Wikipedia

Släktbaserat kriminellt nätverk

Släktbaserat kriminellt nätverk[1] eller klankriminalitet är maffialiknande[2] organiserad brottslighet där utövarna huvudsakligen förenas av släktband eller har rötter i samma klansamhälle.

Klankriminalitetens kännetecken redigera

Den federala tyska polismyndigheten (tyska: Bundeskriminalamt) definierar klankriminalitet som organiserad kriminalitet utövad av medlemmar i etniskt isolerade subkulturer och ser den som något annat[förtydliga] än den italienska maffian, och den rysk-eurasiska organiserade brottsligheten. Typiskt för klankriminella grupper är enligt tyska polisen att de förenas av släktskap (storfamiljer) och i hög grad avskärmar sig från samhället. Avskärmningen försvårar polisundersökningar och är en följd av en egen värdegrund som inbegriper ett avståndstagande från rättsstaten. Klankriminaliteten kan enligt tyska polisen vidare uppvisa ett eller flera av följande drag:[3]

  • starkt patriarkal familjestruktur[3]
  • rumslig koncentration och ovilja att integreras i majoritetssamhället.[3]
  • tendens att provocera eskaleringar även vid triviala händelser eller mindre rättsliga överträdelser.[3]
  • utnyttjande av gruppens gemensamma potential för mobilisering och hot[3]

Essens polischef Frank Richter angav 2019 att de libanesiska klankriminella i Tyskland till skillnad från italiensk maffia bedriver aktiviteterna mer offentligt: man skryter offentligt med både våldsdåd och kriminella gärningar. Detta har bland annat lett till skjutningar och storslagsmål på offentliga platser.[4]

Enligt statsvetaren Ralph Ghadban, som forskat om klankriminalitet i Tyskland, betraktar de arabiska klankriminella det tyska samhället som ett "villebrådssamhälle" (tyska: Beutegesellschaft) att utnyttja exempelvis genom utnyttjande av socialbidrag.[5][6] Ghadban skriver också att släkternas medlemmar gifter sig inom släkten vilket gör dem endogama.[5]

Enligt polischefen i nordöstra Göteborg, Ulf Merlander, skiljer man inom hans arbete sedan 2016 mellan lösa gängstrukturer och klanbaserad kriminalitet. Till skillnad från kriminella gatu- och mc-gäng är klankriminaliteten organiserad genom blodsband vilket gör enheterna betydligt mer slutna. Den svenska journalisten Per Brinkemo skriver att man föds och socialiseras in i en släkt som man aldrig i livet sviker och förråder, oavsett om man själv är kriminell eller inte.[7]

I Sverige uppmärksammades klankriminaliteten som fenomen genom boken Familjen av Johanna Bäckström Lerneby (2020) om släkten Ali Khan i Hjällbo och genom att biträdande rikspolischef Mats Löfving i september 2020 tog upp frågan i en uppmärksammad radiointervju. Han beskrev klanbrottslighet som släktbaserad organiserad brottslighet och såg det som särskilt allvarligt att vissa av dessa släkter har tagit sig in både i näringslivet och i det politiska livet. Löfving beskrev dessa invandrade "släktbaserade kriminella nätverk", eller "klaner", som ointresserade av att integreras i det svenska samhället. Han sa också att de har nära kontakter med motsvarande grupper i Tyskland.[8] Uttalandet fick stort genomslag i massmedia. Amir Rostami, kriminolog vid Uppsala universitet, menar att detta delvis berodde på att Löfving använt ordet "klan" som har ett symbolvärde och upplevs som något främmande och skrämmande.[9]

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni kritiserade i september 2020 hur ordet klan används och föredrog istället epitetet "släktbaserade kriminella gäng". Enligt Sabuni, som själv kommer från vad hon betecknar som "ett klansamhälle", är klaner i sig inte är någonting negativt utan utgör formen för samhällets organisering i stora delar av världen som saknar en välfärdsstat.[10]

