Sminthopsis psammophila
Sminthopsis psammophila[2][3][4][5] är en pungdjursart som beskrevs av Spencer 1895. Sminthopsis psammophila ingår i släktet Sminthopsis och familjen rovpungdjur.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]
| Sminthopsis psammophila Status i världen: Starkt hotad[1] | |
.webp) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning | Rovlevande pungdjur Dasyuromorphia |
| Familj | Rovpungdjur Dasyuridae |
| Släkte | Sminthopsis |
| Art | Sminthopsis psammophila |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sminthopsis psammophila | |
| Auktor | Spencer, 1895 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde (gröna fläckar) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
De svenska trivialnamnen större sandpungmus och större stäppungsmus förekommer för arten.[8]
Utseende redigera
Arten är med en genomsnittlig vikt av 55 g (hannar) respektive 42 g (honor) en av de större medlemmarna i släktet Sminthopsis. Typiska kännetecken för släktet som en lång och spetsig nos, stora ögon, stora öron och långa smala fötter förekommer även hos denna art. Ovansidan är täckt av grå till ljusbrun päls med några inblandade mörkare hår. Huvudet är mer ljusbrun och på hjässan finns en trekantig mörk fläck. Sminthopsis psammophila har vit päls på undersidan. Den långa svansen är uppdelad i en grå ovansida och en mörkare undersida. I motsats till andra släktmedlemmar finns en kam av styva svarta hår på undersidan av svansens spets.[9]
Fyra exemplar från Western Australia hade en kroppslängd (huvud och bål) av 85 till 100 mm, en svanslängd av 107 till 120 mm, 25,5 till 27 mm långa bakfötter och 25 till 28,5 mm långa öron.[10]
Utbredning redigera
Pungdjuret förekommer vid några få ställen i södra och sydvästra Australien. Arten vistas främst i sanddyn med några träd eller buskar samt gräs som undervegetation.[1]
Ekologi redigera
Födan utgörs av ryggradslösa djur samt av små ödlor och däggdjur. Honor föder omkring september upp till fem ungar som blir självständiga i december eller januari.[1]
I artens revir finns många gräsklumpar med gräs av släktet Spinifex. Under den torra perioden dör gräsets gröna delar med början från klumpens centrum och i mitten bildas ett hålrum. Pungdjuret använder dessa hålrum som näste. Gräsets torra och spetsiga blad ger skydd åt fiender och hålrummet erbjuder kyla under den varma årstiden. Dessutom gräver arten underjordiska gångar som kan vara upp till 110 cm långa och upp till 45 cm djupa. Honor på Eyre Peninsula i södra Australien skapar för ungarnas uppfostring särskilda bon. De börjar i mitten av en gräsklump och har en spiralformig gång till en kammare som fodras med löv och bark. Hannar hittades även vilande i jordhålor som skapades av andra djur samt i ihåliga trädstubbar.[9]
Honor är 16 till 19 dagar dräktiga. De första veckorna efter födelsen lever ungarna i moderns pung (marsupium). Efter cirka 64 dagar är de för stora och måste leva utanför pungen. De stannar i boet eller bäras på moderns rygg. Könsmognaden infaller under individens första år.[9]
Status redigera
Sminthopsis psammophila hotas främst av okontrollerade bränder. Dessutom jagas arten av introducerade rödrävar och tamkatter. Pungdjuret påverkas i viss mån av andra landskapsförändringar. För att bevara arten inrättades en nationalpark och andra naturskyddsområden. Sminthopsis psammophila listas i appendix I av CITES. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d] 3.1 Sminthopsis psammophila Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing, Sminthopsis psammophila
- ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
- ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.20, läst 2018-09-01.
- ^ [a b c] R. Edwards (2012). ”Sandhill dunnart”. ARKive. Arkiverad från originalet den 5 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140305172353/http://www.arkive.org/sandhill-dunnart/sminthopsis-psammophila/. Läst 7 november 2017.
- ^ Hart & Kitchener (1986) First record of Sminthopsis psammophila from Western Australia
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Sminthopsis psammophila.
Wikispecies har information om Sminthopsis psammophila.
