Skånska mord är en svensk TV-serie från 1986 som handlar om fem mördare. Skådespelaren Ernst-Hugo Järegård spelar mördaren i tre av dessa; Hurvamorden, Esarparen och Veberödsmannen. Karin Nordström och Göte Fyhring gör också flera återkommande roller.

Skånska mord
GenreThriller
Drama
Skapad avMax Lundgren
MedverkandeErnst-Hugo Järegård
m.fl.
Antal avsnitt5
LandSverige
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagSVT
Sändning
OriginalkanalSVT
Originalvisning1986
SVT Play

Avsnitt 1. Esarparen

redigera
 
Esarparens hustru, Hanna Andersson
 
Esarparen Nils Andersson
 
Esarparen Nils Andersson, frigiven år 1947

Manus: Max Lundgren, regi: Richard Hobert.

Esarparen kallades mjölnare Nils Andersson i Esarp. Han var gift men hade ett förhållande med pigan på gården och fälldes för att 12 februari 1932 ha mördat sin fru Hanna Andersson, genom att dränka henne i bäcken hemma på gården. Häradsrättsdomaren ansåg att Andersson var skyldig till både mord och otukt med ungdom. Andersson dömdes på indicier till fängelse, där han arbetade i snickeriverkstaden och tillverkade fågelholkar. Han beviljades resning och en ny rättegång i november 1947, då förklarades Esarparen för icke skyldig och beviljades ett skadestånd för åren han suttit i fängelse. Filmen har två olika alternativa slut. Ett där han aktivt dränker henne, och ett där hon ramlar, men att han står och tittar på när hon försöker ta sig upp, och väljer att gå därifrån utan att hjälpa till.

Rollista

redigera

Avsnitt 2. Veberödsmannen

redigera

Manus: Max Lundgren, regi: Jan Hemmel.

Den 1 oktober 1902 slogs mjölnaren Bengt Larsson, Blentarp, ned med en skiftnyckel i sin kvarn av grannen och kvarnägaren Martin Svensson, som därpå hissade upp den ännu levande Larsson i en bjälke och tände därpå eld på Larssons kvarn och lät honom brinna inne. Motivet var att Larsson var mer populär bland kvarnkunderna än Martin själv. Bengt Larsson bjöd ofta kunderna på kaffe under väntetiden medan Martin Svensson var saktfärdig i leveranserna och drygade ut den malda säden med grus.

Med ömsom lock och ömsom hot gjorde Martin Svensson sig ett namn, att alltid ligga steget före såväl makthavare som allmänhet. Ingen nekade honom en uppgörelse för då visslade "en djävel i luften" såsom Martin uttryckte det när han och fyra andra satt och åt på en av Malmös finare restauranger. Han var allmänt känd som en ganska fryntlig karl, en människa som hade lätt för att skratt. Men han var en dubbelnatur. Han var känd som en slagskämpe och ägde en förmåga att öva inflytande på andra — även utan hjälp av våld — som nästan kunde betecknas som magisk. Alla var rädda för honom, föll undan för honom, hjälpte honom motvilligt med hans alltmer brottsliga gärningar. När han äntligen anhölls och häktades kändes det som en lättnad i bygden. Folket i Veberöd kunde andas ut.[1] Häktningen skedde nästan på 25-årsdagen efter mordet på Bengt Larsson och avslöjade en långvarig kriminell verksamhet som omfattade mordbränder, försäkringsbedrägerier, förfalskningar och kröntes av mordet på hans hushållerska Emma Andersson i september 1927. Han dömdes till livstids straffarbete, som han avtjänade på Långholmens centralfängelse. Han avled 1934 och begravdes på Dalby kyrkogård i nuvarande Lunds kommun.

Rollista

redigera

Avsnitt 3. Hurvamorden

redigera
Huvudartiklar: Hurvamorden (film) och Hurvamorden

Manus: Max Lundgren, regi: Jan Hemmel.

Tore Hedin var vikarierande polisman i Tjörnarp när de beryktade "Hurvamorden" ägde rum i augusti 1952. I sin tjänst på polisstationen i Tjörnarp hade Tore annars gott renommé. Han hade tjänsten på prov och allt lutade mot att han också skulle få fortsätta som polis i Tjörnarp när prövotiden var förbi. Sitt första mord begick han en natt mot en boende i trakten som Tore kände väl. Ungkarlar emellan spelades det kort men Tore behövde pengar och rånmördade därför bekanten samt satte eld på hans bostad.

Privat var Tore mycket blyg av sig när det gällde kärleken och inte blev detta bättre av när hans blivande var likadan. Ett av Tores intressen var att ta väl vara på den bil han hade i sin ägo. Med denna tog han sin käresta Karin ut på otaliga utflykter. Han hade dock svårt för att hon rökte. Tore var perfektionist och tyckte att "sådana dumheter" borde man lägga av med i vuxen ålder. När Tore sedermera ansåg sig försmådd av sin älskade tog han en gruvlig hämnd. Han mördade både henne och föreståndarinnan för ålderdomshemmet i Hurva där hon arbetade, samt satte eld på detta vilket fick till följd att ett antal äldre innebrändes. Han fortsatte beslutsamt och gjorde likadant med sina föräldrar och dränkte sig slutligen i Bosarpssjön.

Avskedsorden som låg i hans bil löd:

Telefonen ringer - polisen springer men vill ni lösa en gåta - får ni leta i det våta. Med hopp om att bli förstådd slutar jag härmed min sorgliga levnad. Tore Hedin

Rollista

redigera

Avsnitt 4. Yngsjömordet

redigera

Manus: Max Lundgren, regi: Richard Hobert.

Sedan fadern dött lever mor och son i ett förhållande. När sonen Pär så småningom gifter sig med Hanna Johansdotter drabbas Pärs mor Anna av svår svartsjuka. Det hela leder till att de mördar Hanna. Brottet uppdagas och samhällets straff blir hårt.

Rollista

redigera

Avsnitt 5. Bessingemordet

redigera

Manus: Max Lundgren, regi: Leif Krantz.

Under sin uppgörelse med Gud tycker en fattig hemmansägare och smed sig se att Gud ger honom rätt att mörda. Den 28 november 1881 sköts den skånske bonden och kyrkvärden Ola Månsson, Bessinge, till döds med ett skott genom ett fönster i hans hem. Skytten Jakob Persson Eld hade fått i uppdrag av sin systerson Per Pålsson Sjöstedt, att skjuta Månsson. Sjöstedt och Else Nilsdotter Månsson, den mördades hustru, önskade ta över och driva Månssons gård vidare.

Alla tre, skytten och anstiftarna, dömdes till döden genom halshuggning. Elses dödsdom stod fast, då hon som offrets hustru inte kunde uppge något förmildrande. Hon valde att istället begå självmord genom att hänga sig i cellen några timmar innan halshuggningen skulle ske. De bägge männens straff omvandlades till livstids straffarbete. Efter 26 år i fängelse, 1908, benådades de.

Rollista

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Polisen lägger pussel Del 1 för åren 1900-1950, IGO-förlaget 1955.

Externa länkar

redigera