Sverige redigera

Klankriminaliteten utgör en del av organiserad brottslighet i Sverige. Den växte i Sverige under decennier innan den blev känd i den offentliga debatten, främst kring 2020. De grupperingar som åsyftas hade även benämnts maffia (sedan 2007),[11][12][13] kriminella (stor)familjer (sedan 2017),[14] kriminella släkter, nätverk och gängkriminella.[15][16] I augusti 2016 publicerade Brottsförebyggande rådet BRÅ rapporten "Kriminella nätverk och grupperingar" i vilken BRÅ skriver att beteckningen klan ibland används för att markera att släktbaserade kriminella nätverk rör sig om en vid skara.[17] I oktober 2019 publicerade Försvarshögskolan rapporten "Antagonistiska hot och deras påverkan på lokalsamhällen" som redovisar problem som uppstår i mötet mellan å ena sidan klanbaserad rättsskipning och kriminalitet och å andra sidan den svenska rättsstaten. Förenklat innebär det att blodsband och klan träder i statens ställe som rättskipande instans. På så sätt etableras parallella rättssystem där en misstro mot det svenska rättsväsendet odlas och rättskipning istället sker baserat på sedvanerätt. Rapporten beskriver också att klansamhällets kontroll över sina ungdomar i Sverige har börjat vittra vilket exemplifieras med våld mot blåljuspersonal, en företeelse som klansamhället normalt sett inte tillåter. En polis som backar när den möter misstro eller motstånd och bristande polisiär närvaro i utsatta samhällen identifieras som tydliga risker för att misstro mot rättsstaten kan gå i arv.[18]

Vad gäller antalet släktbaserade kriminella nätverk i Sverige finns det olika uppgifter. Biträdande rikspolischef Mats Löfving uppgav i september 2020 att polisen känner till minst 40 kriminella klaner.[19] Andra källor från 2020-21 hänvisar till att en hemlig polisrapport nämner 34 eller 36 nätverk.[20][15] Nätverken ska enligt dessa källor vara koncentrerade till södra halvan av Sverige, med speciell koncentration i Skåne och i Göteborg.[20][15][21] Både antalet och benämningen klan har ifrågasatts av andra källor inom polisen och forskarvärlden.[22][9]

De släktbaserade kriminella nätverken har högt våldskapital och tjänar pengar genom bland annat narkotikabrott, våldsbrott och utpressning. Genom infiltration av myndigheter och politiska församlingar kan de medverka till beslut som gynnar den egna gruppen genom till exempel olika typer av bidrag och tillstånd. Ett exempel på detta är Södertäljenätverket.[23][24][25]

Enligt Per Brinkemo försöker kriminella klaner ta över geografiska områden och bestämma vilka som får använda offentliga utrymmen som lekplatser och gårdar mellan bostadshus. Brinkemo menar att detta är systemhotande för samhället. Enligt Magnus Ranstorp har den offentliga debatten i Sverige haft svårigheter att hantera klankriminalitet, då de som lyft debatten blivit stämplade som rasister och islamofober.[16]

År 2013 avslöjade Dagens Nyheter att polisregion Syd hade upprättat ett register över involverade i en släktfejd, men även ett stort antal barn och ickekriminella i samma släkt, och därför tvingades ersätta dem med stora belopp. År 2020 avslöjade Sydsvenskan att polisregion Syd på nytt hade samlat uppgifter för att kartlägga personer med koppling till släktbaserat kriminellt nätverk.[26] Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden inledde därefter en granskning för att kontrollera behandlingen av personuppgifter i kartläggningen och den rapport som spreds inom Polismyndigheten. Granskningen visade att behandlingen av personuppgifterna denna gång i allt väsentligt hade varit laglig. Nämnden ansåg dock att släktbaserade kriminella nätverk hade benämnts på ett olämpligt sätt i rapporten. Att benämna ett sådant nätverk med ett visst efternamn innebar en risk för andra än de som ingick i nätverken att drabbas negativt. Efter att granskningen inletts införde Polismyndigheten en nationell standard för hur sådana nätverk skulle benämnas.[27]

