För skorpor på huden, se Sårskorpa. För skorpor på leror och jordar, se Skorpbildning.

Skorpa är bröd som efter gräddning torkats i ugn. Skorpor kan tillverkas av vete-, råg- eller grahamsmjöl. Antingen med jäst eller bakpulver.[1] Skorpor är vanligtvis runda, ovala eller avlånga i formen.[2]

Skorpor.

I Sverige äts skorpor ofta som mellanmål till te, kaffe, saft, saftsoppa eller nyponsoppa. De kan även serveras till frukost med smör och pålägg eller smulas ner i filmjölk eller yoghurt.[3]

Det finns belägg för att man bakade skorpor i Sverige på 1500-talet.[2] Förr var det framför allt vanligt att doppa skorpor i kaffet.[2] Man åt även skorpor till supen[2] och på 1700-talet tillagades brännvinssoppa av brännvin, veteskorpor, socker och vatten.[4] Skorpor spelade en viktig roll för svenska krigsförband på 1700-talet.[5] Grova skorpor, ofta kallade skeppsskorpor, användes förr som proviant till sjöss, eftersom de har en mycket lång hållbarhet. Skorpor kunde även användas vid framställning av skorpmjöl, senare även kallat ströbröd.[6]

Skorpor säljs ofta som ett hälsosamt alternativ till andra kakor och kex.[7] Svenska skorpor exporteras till Frankrike, där man äter skorpor med marmelad.[7]

I Norge kallas skorpor för kavring, medan kavring i Sverige syftar på ett mörkt och kompakt rågbröd.

Surskorpor är en typiskt finländsk brödtyp som består av tunna rågkakor som är kluvna, skurna i rektangulära bitar och torkade till skorpor.[8] Finland exporterar surskorpor till över 40 länder.[8]

KällorRedigera