Skatt på plastbärkassar

svensk skatt
Förbrukning av plastbärkassar i Sverige
år antal per person och år
2017 sv
  
83
2018 sv
  
77
2019 eu-mål
  
90
2019 sv
  
74
2025 eu-mål
  
40
Förbrukning av plastbärkassar i Sverige per person och år jämfört med EU:s mål.[1]

Skatt på plastbärkassar i Sverige är den punktskattplastbärkassar som Regeringen Löfven II och de övriga partierna i Januariavtalet beslutade att införa 1 maj 2020. Förslaget fanns med i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, där Liberalerna var pådrivande och förslaget var en del av deras politik för grön skatteväxling och del i deras budgetmotion 2019.[2][3]

Avsikten med skatten var att bidra till att Sverige når EU:s direktiv 2015/720, där medlemsstaterna åläggs att varje person ska förbruka högst 90 plastbärkassar per år vid slutet av 2019, och högst 40 stycken vid slutet av 2025.[4] Naturvårdsverket hade 2019 rapporterat att Sverige 2018 förbrukade 102 plastbärkassar per person och år,[5] och regeringen bedömde att skatten var ett effektivt styrmedel för att bidra till att Sverige skulle uppnå EU-kraven och de svenska miljömålen.[6] Efter att Naturvårdsverket 2020 redovisade uppdaterade siffror, där fruktpåsar redovisades separat, framkom att Sverige 2018 endast förbrukade 77 plastbärkassar per person och år.[1]

Anledningen till beslutet var att bekämpa nedskräpning, snarare än minska klimatpåverkan.[6] I februari 2020 ansåg regeringen att plastkassar var vanligare än andra kassar i naturen och att även plastkassar av återvunnet material påverkar nedskräpningen i naturen.[6] På frågan om varför inte andra material också omfattas svarade regeringen att EU-beslutet enbart rör plast.[6]

OmfattningRedigera

Skatten är 3 kronor per plastbärkasse eller 30 öre per tunn plastpåse avsedd för mindre än 7 liter, ofta benämnd "fruktpåse".[7] Fruktpåsarna brukade finnas vid frukt och grönt samt som gratiskassar vid kassorna i dagligvarubutiker. Avfallspåsar, fryspåsar samt plastbärkassar avsedda för varaktigt bruk omfattas inte av skatten.[4]

Plastbärkassar av förnybar och återvunnen plast samt nedbrytbara material omfattas också av skatten. Plastkassar som importeras från länder utanför EU ska beskattas i tullen.

Skatten beräknas inbringa staten 2,1 miljarder kronor år 2020.[8]

Effekt och mottagandeRedigera

Användningen av plastpåsar beräknades minska med 30 procent.[8]

Enligt Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM) återanvänds 75% av plastbärkassarna i Sverige som soppåsar och 20% återanvänds som bärkassar.[8] Mellan 75 och 80 procent av de plastbärkassar som tillverkas i Sverige är fossilfria och koldioxidutsläppen beräknades öka med 40 procent om folk köpte importerade soppåsar av fossil plast istället för att återanvända plastbärkassar.[8] IKEM menade att skatten borde bero på om plastmaterialet är förnybart eller fossilt.[9] IKEM hänvisade till en dansk studie från Miljøstyrelsen 2018[10] som visade att en plastpåse av LDPE-plast som återanvänds som bärkasse eller soppåse är det som har minst klimatpåverkan.[8]

Enligt både WWF och IVL Svenska Miljöinstitutet bör miljömedvetna konsumenter i första hand återanvända de bärkassar man redan har, oavsett om de är tillverkade i plast, papper, nylon eller tyg.[8] Alternativen till plastbärkassar (till exempel tygpåse i bomull) har också bedömts vara negativa ur miljösynpunkt.[8]

Svensk Handel var kritisk till att beslutet hade fattats på bristfälligt underlag från Naturvårdsverket 2018, och menade att regeringen hade förlitat sig mer på känslor än på fakta, samt att medlemsföretagens pågående engagemang med exempelvis mer miljövänliga plastkassar hade ignorerats.[11]

Bland svenska konsumenter har de första åsikterna varit blandade. En del konsumenter ansåg att skatten är bra eftersom de enbart såg plasten som dålig.[12] Andra ansåg att det inte gynnar klimatet[13] eller att skatten skapar problem för konsumenterna eftersom det inte finns några jämförbara alternativ för den som inte är villig att betala överpriset. Att ta med sig en egen kasse hemifrån var enligt konsumenter lätt att glömma bort[12] eller otympligt att bära runt på när de inte tog sig direkt från hemmet till affären som de skulle handla i[14]. Konsumenter har även riktat kritik mot att just plastkassen pekats ut som problematisk när det finns en hel del annan plast i butikerna.[14] Många konsumentfrågor har också rört konsekvenserna av förändringarna till följd av skatten. En del har ifrågasatt hur man ska ta med sig en egen kasse till sådant som säljs i lösvikt och måste vägas in i butiken utan att behöva betala för sin egen kasse varje gång.[15] Pappåsarna är inte transparenta och förväntades medföra längre kötid vid främst de bemannade kassorna när påsarna måste öppnas, samtidigt som det ansågs bli svårare för kassapersonalen att kontrollera allt innehåll när påsarna är välfyllda.[16]

Butikerna beslutar själva om priset till konsumenterna. Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel har utöver det en överenskommelse om att gemensamt arbeta för en minskad användning av plast (läst juli 2020).[17] Efter att regeringsbeslutet trädde i kraft har många butiker kraftigt höjt priset på de stora plastbärkassarna och ersatt de mindre plastkassarna för frukt och grönt eller kompletterat dem med små papperspåsar, bland annat en typ som egentligen är avsedd för matavfall.[17] En del har också börjat ta extra betalt för de små plastkassarna (utöver den vanliga kostnaden för vikt).[17] Vid kassorna har många dagligvarubutiker slopat gratiskassarna eller ersatt den i plast med en i papper.