Angered (Göteborg) redigera

Ali Khan-klanen, som tillhör folkgruppen mhallami med rötter i Libanon och Turkiet, är verksam i Angered i Göteborg. Klanen räknar 120 medlemmar i Sverige och är även en av de mer kända i Nordrhein-Westfalen och Berlin i Tyskland. Trettio av medlemmarna i Angered har under en tvåårsperiod varit föremål för mer än 200 brottsutredningar som rörde mord, narkotikahandel, beskyddarverksamhet och bedrägerier med socialbidrag.[28][29][30] Klanens lokala inflytande blev uppmärksammat efter det att den upprättat vägspärrar i Hjällbo centrum och Hammarkulletorget 2020 för att skydda sig mot en klan från Backa, som den låg i fejd med.[31][32]

Södertäljenätverket redigera

Huvudartikel: Södertäljenätverket

Ett av de släktbaserade nätverken är baserade i Södertälje och var föremål för en omfattande polisinsats under början av 2010-talet under benämning Operation Tore.[23][33]

Malmö redigera

En av de släkter som pekas ut i polisens så kallade klanrapport är släkten Fakhro som tillhör folkgruppen mhallami, med ursprung i Mardin-provinsen i Turkiet och Libanon. I Sverige är den främst verksam i Malmö, men även i Helsingborg, Trelleborg, Bjuv, Göteborg och Arlöv. De är främst kända för en släktfejd som pågick under tidigt 00-tal.[34][35][36] Sex bröder från släkten Fakhro har genom en bluff fått miljonavtal i fyra skånska kommuner, med hjälp av bland annat falska cv:n och referenser.[37][38][ej i angiven källa] Enligt polisen är familjen (2022) sedan flera år tillbaka en av de mest framträdande släktbaserade kriminella nätverken i Malmö. Två falanger inom Fakhro-klanen var i konflikt med varandra 2006-2012, något som bland annat omfattade flera mordförsök, fem rättegångar och ett femtiotal polisanmälningar. Familjen har liksom Ali Khan-klanen kopplingar till Tyskland[39][40][32][41][42]

Tyskland redigera

Klankriminella organisationer är framförallt aktiva i Berlin[3][43][44], Bremen, Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen och domineras av grupper med härkomst i Libanon och Turkiet.[3][44][ej i angiven källa] De kriminella klanernas ursprungliga medlemmar kom till Tyskland som flyktingar efter att inbördeskriget i Libanon bröt ut 1975, fick asyl och fördelades på olika förbundsländer.[5]

Under 2018 genomfördes i Tyskland 45 rättegångar med 654 misstänkta som klassades som klankriminalitet, vilket representerade 8,4 % av årets alla rättegångar inom organiserad brottslighet. Drygt hälften av rättegångarna berörde narkotikabrott och runt en fjärdedel (12) rörde egendomsbrott av olika slag..[3][45]

Kriminella klanmedlemmar verkar försöka tillskansa sig vissa områden i landet. Poliser möts ofta av öppen fiendskap, höga och omedelbart visade aggressionsnivåer, respektlöshet och våldseskalation.[46]

Berlin redigera

Medan arabiska klaner är omskrivna kommer den största gruppen gängkriminella i Berlin ifrån Östeuropa.[47]

Sommaren 2018 beslagtog myndigheterna 77 fastigheter, som tillhörde Remmo-klanen(de) i Berlin.[48]

I februari 2019 var mellan åtta och tio kriminella klan-nätverk aktiva i Berlin. De är framförallt aktiva i stadsdelarna Neukölln, Wedding, Moabit och Kreuzberg. Enligt grundskoledirektör Astrid-Sabine Busse vill familjerna vare sig yrkesarbeta eller integreras i det tyska samhället.[49]

