Öppna huvudmenyn
Järnvägsbanor i Skåne med reguljär person- och/eller godstrafik (blått) och banor utan reguljär trafik (grått), eventuellt med dressin- och/eller museitrafik alternativt irreguljär godstrafik. Enkelspåriga banor är markerade med en heldragen linje medan dubbelspåriga banor är markerade med två parallella heldragna linjer. Längre tunnlar är markerade med ljusblått.

Skånes järnvägsnät är ett av Sveriges mest utvecklade och använda järnvägsnät. De flesta större orterna i Skåne liksom många mindre orter har tillgång till järnvägsförbindelser. Alla trafikerade banor är elektrifierade och samtliga utom Österlenbanan är utrustade med fjärrblockering.

Den regionala persontrafiken utgörs i första hand av Skånetrafikens Pågatåg och Öresundståg. Trafiken är mest utvecklad i västra Skåne mellan de tre största städerna Malmö, Helsingborg och Lund samt till Köpenhamn på den danska sidan av Öresund. Fjärrtrafiken utgörs huvudsakligen av SJ:s X 2000 mot Stockholm och SJ 3000 mot Göteborg, samt av Snälltåget mot Stockholm (vintertid till Åre). Därutöver finns även en betydande godstrafik.

Stora infrastruktursatsningar har genomförts i Skåne sedan 1990-talet, däribland Öresundsförbindelsen, Citytunneln och Hallandsåstunneln. Stora delar av järnvägsnätet är dock fortfarande i behov av antingen upprustning eller utbyggnad, inte minst på grund av den kraftiga ökningen av antalet resenärer under 2000-talet.

HistoriaRedigera

 
Skånes järnvägsnät 1930

Skåne intar en särställning i fråga om järnvägsbygge i Sverige. En av de två första deletapperna av stambanorna kom att byggas här. Tillsammans med de efterföljande privatbyggda bibanorna, som anslöt de befintliga städerna med stambanan, gav anläggandet av järnvägar upphov till nya samhällen såsom Eslöv, Hässleholm, Vinslöv och Teckomatorp för att bara nämna några. Det skånska järnvägsnätet blev också ett av landets tätaste. Slutligen kan omnämnas att i Skåne fanns Sveriges första egentliga järnväg,[1] den 1798 anlagda gruvbanan i Höganäs.

Järnvägsuppbyggnaden kan indelas i etapper beroende på nätets tillkomst och dess inbördes betydelse. Man kan indela etapperna i byggandet av södra stambanan, dess första anslutningsjärnvägar till viktigare städer, så kallade bibanor och andra mindre privatbanor. Utvecklingen kan sägas vara dendritisk (förgrenande) med utväxter av banor från stambanan med ständiga förtätningar från 1856 fram till 1919, då Ystad-Skivarps Järnväg blev överflödig och lades ned. Nästan alla järnvägar byggdes normalspåriga. Det intensiva jordbruket skapade ganska mycket godstrafik i ton räknat. Olika grödor behövde skickas till olika fabriker och vidare till konsumenter. Där var det större behov av att växla godsvagnar mellan olika banor, vilket bara fungerade med samma spårvidd.

Intressant är att notera hur stort det privata initiativet var i förhållande till statens, som egentligen enbart lät anlägga Södra stambanan med utgångspunkt i Malmö med riktning mot Lund och därifrån norrut, vilket sedermera skapade ett flertal järnvägssamhällen, eller medförde expansion av befintliga samhällen, såsom Eslöv, Höör, Hässleholm, Osby. Denna järnvägs betydelse för rikets samhällstillväxt skall inte underskattas, liksom de äldsta enskilda järnvägarna i Skåne; de under 1860-talet anlagda linjerna Kristianstad - Hässleholm, Ystad - Eslöv, Landskrona - Eslöv, Helsingborg - Eslöv; 1870-talets linjer Malmö - Ystad, Helsingborg - Hässleholm och den på 1890-talet färdigställda sträckan Hässleholm - Markaryd - Veinge.

När det gäller avveckling och nedläggning av banlinjer startade denna redan år 1919 då en av Sveriges mest kortlivade järnvägar, sträckan mellan Skivarp och Charlottenlund (Ystad-Skivarps Järnväg som skapades 1901), lades ned. På 1920-talet slogs järnvägsbolag samman och parallella eller överflödiga linjer försvann. På 1940-talet förstatligades bannätet. Rationaliseringar i omgångar minskade linjenätets omfattning efterhand.

