Skephults kyrka är en kyrkobyggnad i kyrkbyn Skephult i Marks kommun. Den tillhör sedan 2010 Fritsla-Skephults församling (tidigare Skephults församling) i Göteborgs stift.

Skephults kyrka
Kyrka
Skephults kyrka 2.JPG
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Fritsla-Skephults församling
Koordinater 57°32′10.63″N 12°52′52.88″Ö / 57.5362861°N 12.8813556°Ö / 57.5362861; 12.8813556
Stil Nyklassicism
Material Trä
Bebyggelse-
registret
21300000021085

HistoriaRedigera

På samma plats där nuvarande kyrka ligger fanns en mindre träkyrka av okänd ålder. Den var 16 x 8 meter och 3,3 meter hög och hade plats för 300 personer. Det fanns även en klockstapel uppförd 1725. Enligt ett syneprotokoll 1841 var hela anläggningen förfallen. Bevarade inventarier från 1300- och 1400-talet tyder på att det funnits kyrka i socknen så tidigt.[1]

KyrkobyggnadenRedigera

Nuvarande träkyrka uppfördes i sin helhet 1844 av byggmästare Johannes Pettersson. Förebilden var Ambjörnarps kyrka som uppfördes 1840 av samma byggmästare. Salkyrkan är i nyklassicistisk stil och har en stomme av liggtimmer. Ytterväggarna är klädda med vitmålad locklistpanel och genombryts av stora rundbågiga fönster. Kyrkan består av ett långhus med femsidigt kor i öster. Vid långhusets västra sida finns ett kyrktorn med ingång och norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Byggnaden vilar på en huggen stensockel som under senare tid har blivit putsad. Yttertaket är unikt i stiftet, då det har kvar sin ursprungliga stickspåntäckning.

Interiören är väl bibehållen. Golvet omlades 1924 varvid de gamla plankorna fick ligga kvar. Bänkinredningen har kvar sin slutna karaktär, trots ombyggnad och gavlarna har utskurna pilastermotiv.

InventarierRedigera

 
Dopfunten.
  • Dopfunt av sandsten tillverkad under 1300-talet i en del. Höjd: 60 cm. Cuppan är cylindrisk och rundad nedåt samt avslutas med en dubbel vulst. På randen finns en flathuggen repstav. Livet har ornamentik i form av sju arkader med vida rundbågar. I sex av dem finns konturhuggna växtornament och i den sjunde profilen av ett ansikte i siluett med en luva. Denna ornamentik kan mycket väl vara tillkommen i senare tid. Det finns ett stort centralt uttömningshål. Relativt välbevarad, men försedd med sentida påmålning. Funten är helt unik i området.[2] Stenfunten vilar på en rund fot av trä.
  • Krucifix som man tror är utfört av en italiensk konstnär.
  • Mässhake från 1400-talet.
  • Predikstolen är tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck.
  • Kyrkan har två senmedeltida klockor utan inskrifter.[3]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Medeltida träkyrkor. 2, Västergötland, Värmland, Närke / Erland Lagerlöf ; [red.-komm.: Evald Gustafsson ...]. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 ; 199. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 1985. sid. 61-62. Libris länk. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7044 
  2. ^ Hallbäck, Sven Axel (1966). Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden. Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening. sid. 16-18, 176. Libris länk 
  3. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 245. Libris länk 
  • Markving, Gustaf; Markving, Ulla (1981). Kyrkorna i Sjuhäradsbygden : presentation i text och bild av samtliga kyrkor i Sjuhäradsbygden, som tillhör Svenska kyrkan. [Borås]: [Sjuhäradsbygdens tidn.]. sid. 172-173. Libris länk. ISBN 91-970327-0-0 
  • Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris länk. ISBN 9197431680 
  • Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 558. Libris länk. ISBN 91-971561-0-8 

Externa länkarRedigera