I april 2019 skapade Berlins myndigheter Zentrum für Analyse und Koordination zur Bekämpfung krimineller Strukturen (ZAK BkS) som sorterar under Landeskriminalamt(de) 7. Enheten tjänar som kontaktpunkt för regionala, federala och internationella organisationer som arbetar mot klankriminalitet.[50]

Tidigare var poliser försiktiga med att närma sig klanernas fordon om de var omringade av klanmedlemmar och parkerade vid stoppförbud, emellertid ändrade polisen taktik till att dela ut böter uppbackade av ett hundratal poliser vid behov. Lyxbilar kontrolleras för trafikfarlighet eller för oklara ägarförhållanden och riskerar då att konfiskeras.[51]

Under året 2020 uppskattades att 388 personer tillhörde klankriminella grupper 31 december och 1013 lagbrytelser identifierades fördelade på 291 misstänkta. Av de misstänkta var 15 kvinnor. Huvuddelen av förbrytelserna gällde trafikförseelser (139), narkotikabrott (130), våld (118) och stöld (100). Klankriminella grupperingar visade kopplingar till motorcykelgäng, dörrvakter, kampsportare och rappare samt till näringsverksamheter som vattenpipekaféer, andrahandsbutiker, juvelerare och biluthyrning. Myndigheter beslutade att likvidera två av de fastigheter som beslagtogs 2018. Under året blev tre fenomen av betydelse:[50]

  • Inom klanstrukturerna syns ett parallellsamhälle som använder sig av egna "skiljedomare" för att göra upp tvister istället för att vända sig till det tyska rättssystemet.[50]
  • Vittnen och offer hotades systematiskt både fysiskt eller finansiellt till att ändra sina vittnesmål.[50]
  • Klankriminella spionerar på polisbyggnader och förstör bevis.[50]

Bremen och Niedersachsen redigera

I Bremen uppskattas klanmedlemmarna räkna 3500 totalt i kretsen runt Miri-klanen, varav 1800 har varit misstänkta i fall som rör allt mellan butiksstöld till dödligt våld.[48]

År 2018 var fyra klankriminella ligor kända hos polisen i Niedersachsen och de var framförallt aktiva inom narkotikahandel i första hand och egendomsbrott i andra hand.[52]

Under år 2019 registrerade Niedersachsens rättssystem 2630 händelser i samband med klankriminalitet, varav 1585 rörde sig om lagbrott som omfattade 1646 misstänkta och skyldiga. Bland dessa hade 890 tyskt medborgarskap, 167 libanesiskt, 162 turkiskt, 83 syriskt och 53 rumänskt. 355 av dessa var skyldiga eller misstänkta vid flera tillfällen.[53] Som ett led i bekämpandet av klanerna anställde Niedersachsens rättsinstanser nio åklagare för ändamålet under 2019.[48]

Nordrhein-Westfalen redigera

I ljuset av brottsbenägenheten hos anhöriga till vissa storfamiljer började polisen i Nordrhein-Westfalen studera klanerna år 2008.[54] De har identifierat 104 turkisk-arabiska familjeklaner från 2016 till 2018, som inkluderade 6 449 misstänkta gällande 14 225 brott. 381 av de misstänkta var involverade i fler än fem brott årligen och klassades som återfallsförbrytare (tyska: Mehrfachtäter) och dessa var ansvariga för en tredjedel av brottsmängden.[55]

Polisrapporten från 2018 pekar på internationell handel med kokain och cannabis som central i den kriminella verksamheten. Klanmedlemmar är i varierande grad delaktiga i hela logistikkedjan, från produktion i Sydamerika såväl som finansiering, smuggling eller fördelning av drogerna. Indikationer visar att de kriminella i tilltagande grad använder andra etniciteter för att sälja drogerna på gatan.[54]