Utvecklingen fram till år 1910Redigera

Järnvägsnätet i Skåne har en utveckling som intar en särskilt intressant plats i den Svenska järnvägshistorien. Dels på grund av den kontinentala påverkan, dels på grund av det relativt täta nät som uppstår inom provinsen. Nedan redovisas i kartform järnvägsnätets utveckling avseende persontrafiken från 1856 fram till 1910.

Skånes järnvägar[2]

SummeringRedigera

Den södra stambanan byggdes under 1850- och 60-talen och under det senare decenniet tillkom de viktigaste bibanorna. De sista bibanorna dök upp under 1870-talet då även de första privatbanorna togs i drift. 1880-talet karaktäriseras av nytänkande som mynnar ut i fyra ångspårvägar, och slutet av decenniet och början av det följande präglas av att privatbanebygget åter tar fart tack vare ny ekonomisk styrka. Under 1890-talet konsolideras också järnvägsnätet genom ett antal sammanslagningar och ytterligare förstärkningslinjer byggs.

1900-talets första och andra decennier kännetecknas av att de sista större järnvägsprojekten genomförs, ofta med dåliga ekonomiska förutsättningar som visar sig i form av ständiga förluster och tidiga nedläggningsdatum. Det dröjde sedan tills 1990-talet innan man började bygga järnväg i Sverige igen. Skåne och Mälardalen prioriterades och sträckan Helsingborg-Kävlinge via Landskrona byggdes. Man byggde också en tunnel under Helsingborg samt påbörjade Hallandsåstunneln, som dock tog många gånger längre tid än planerat att bygga. Öresundsbron och anslutande järnväg byggdes också.

JärnvägsnätRedigera

 
Dubbel- och fyrspåriga banor i Skåne.

Dubbel- och fyrspåriga banorRedigera

Stommen i det skånska järnvägsnätet utgörs av tre (huvudsakligen) dubbelspåriga banor: Södra stambanan mellan Malmö och Stockholm, Västkustbanan mellan Lund och Göteborg samt Öresundsbanan mellan Malmö och Köpenhamn via Öresundsförbindelsen. Dessa tre banor förbinder de största skånska orterna, såsom Malmö, Lund och Helsingborg, med Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.

Södra stambananRedigera

Huvudartikel: Södra stambanan

Södra stambanan är en dubbelspårig bana mellan Malmö och Stockholm via bland annat Lund, Eslöv och Hässleholm. Sträckan mellan Malmö och Lund är med sina drygt 460 tåg per dygn en av Sveriges mest trafikerade järnvägar. Mellan Malmö centralstation och Arlöv är banan fyrspårig. I Arlöv sker övergången mellan dansk högertrafik och svensk vänstertrafik genom en planskild korsning där spåren korsar varandra. I Arlöv ansluter även Lommabanan mot Kävlinge via Lomma. Från Arlöv till Lund planeras en utbyggnad från två till fyra spår.

Mellan Lund och Hässleholm finns ett flertal förbigångsspår som möjliggör för snabbare tåg att köra förbi långsammare. I Eslöv ansluter Rååbanan mot Helsingborg via Teckomatorp och i Hässleholm ansluter Skånebanan mellan Helsingborg och Kristianstad liksom Markarydsbanan mot Halmstad via Markaryd. Från Hässleholm fortsätter Södra stambanan vidare mot Stockholm.

Sträckan Malmö C (övre) och Lund består endast av ett dubbelspår (med växel från höger till vänstertrafik i mitten), trots att denna sträcka betjänar tre fjärrlinjer, tre regionala linjer, fyra lokala linjer och mängder av godståg. Det passerar nära 460 tåg i varje riktning per dag. Området kring banvallen är sedan länge förberedd för breddning till (minst) två dubbelspår, och till skillnad från på många andra håll i landet behövs här varken markutjämning eller sprängning av urberg, jordmånen av moränlera är stenfri och platt. En breddning är m.a.o. billigare än på andra ställen. Det blir dock kostnader i tätorterna. Burlövs kommun har fått igenom att järnvägen ska byggas i tunnel genom Arlövs tätort. Inom Lunds tätort planeras inte breddning.

VästkustbananRedigera

Huvudartikel: Västkustbanan
 
Västkustbanans planskilda anslutning till Södra stambanan i Lund.

