiska parti. Året därpå fick hon anställning inom sjukhustvätten på Sahlgrenska i Göteborg, ett yrke hon skulle behålla fram till 1939, och engagerade sig inom Svenska kommunalarbetareförbundet. Hon blev också invald i partiets distriktsstyrelse i Göteborg 1930. I samband med skotten i Ådalen 1931 åtalades Rönn-Christiansson, men åtalet kom inte att resultera i någon dom. I efterhand kommenterade hon detta såhär:
- ”På ett sätt tyckte jag det var synd, för jag tänkte att då får jag läsa och bilda mig litet, om jag kommer i fängelse.”[2]
RiksdagsledamotRedigera
Vid andrakammarvalet 1936 valdes Rönn-Christiansson in i riksdagen som SKP:s första kvinnliga riksdagsledamot, och vid tiden för sitt inval var hon blott 34 år gammal. Hon var unik för sin tid då hon framhöll att frågan om hemmens ekonomi inte var en kvinnofråga utan en samhällsfråga. Under sin tid i riksdagen framlade Rönn-Christiansson trettiotal motioner, flertalet rörande socialpolitiska frågor, såsom rätten till bedövning vid förlossning och lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor. Hon föreslog även i en motion 1945 att lärarna skulle fråntas rätten att aga barn i folkskolan och bemöttes starkt av dåtidens samlade vetenskap, men avfärdade dessa "rottingpedagoger" och hänvisade istället till barnens föräldrar, som hon ansåg var viktigare sakkunniga.
Senare verksamhetRedigera
Efter riksdagsarbetet återvände Rönn-Christiansson till sjukhustvätten, men fann arbetet för tungt och sjukpensionerades. Hon fann dock snart en ny utkomst inom Arbetarnas bildningsförbund, en organisation som annars inte gjort sig känd för att rekrytera kommunister. Där kom Rönn-Christiansson sedan att arbeta livet ut. En av hennes styrkor var förmågan att förena politiska studier med praktisk handling; mellan cirkelträffarna fick deltagarna i uppgift att sprida det de lärt sig i andra miljöer, och återkoppla till cirkeln kring responsen. 1949–1956 var hon nämndeman i Göteborg.[3]
BibliografiRedigera
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ ”Solveig Rönn-Christiansson 1902 - 1982”. Göteborgs universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202015803/http://www.ub.gu.se/sok/handskrift/namn/index.xml?id=13325. Läst 24 januari 2017.
- ^ https://goteborg.vansterpartiet.se/2016/12/20/solveig-ronn-vansterpartiets-forsta-kvinna-i-riksdagen/
- ^ ”Solveig Rönn: Vänsterpartiets första kvinna i riksdagen”. Vänsterpartiet Göteborg. http://goteborg.vansterpartiet.se/2016/12/20/solveig-ronn-vansterpartiets-forsta-kvinna-i-riksdagen/. Läst 24 januari 2017.