Snärjmåra (Galium aparine) är en ört tillhörande familjen måreväxter. Namnet kan förtydligas med vitblommig snärjmåra för att skilja den från förväxlingsarten (grönblommig) småsnärjmåra.

Snärjmåra
Galium aparine 10288.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningGentianaordningen
Gentianales
FamiljMåreväxter
Rubiaceae
SläkteMåror
Galium
ArtSnärjmåra
G. aparine
Vetenskapligt namn
§ Galium aparine
AuktorL.
Hitta fler artiklar om växter med

SynonymRedigera

  • Aparine philantropos (Människovän, på grund av att växten klänger sig fast i kläderna)[1]

BeskrivningRedigera

Plantan blir mellan 30 och 120 centimeter lång. Både stjälken och bladen är försedda med små krokborst, som gör att plantan mycket lätt fastnar i både djurs päls och på människors kläder. Detta är ett sätt för växten att sprida sig. Arten blommar ifrån juni till september. Blommorna är vita, 1,5 till 3 mm i diameter och sitter i knippen om 2 till 5 stycken. Stjälken har ett antal kransar med 6 till 8 blad vardera. Varje blad blir 30 till 50 millimeter långt och är omvänt lansettformat. Snärjmåran är mycket vanlig i Sverige.


Ogräs och betydelseRedigera

Snärjmåra skall förr ha använts för att sila mjölk enligt Linné, [2] men är idag huvudsakligen ett av de vanligaste förekommande ogräsen inom jordbruksproduktionen. [3]2003 fanns det snärjmåra på 12% av all åkerareal i Sverige enligt en undersökning.[4] Det är en skuggtålig art som är både höst- och vårgroende. Snärjmåra är framförallt ett problem på åkermark med en hög lerhalt, och vid reducerad jordbearbetning, så kallat plöjningsfri odling. [5]

VarieteterRedigera

I Sverige förekommer två varieteter av denna art, nämligen:

  • Galium aparine var. aparine - Vanlig snärjmåra
  • Galium aparine var. marinum - Strandsnärjmåra

UtbredningskartorRedigera

BygdemålRedigera

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Lové Sydöstra Blekinge
Skorv Skåne [6]
Snärj(e)gräs [1] I Småland används denna benämning även om Galium infaustum och Galium spurium, Lille-snärjegräs = Småsnärjmåra
Snärpegräs Bohuslän [7]
Tina [8] Brukas mest i pluralis (tinor)
Vattenbinda Roslagen [9]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Snärje-gräs i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  2. ^ ”Ogräsrådgivaren”. ograsradgivaren.slu.se. https://ograsradgivaren.slu.se/arter/index.cfm?showOgras=162&p=bi&sprak_id=8. Läst 19 december 2019. 
  3. ^ ”Ogräskontroll på åkermark”. Anneli Lundkvist. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.3b9afa9e14ff69c6f6174608/1443007152050/ovr28.pdf. Läst 19 december 2019. 
  4. ^ ”Problemogräs i ekologisk vårstråsäd”. Lars Andersson. http://www.jordbruksverket.se/download/18.584a812513a8740bea180001968/1370040937268/Problemarter,%20Lars%20Andersson.pdf. Läst 19 december 2019. 
  5. ^ ”Ogräskontroll på åkermark”. Anneli Lundkvist. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.3b9afa9e14ff69c6f6174608/1443007152050/ovr28.pdf. Läst 19 december 2019. 
  6. ^ Skorv 3 i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  7. ^ Snärpe-gräs i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  8. ^ Tina 3 i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  9. ^ Vatten-binda i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

Externa länkarRedigera