Västkustbanan är en huvudsakligen dubbelspårig bana mellan Lund och Göteborg via bland annat de västskånska städerna Landskrona, Helsingborg och Ängelholm. Västkustbanan utgår ifrån Södra stambanan i Lund där den ansluter via en planskild korsning. Den sista etappen mellan Lund och Kävlinge fick dubbelspår 2005. I Kävlinge ansluter Lommabanan mot Malmö via Lomma samt Söderåsbanan mot Åstorp via Teckomatorp. Därefter fortsätter banan mot Helsingborg via Landskrona på en dubbelspårig järnväg som togs i bruk 2001. I Helsingborg ansluter Rååbanan mot Eslöv via Teckomatorp och Skånebanan mot Hässleholm och Kristianstad via Åstorp.

Mellan Helsingborg och Ängelholm är Västkustbanan fortfarande enkelspårig. I Kattarp ansluter Skånebanan mot Åstorp och i Ängelholm ansluter godsstråket genom Skåne mot Åstorp. Norr om Ängelholm är banan dubbelspårig hela vägen till Varberg sedan Hallandsåstunneln togs i bruk i december 2015. Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm är inte bara enkelspårig utan går på en 150-årig banvall, som genom norra Helsingborg både har en mycket kraftig lutning och har mycket små kurvradier.

Sträckorna Lund–Kävlinge, Landskrona–Helsingborg och Helsingborg–Ängelholm trafikeras i regel inte av godstrafik. Godstrafiken går istället på Söderåsbanan och Lommabanan eller andra banor.[3]

Öresundsbanan och CitytunnelnRedigera

Huvudartiklar: Öresundsbanan och Citytunneln
 
Öresundsbron förbinder Skånes och Själlands järnvägsnät.

Öresundsbanan är en dubbelspårig bana mellan Malmö och Köpenhamn som till största del utgörs av Öresundsförbindelsen. Den togs i drift den 1 juli 2000. På den svenska sidan av Öresund ansluter banan till Citytunneln i Hyllie och Kontinentalbanan i Fosieby. Både Hyllie station och Svågertorps station trafikeras av persontåg. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av Öresundståg, X 2000 och godstrafik. Öresundsbanan skapar goda förbindelser mellan Skåne och Kastrups flygplats.[4]

 
Den underjordiska stationen Triangelns station är en del av Citytunneln och en av de mest trafikerade i Skåne.

Tåg som trafikerar Öresundsbanan måste vara anpassade för både svensk och dansk järnväg. Vid det svenska brofästet i Lernacken finns gränsen mellan svensk (15 kV, 16 2/3 Hz) och dansk (25 kV, 50 Hz) standard för strömförsörjning. Själva signalsystemet växlar på Pepparholm. Dansk högertrafik gäller på banan till skillnad från nästan hela övriga svenska järnvägsnätet.[4]

Genom Citytunneln, som togs i drift i december 2010, knöts Öresundsbanan ihop med Södra stambanan genom en sex kilometer lång tunnel under Malmö. Av säkerhetsskäl får i regel endast persontåg med nödbromsblockering trafikera Citytunneln. Godståg är inte tillåtna i tunneln utan dessa leds istället om på Kontinentalbanan. Den huvudsakliga tågtrafiken i Citytunneln utgörs därför av Pågatåg, Öresundståg och X 2000.[4]

Enkelspåriga banorRedigera

 
Enkelspåriga banor i Skåne.

Ystad- och ÖsterlenbananRedigera

Huvudartiklar: Ystadbanan och Österlenbanan

Ystad- och Österlenbanan är två enkelspåriga banor som knyter ihop Malmö med Ystad och Simrishamn. Ystadbanan ansluter till Kontinentalbanan i Lockarp och Österlenbanan i Ystad. Österlenbanan knyter ihop Ystad och Simrishamn. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av Pågatågen. Danska DSB kör även Öresundståg mellan Köpenhamn och Ystad för vidare transport till Bornholm. Från december 2017 kommer Bornholmstågen köras av Skånetrafiken [5][6]

Under 2017 färdigställdes två nya mötesspår på Ystadbanan med syfte att förbättra kapaciteten och punktligheten på den hårt trafikerade banan.