Rapporten visar också att shishabarer (vattenpipskaféer) och lokaler för hasardspel eller vadslagning används som mötesplatser där kontakter knyts. Lokalerna möjliggör också penningtvätt i form av fastighetsaffärer eller används för att på olika sätt undkomma beskattning.[54]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Fredrik Kärrholm (2020-09-04). Gangstervåld: Den nya brottsligheten. Fri Tanke förlag. ISBN 978-91-7819-797-2. https://books.google.se/books?id=7Wn2DwAAQBAJ&pg=PT42&dq=sl%C3%A4ktbaserade+kriminella+n%C3%A4tverk&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjR2e6QytLsAhUPt4sKHWsLBvsQ6AEwAHoECAMQAg#v=onepage&q=sl%C3%A4ktbaserade&f=false 
  2. ^ Sallinen, Jani Pirttisalo (9 september 2020). ”Granskade klanerna: ”Liknar italiensk maffia””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/granskade-klanerna-liknar-italienska-maffian. Läst 16 oktober 2020. 
  3. ^ [a b c d e f g h] ”BKA - Bundeslagebilder Organisierte Kriminalität - Bundeslagebild Organisierte Kriminalität 2018 (PDF)”. www.bka.de. Bundeskriminalamt. sid. 28-31. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102042321/https://www.bka.de/SharedDocs/Downloads/DE/Publikationen/JahresberichteUndLagebilder/OrganisierteKriminalitaet/organisierteKriminalitaetBundeslagebild2018.html. Läst 19 oktober 2020. 
  4. ^ ”Kriminelle Libanesen-Clans – Sicherheitsbehörden verraten: Diese zwei Punkte unterscheiden sie von der Mafia” (på tyska). www.derwesten.de. 10 januari 2019. https://www.derwesten.de/staedte/essen/libanesen-clans-clan-mafia-essen-id216169301.html. Läst 22 november 2020. 
  5. ^ [a b c] ”Clan-Kriminalität im Ruhrgebiet – Experte packt aus: „Deutschland ist für sie eine Beutegesellschaft“”. www.derwesten.de. 13 november 2018. https://www.derwesten.de/staedte/duisburg/clans-arabisch-libanesen-kriminalitaet-duisburg-essen-id215749295.html. Läst 26 oktober 2019. 
  6. ^ ”Essen: Clankriminalität: Luxusgüter bei Frau beschlagnahmt” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/panorama/welt/in-essen-aktion-gegen-clankriminalitaet-luxusgueter-bei-frau-beschlagnahmt_id_11230018.html. Läst 6 december 2020. 
  7. ^ Per Brinkemo (4 oktober 2019). ”Snart kan det vara för sent att stoppa klankriminaliteten”. Timbro/Smedjan. https://timbro.se/smedjan/snart-kan-det-vara-for-sent-att-stoppa-klankriminaliteten/. Läst 19 oktober 2020. 
  8. ^ ”Klarar polisen gängkriminaliteten, Mats Löfving?” (Ekots lördagsintervju). Sveriges Radio. 5 september 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7547742. Läst 19 oktober 2020. 
  9. ^ [a b] Staffan Wolters (13 december 2020). ”Polisen: Uppsala har två kriminella familjenätverk”. UNT. https://unt.se/lokalt/uppsala/artikel/polisen-uppsala-har-tva-kriminella-familjenatverk/2r4756or. Läst 13 december 2020. 
  10. ^ ”Sabuni: Mitt folk är också en klan – inte klanerna som är problemet”. DN. 19 september 2020. https://www.dn.se/sverige/sabuni-mitt-folk-ar-ocksa-en-klan-inte-klanerna-som-ar-problemet/. Läst 5 december 2020. 
  11. ^ Wierup, Lasse (2007). Svensk maffia : en kartläggning av de kriminella gängen. Norstedts. ISBN 9789113015934. OCLC 1195037030. https://www.worldcat.org/oclc/1195037030. Läst 8 februari 2022 
