Skeviks grotta

förkastningsspricka på Ormingelandet i Värmdö kommun

Skeviks grotta eller Skeviksgrottan är en istidslämning, en förkastningsspricka, på Ormingelandet i Värmdö kommun drygt två km norr om Gustavsbergs porslinsindustri.

Skeviks grotta - klippväggen i öster.
Skeviks grotta sedd från klippkanten.

Beskrivning redigera

Området utgörs dels av en vertikal brant av Klosterberget (varifrån man har en milsvid utsikt) och dels av stora stenbumlingar som bildar en grottliknande formation. Inne i grottan växer några almar och alar. Två stigar leder in i utrymmet från var sitt håll.

I egentlig bemärkelse är formationen ingen grotta, då den inte är sluten. Istället har ett par enorma klippblock slitits loss från urberget av inlandsisen, varvid ett stort utomhusrum bildats mellan dem och en lodrät bergvägg på ca 30 meter, avskilt från omgivningen. Rummets väggar är alltså av sten, medan "taket" består av al- och almkronor omväxlande med en framskymtande himmel.

Böneplats redigera

Under 1700-talets mitt användes "grottan" som gudstjänstlokal för en religiös sekt, de så kallade Skevikarna. Samfundet bildades av två finska prästsöner, Jakob och Erik Eriksson. De förkastade kyrkans ritualer och blev dömda till landsflykt. I elva år drev de runt i Europa innan de fann en fristad på Skeviks gård. Enligt traditionen förkunnade de sin lära nere i Skeviksgrottan.

Naturminne redigera

Skeviks grotta har använts som inspelningsplats i filmen "Sjunde inseglet"[1] I slutet av 1960-talet byggdes en liten träläktare som bland annat användes som teaterscen. Läktaren är numera borta. Den lodräta bergväggen används flitigt av bergsklättrare. På de två stora klippblocken växer rikligt av mossor. Sedan 1960 är grottan skyddad som naturminne.

Källor redigera

Noter redigera

Vidare läsning redigera

  • Alfred Kämpe (1924). Främlingarna på Skevik. Uppsala: Lindblad