Solbin
Solbin (Dufourea) är ett släkte solitära bin[1] i familjen vägbin[2].
| Solbin | |
 Hona av Dufourea maura. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Solbin Dufourea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dufourea | |
| Auktor | Spinola, 1808 |
 Hane av Dufourea marginata. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
BeskrivningRedigera
Solbina har svart grundfärg med tunn, ljus, likformig behåring. Honorna har pollenkorgar på bakskenbenen, samlingar av hår som används för att samla in pollen. Clypeus[a] är välvd och sitter nära antennbaserna. De ingående arterna är mycket små till medelstora, med en kroppslängd som varierar från 3,5 till 11 mm.[2]
UtbredningRedigera
Utbredningsområdet omfattar stora delar av norra halvklotet, från Nordamerika från Kanada till Mexiko, samt i öster från Kanarieöarna och Nordafrika över Europa till Japan. I Europa finns 17 arter, och i hela världen 130 arter.[2]
Arter i Sverige och FinlandRedigera
I Sverige finns 4 arter av vilka 3 är rödlistade, medan det i Finland finns 3 arter av vilka 2 är rödlistade.[2][3]
- ängssolbi (D. dentiventris)
- monkesolbi (D. halictula) Sårbar i Sverige, saknas i Finland
- klocksolbi (D. inermis) Starkt hotad i både Sverige och Finland
- fibblesolbi (D. minuta) Akut hotad i Sverige, sårbar i Finland
EkologiRedigera
Arterna är oligolektiska, det vill säga de drar nektar och pollen från ett begränsat antal blommarter. Det förekommer att solbin av båda könen övernattar inuti blomkalkar.[2]
Solbin gräver sin bohåla i sandiga, glesbevuxna marker. Boet består av en central gång med ett antal äggkammare åt sidorna.[2] Äggkammrarna innehåller ett ägg vardera, tillsammans med nektar och pollen avsedda som föda åt larven.[1] Det är inte ovanligt att bona upprättas i kolonier.[2] De parasiteras av pärlbin som lägger sina ägg i bona.[1] Den resulterande larven lever sedan av den insamlade näringen efter det att värdägget eller -larven dödats.
TaxonomiRedigera
Taxonomiskt går det ingen klar gräns mellan solbin och de nära släktingarna blomdyrkarbin, och den exakta gränsdragningen har länge diskuterats.[2]
KommentarerRedigera
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum, också känd som överläppen.
KällorRedigera
- ^ [a b c] ”Vildbin och fragmentering”. Svenska Vildbiprojektet. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826022907/http://www.wwf.se/source.php/1116901/wwf-1078017-1.pdf. Läst 4 december 2010.
- ^ [a b c d e f g h] Björn Cederberg (2020). ”Solbin Dufourea”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/dufourea-1005521. Läst 25 juni 2020.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”solbin – Dufourea”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204400. Läst 25 juli 2020.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör solbin.