  12. ^ Wierup, Lasse (2010). Svensk maffia : fortsättningen. Reporto. ISBN 978-91-978917-0-7. OCLC 701019461. https://www.worldcat.org/oclc/701019461. Läst 8 februari 2022 
  13. ^ Törnkvist, Ann (2016). Följ fucking order : Södertäljemaffians uppgång och fall.. ISBN 978-91-7337-876-5. OCLC 1083623269. https://www.worldcat.org/oclc/1083623269. Läst 13 juni 2021 
  14. ^ Johanna Bäckström Lerneby (2017). ”Så kontrollerar familjen en hel förort”. Aftonbladet. https://familjen.story.aftonbladet.se/. Läst 25 juni 2020. 
  15. ^ [a b c] ”Hemlig rapport visar – Skåne har flest kriminella klaner i landet”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2021-04-11/hemligt-register-visar-skane-har-flest-kriminella-klaner-i. Läst 11 april 2021. 
  16. ^ [a b] ”Klanerna flyttar fram sina positioner”. gp.se. Göteborgs-Posten/TT. 5 juni 2021. http://www.gp.se/1.48827825. Läst 6 juni 2021. 
  17. ^ ”Kriminella nätverk och grupperingar”. Brottsförebyggande rådet. 23 augusti 2016. https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-08-23-kriminella-natverk-och-grupperingar.html. Läst 4 maj 2022. 
  18. ^ ”Lokalsamhällen pressas av antagonistiska hot”. www.fhs.se. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2019-10-21-lokalsamhallen-pressas-av-antagonistiska-hot.html. Läst 4 maj 2022. 
  19. ^ ”Polischefen: ”40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/polischefen-40-slaktbaserade-kriminella-natverk-i-sverige/. Läst 6 september 2020. 
  20. ^ [a b] ”Här finns de 36 familjerna i polisens rapport”. Expressen. 18 september 2020. https://www.expressen.se/nyheter/krim/familjerna-i-polisens-rapport-har-finns-de-36-klanerna/. 
  21. ^ ”Skåne har flest kriminella släktnätverk”. Omni.se. 11 april 2021. https://omni.se/skane-har-flest-kriminella-slaktnatverk-i-landet/a/x321dl. 
  22. ^ ”Delar av polisen vill inte prata om begreppet klaner”. Dagens Nyheter. 11 september 2020. https://www.dn.se/sverige/delar-av-polisen-vill-inte-prata-om-begreppet-klaner/. Läst 11 september 2020. 
  23. ^ [a b] ”Riksdagsledamot kopplas till kriminell klan i hemlig rapport”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Ln0P84. Läst 18 september 2020. 
  24. ^ ”Skåne har flest kriminella klaner i landet - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/skane-har-flest-kriminella-klaner-i-landet. Läst 14 april 2021. 
  25. ^ ”Polisen: Så infiltrerar klanernas mullvadar samhället”. Aftonbladet. 18 sep0tember 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qAnQWO/polisen-sa-infiltrerar-klanernas-mullvadar-samhallet. Läst 10 augusti 2022. 
  26. ^ ”Det här var romregistret: Skånepolisen registrerade tusentals – och tvingades betala miljoner”. 12 september 2020. https://www.sydsvenskan.se/2020-09-12/det-har-var-romregistret-skanepolisen-registrerade-tusentals--och-tvingades-betala-miljoner. Läst 5 april 2023. 
  27. ^ ”Pressmeddelande 2023-04-03” (PDF). Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. https://sakint.se/. Läst 5 april 2023. 
  28. ^ artikeln, Johanna Bäckström Lerneby (20 maj 2020). ”Utdrag ur boken ”Familjen”, en sann berättelse om maffiametoder i Angered”. Vi. https://vi.se/artikel/sNZvJWgV-a0j28Xv1-9e41a. Läst 23 maj 2020. 