I början av 2020 minskade försäljningen av plastbärkassar i Sverige, samtidigt som konsumtionen av papperskassar ökade. Under våren och sommaren rapporterade både Ica och Coop om att papperskassarna tagit slut.[18][19]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Användning av plastbärkassar - Sverige klarar målet för 2019 men takten behöver öka”. Arkiverad från originalet den 8 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200608231857/https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Anvandning-av-plastbarkassar---Sverige-klarar-malet-for-2019-men-takten-behover-oka/. Läst 14 juni 2020.  naturvardsverket.se, 1 juni 2020.
  2. ^ ”Grön skatteväxling”. Arkiverad från originalet den 6 september 2018. https://web.archive.org/web/20180906211457/https://www.liberalerna.se/politik/gron-skattevaxling/. Läst 8 juni 2020.  liberalerna.se.
  3. ^ ”Liberalernas budgetmotion 2019 Motion 2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/liberalernas-budgetmotion-2019_H6022988/html. Läst 8 juni 2020. 
  4. ^ [a b] ”Skatt på plastbärkassar”. Arkiverad från originalet den 16 september 2019. https://web.archive.org/web/20190916171002/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/skatt-pa-plastbarkassar/. Läst 14 juni 2020.  regeringen.se, 16 september 2019.
  5. ^ ”Här finns statistik från den rapportering som varje år görs av de som tillverkar eller för in plastbärkassar till Sverige.”. Arkiverad från originalet den 29 april 2020. https://web.archive.org/web/20200429124157/https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Plastbarkassar/. Läst 14 juni 2020.  naturvardsverket.se, 25 april 2019.
  6. ^ [a b c d] ”Om den nya skatten på plastbärkassar”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227071403/https://www.regeringen.se/artiklar/2020/02/om-den-nya-skatten-pa-plastbarkassar/. Läst 14 juni 2020.  regeringen.se, 24 februari 2020.
  7. ^ ”Skatt på plastbärkassar”. Arkiverad från originalet den 30 december 2019. https://web.archive.org/web/20191230140241/https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2019/10/skatt-pa-plastbarkassar/. Läst 7 mars 2020.  regeringen.se, 21 oktober 2019.
  8. ^ [a b c d e f g] Karin Sörbring. ”Dansk studie: Plastkassarna 20 000 gånger bättre än tyg”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200213145450/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/danska-omstridda-studien-plastkassar-battre-an-tygpasar/. Läst 7 mars 2020.  Expressen, 12 februari 2020.
  9. ^ Karin Sörbring. ”Plastexperten: Dyrare påsar ger 40 procent mer utsläpp”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200205190520/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/plastexperten-dyrare-pasar-ger-40-procent-mer-utslapp/. Läst 7 mars 2020.  Expressen, 1 februari 2020.
  10. ^ ”Life Cycle Assessment of grocery carrier bags (Environmental Project no. 1985)”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200205161708/https://www2.mst.dk/Udgiv/publications/2018/02/978-87-93614-73-4.pdf. Läst 7 mars 2020.  mst.dk, februari 2018.
  11. ^ ”Efter Naturvårdsverkets nya besked - Svensk Handel kräver att skatten på plastpåsar rivs upp”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200603060602/https://www.svenskhandel.se/nyhetscenter/press/2020/efter-naturvardsverkets-nya-besked---svensk-handel-kraver-att-skatten-pa-plastpasar-rivs-upp/. Läst 14 juni 2020.  svenskhandel.se, 1 juni 2020.
  12. ^ [a b] ”Så säger kunderna om pås-skatten: ”Inte tillräckligt””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/det-har-ar-verkligen-inte-tillrackligt/. Läst 14 juli 2020. 
  13. ^ ”SMEDJAN | Skatten på plastpåsar gynnar inte klimatet”. Timbro. 24 juni 2019. https://timbro.se/smedjan/skatten-pa-plastpasar-gynnar-inte-klimatet/. Läst 14 juli 2020. 
  14. ^ [a b] ”Skatten på plastbärkassen”. 28 maj 2020. https://www.klimatupplysningen.se/2020/05/28/skatten-pa-plastbarkassen/. Läst 14 juli 2020. 
  15. ^ Sparo (lördag 26 oktober 2019). ”Sparo: Hur komma undan plastskatten?”. Sparo. https://sparosverige.blogspot.com/2019/10/hur-komma-undan-plastskatten.html. Läst 14 juli 2020. 
  16. ^ ”Ica-handlaren Lennart om skatten på plastkassar”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kassorskan-och-ica-handlaren-om-skatten-pa-plastkassar/. Läst 14 juli 2020. 
  17. ^ [a b c] Hellström, Peter. ”Därför höjs priset på plastpåsar”. Axfood. http://www.axfood.se/media-och-opinion/nyheter-och-artiklar/darfor-hojer-vi-priset-pa-plastpasar/. Läst 14 juli 2020. 
  18. ^ ”Priserna på plastpåsar chockhöjda”. kuriren.nu. https://kuriren.nu/bli-prenumerant/artikel/grm93pmj. Läst 14 juli 2020.  [inloggning krävs]
  19. ^ ”Coop fick slut på papperskassar - erbjöd extrapris på plastkassar: ”Schysst mot kunderna””. na.se. 2 juli 2020. https://www.na.se/logga-in/coop-fick-slut-pa-papperskassar-erbjod-extrapris-pa-plastkassar-schysst-mot-kunderna. Läst 14 juli 2020.  [inloggning krävs]