Godsstråket genom SkåneRedigera

Godsstråket genom Skåne är en enkelspårig bana mellan Trelleborg och Ängelholm via Malmö, Lomma, Kävlinge, Teckomatorp och Åstorp. Sträckan mellan Malmö och Lockarp är dock dubbelspårig. Banan delas ibland upp i Kontinentalbanan eller Trelleborgsbanan mellan Trelleborg och Malmö, Lommabanan Arlöv − Teckomatorp via Lomma, samt Söderåsbanan mellan Teckomatorp och Ängelholm via Åstorp. Söderåsbanan trafikeras ännu inte av persontåg, det händer dock att fjärrtåg mellan Malmö och Stockholm leds om på banan när andra banor är avstängda. Två tågpar av Pågatåg Express trafikerar Lommabanan ett på morgonen och ett på eftermiddagarna. Vintern 2015 började Pågatåg rulla mellan Malmö och Trelleborg och sträckan fick därmed återigen regelbunden persontrafik, vilken var nedlagd i över 40 år.[7][8]. Dessutom trafikeras banan mellan Malmö och Trelleborg av Snälltågets nattåg Malmö − Berlin.

RååbananRedigera

Huvudartikel: Rååbanan

Rååbanan är en enkelspårig bana mellan Eslöv och Ramlösa, strax söder om Helsingborg. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av Pågatågen. Sträckan mellan Eslöv och Teckomatorp kallas även för Marieholmsbanan och började trafikeras av pågatågen i december 2016 efter att sträckan hade rustats upp. Rååbanan ansluter till Södra stambanan i Eslöv, Söderåsbanan i Teckomatorp och Västkustbanan i Ramlösa.[9]

SkånebananRedigera

Huvudartikel: Skånebanan
 
Skånebanan i Perstorp.

Skånebanan är en enkelspårig bana mellan Ramlösa, strax söder om Helsingborg, och Kristianstad via Åstorp och Hässleholm. Banan innefattar också en enkelspårig omledningsbana mellan Kattarp och Åstorp. Sträckan mellan Hässleholm och Kristianstad är en av de mest trafikerade enkelspåriga banorna i Sverige. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av pågatågen mellan Helsingborg och Kristianstad samt Öresundståg mellan Hässleholm och Kristianstad. Även godstrafik trafikerar banan.[10]

Blekinge kustbanaRedigera

Huvudartikel: Blekinge kustbana

Blekinge kustbana är en enkelspårig bana mellan Kristianstad och Karlskrona. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av pågatågen mellan Kristianstad och Bromölla samt Öresundståg mellan Kristianstad och Karlskrona. Även godstrafik trafikerar banan.[11]

MarkarydsbananRedigera

Huvudartikel: Markarydsbanan

Markarydsbanan är en enkelspårig bana mellan Hässleholm och Eldsberga, strax söder om Halmstad. Den huvudsakliga tågtrafiken utgörs av pågatågen mellan Hässleholm och Markaryd samt godståg.[12]

Övriga banorRedigera

Övriga banor i Skåne innefattar Staffanstorpsbanan mellan Malmö och Staffanstorp (denna bana utgör en del av den ursprungliga Malmö–Simrishamns Järnvägar mellan Malmö och Simrishamn), järnvägen mellan Kristianstad och Åhus samt mellan Älmhult och Olofström. Det finns även dressin- eller museijärnvägar mellan Broby och Glimminge, Klippan och Ljungbyhed samt Gärsnäs och Brösarp.[13][14][15]

JärnvägsstationerRedigera

 
Lunds centralstation har flest resenärer i hela Skåne.

De största järnvägsstationerna i Skåne innefattar Lunds centralstation, Malmö centralstation, Triangelns station, Helsingborgs centralstation, Hässleholms centralstation och Kristianstads centralstation. Sedan Citytunneln togs i drift 2010 har antalet resenärer minskat vid Malmö centralstation till förmån för Triangelns station. Detta har lett till att Lunds centralstation har övertagit rollen som stationen med flest resenärer i Skåne. Den blev därmed också Sveriges tredje största station.[16]

Utöver centralstationerna finns större järnvägsstationer i Hyllie, Landskrona, Eslöv, Ystad, Kävlinge och Ängelholm. Ett stort antal pågatågsstationer, där enbart pågatågen stannar, finns utspridda längs med alla trafikerade banor.

Kapacitet och utbyggnadRedigera

KapacitetsutnyttjandeRedigera

 
Kapacitetsutnyttjande av det skånska järnvägsnätet under ett dygn: låg (grön), medel (gul) och hög (röd).