  29. ^ Anna Gidgård (20 maj 2020). ”Hon har skrivit bok om kriminell klan: ”De är inga skräckfigurer, de är riktiga människor””. Vi. https://vi.se/artikel/s0EvgkDx-ab6Rpv4X-4a5b7. Läst 23 maj 2020. 
  30. ^ ”Nehmen ihnen Kinder weg: Schweden bekämpft Clan, der in Deutschland berüchtigt ist” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/ausland/libanesische-grossfamilie-nehmen-ihnen-kinder-weg-wie-schweden-clan-bekaempft-der-auch-in-deutschland-beruechtigt-ist_id_10723952.html. Läst 6 augusti 2020. 
  31. ^ ””Familjen”-författaren efter granskningen: “Ali Khan ligger lågt””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/familjen-forfattaren--ali-khan-ligger-lagt/. Läst 7 februari 2022. 
  32. ^ [a b] ””Jag är ett komplement till polisen””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/xanWV. Läst 7 februari 2022. 
  33. ^ ”Operation Tore”. Fokus. 15 maj 2015. https://www.fokus.se/2015/05/operation-tore/. Läst 18 september 2020. 
  34. ^ ”Bluffstädarna som blåste 82-årige Benny utreds för grovt ocker”. Sydsvenskan. 20 december 2021. https://www.sydsvenskan.se/2021-12-20/bluffstadarna-som-blaste-82-arige-benny-utreds-for-grovt-ocker. Läst 18 januari 2022. 
  35. ^ ”Bröderna från Sularpsfarmen tillbaka med nya företag och nya lurade kunder”. Sydsvenskan. 10 juni 2020. https://www.sydsvenskan.se/2021-06-10/broderna-fran-sularpsfarmen-tillbaka-med-nya-foretag-och-nya-lurade-kunder. Läst 18 januari 2022. 
  36. ^ ”Släktfejd bakom pådrag vid Malmö tingsrätt”. Aftonbladet. 6 juli 2006. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/J1b0zR/slaktfejd-bakom-padrag-vid-malmo-tingsratt. Läst 18 januari 2022. 
  37. ^ ”Gröna fingrar,Svarta lögner”. SVT. https://www.svt.se/special/grona-fingrar-svarta-logner/. Läst 20 januari 2022. 
  38. ^ ”Klanens makt kan stärkas men värt risken”. Svd. https://www.svd.se/klanens-makt-kan-starkas--men-vart-risken. Läst 20 januari 2022. 
  39. ^ Ghadban, Ralph (2018-10-12) (på tyska). Arabische Clans: Die unterschätzte Gefahr. Ullstein Ebooks. ISBN 978-3-8437-1797-7. https://books.google.se/books?id=hFNaDwAAQBAJ&pg=PT69&lpg=PT69&dq=fakhro+clan&source=bl&ots=2wZKOFhOju&sig=ACfU3U0q1gX6hoKJAnZ5NAAkpdVEishXNQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwihiozetO71AhXRmIsKHRsDAYMQ6AF6BAgOEAM#v=onepage&q=fakhro%20clan&f=false. Läst 7 februari 2022 
  40. ^ ”Familjerna i polisens rapport – här finns de 36 klanerna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/krim/familjerna-i-polisens-rapport-har-finns-de-36-klanerna/. Läst 7 februari 2022. 
  41. ^ ”Den blodiga släktfejden i Malmö har blossat upp igen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/den-blodiga-slaktfejden-i-malmo-har-blossat-upp-igen/. Läst 7 februari 2022. 
  42. ^ ”Sju gripna när släktfejd åter flammade upp”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/0EVm9g. Läst 7 februari 2022. 
  43. ^ ”Fünf große Verfahren gegen Clanmitglieder in Berlin” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/berlin/polizei-justiz/lagebild-des-bka-fuenf-grosse-verfahren-gegen-clanmitglieder-in-berlin/25050852.html. Läst 2 november 2019. 
  44. ^ [a b] Pancevski, Bojan (17 oktober 2018). ”An Ice-Cream Truck Slaying, Party Drugs and Real-Estate Kings: Ethnic Clans Clash in Berlin’s Underworld” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/ethnic-crime-families-provoke-german-crackdown-1539604801. Läst 2 november 2019. 
  45. ^ Henkenberens, Carolin. ”Erstmals BKA-Zahlen zur Clankriminalität” (på tyska). WESER-KURIER. https://www.weser-kurier.de/bremen/bremen-stadt_artikel,-erstmals-bkazahlen-zur-clankriminalitaet-_arid,1862801.html. Läst 2 november 2019. 
  46. ^ ”Clankriminalität”. www.kriminalpolizei.de. https://www.kriminalpolizei.de/ausgaben/2020/juni/detailansicht-juni/artikel/clankriminalitaet.html. Läst 5 juni 2021. 
  47. ^ ”Diese Banden dominieren in Berlin” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/berlin/lagebericht-ueber-organisierte-kriminalitaet-diese-banden-dominieren-in-berlin/25320246.html. Läst 28 december 2019. 
  48. ^ [a b c] ”Chaos bei Clan-Bekämpfung: Justiz weiß nicht, wie viele Täter 2019 angeklagt wurden” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/gerichte-in-deutschland/nadelstiche-und-was-kommt-danach-chaos-bei-clan-kriminalitaet-justiz-weiss-nicht-wie-viele-taeter-angeklagt-und-verurteilt-werden_id_11482479.html. Läst 27 december 2019. 
  49. ^ ”Clan-Kriminalität in Berlin: „Die Großfamilie ist alles und der Rest ist nichts“” (på de-DE). Berliner Zeitung. 5 februari 2019. https://www.berliner-zeitung.de/mensch-metropole/clan-kriminalitaet-in-berlin-die-grossfamilie-ist-alles-und-der-rest-ist-nichts-li.23977. Läst 26 december 2019. 
  50. ^ [a b c d e] ”Lagebericht Clankriminalität 2020 vorgestellt” (på tyska) (HTML & PDF). www.berlin.de. 15 mars 2021. https://www.berlin.de/sen/inneres/presse/pressemitteilungen/2021/pressemitteilung.1064225.php. Läst 17 mars 2021. 
  51. ^ ”Kriminelle wollen einen Berliner Clan-Experten mundtot machen” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/themen/reportage/seid-gnadenlos-kriminelle-wollen-einen-berliner-clan-experten-mundtot-machen/24336740.html. Läst 28 december 2019. 
  52. ^ ”Lagebild Organisierte Kriminalität 2018: | Nds. Justizministerium”. www.mj.niedersachsen.de. Arkiverad från originalet den 26 december 2019. https://web.archive.org/web/20191226081132/https://www.mj.niedersachsen.de/startseite/aktuelles/presseinformationen/lagebild-organisierte-kriminalitat-2018-183727.html. Läst 26 december 2019. 
  53. ^ ”Vorstellung des ersten öffentlichen Lagebildes zu Clankriminalität 2019 in Niedersachsen | Nds. Ministerium für Inneres und Sport”. www.mi.niedersachsen.de. https://www.mi.niedersachsen.de/startseite/aktuelles/presseinformationen/vorstellung-des-ersten-offentlichen-lagebildes-zu-clankriminalitat-2019-in-niedersachsen-189233.html. Läst 9 april 2021. 
  54. ^ [a b c] ”Lagebild Clankriminalität 2018 (PDF)”. www.polizei.nrw. 15 Maj 2019. sid. 6, 17-18. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20190515210733/https://polizei.nrw/artikel/lagebild-clankriminalitaet-2018. Läst 3 november 2019. 
  55. ^ ”Lagebild Clankriminalität 2018”. www.polizei.nrw. Arkiverad från originalet den 15 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190515210733/https://polizei.nrw/artikel/lagebild-clankriminalitaet-2018. Läst 3 november 2019. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Släktbaserat_kriminellt_nätverk&oldid=54555150”