Trots stora investeringar i det skånska järnvägsnätet har den kraftiga ökningen i antalet resenärer lett till ett stort kapacitetsutnyttjande av vissa banor. Efter byggandet av Citytunneln och Hallandsåstunneln liksom dubbelspårsutbyggnaden på stora delar av Västkustbanan, kvarstår sträckorna mellan Arlöv och Hässleholm, Hässleholm och Kristianstad samt Helsingborg och Ängelholm som de mest överbelastade.[17]

UtbyggnadsplanerRedigera

 
Större järnvägsutbyggnader i Skåne som ingår i nationella planen för transportsystemet 2014–2025 (grönt), projekt som av Trafikverket föreslås ingå i den nationella planen för transportsystemet 2018−2029 (gult) samt projekt som Trafikverket har föreslagit ska innefattas i den nationella planen 2018-2029 om anslagen höjs med 10 procent (rött). Det har ännu (januari 2018) ej fastställts hur den planerade nya bansträckan mellan Hässleholm och Lund kommer att dras.

Till följd av den kraftiga uppgången av antalet resenärer i den skånska kollektivtrafiken under 2000-talets början planeras flera utbyggnader av järnvägsnätet utöver de utbyggnader som redan har skett sedan Öresundsförbindelsen invigdes den 1 juli 2000.

Utbyggnad till dubbel- och fyrspårRedigera

Sedan Hallandsåstunnelns invigning i december 2015 kvarstår delen mellan Helsingborg och Ängelholm som Västkustbanans enda enkelspåriga sträcka i Skåne. Mellan Maria, en stadsdel i norra Helsingborg, och Ängelholm pågår planeringen av dubbelspårsutbyggnad. Denna del är finansierad och järnvägsplan är utarbetad. Utbyggnaden kommer att ske i markplan.

Utbyggnad av dubbelspår mellan Helsingborg C och Maria station är ännu inte finansierad. Denna del är tekniskt komplicerad att bygga ut eftersom järnvägen går igenom Pålsjö skog, ett känsligt grön- och strövområde i Helsingborg. Kommunen vill därför hellre se en ny tunnel med dubbelspår, Tågaborgstunneln.

Södra stambanan pågår utbyggnaden av fyra spår mellan Malmö och Lund. Från Malmö till Arlöv, där Lommabanan viker av, finns redan fyrspår. Järnvägsplan är utarbetat för sträckan mellan Arlöv och Flackarp, strax söder om Lund. Detta arbete beräknas påbörjas under 2018 och avslutas 2024. Parallellt väntas även sträckan mellan Flackarp och Högevall, strax söder om Lund C, byggas ut till fyrspår, med en helt ny pågatågsstation vid Klostergården i södra Lund. Den sista etappen mellan Högevall och Lund C finns det ännu ingen finansiering för att bygga ut. Istället väntas denna sträcka genomgå olika trimningsåtgärder för att anpassa den till fyrspårsutbyggnaden.

Politiska förslag finns på att bygga ut även sträckan mellan Lund C och Hässleholm till fyrspår. Någon finansiering för en sådan utbyggnad finns ännu inte, men har föreslagits av regeringen inför antagandet av infrastrukturplanen för 2018−2029. De två nya spåren skulle i det fallet kunna komma att dras längs med en ny sträcka och skulle ingå i en ny framtida höghastighetsbana.[källa behövs]

På längre sikt behöver kapaciteten på Öresundsbanan ökas, bland annat genom signalförtätning på Öresundsbron och planskilda korsningar mellan Öresundsbanan, å ena sidan, och Trelleborg- och Ystadbanan, å andra sidan, vid Svågertorp. Även ett dubbelspår mellan Östervärn och Malmö C behövs.[18] På den danska sidan är den mest akuta kapacitetsbristen Kastrup flygplats, som idag bara har två spår för persontrafik. En utbyggnad av stationen till att även omfatta de två godsspår som idag går norr om tågstationen är nödvändig för att klara behovet under de kommande åren.[19] Dessa åtgärder väntas vara tillräckliga för att Öresundsbrons kapacitet ska räcka fram till 2050.[20]

Nya mötesspårRedigera

Upprustning och nya mötesspår är planerat för Österlenbanan, Lommabanan och Söderåsbanan. Längs med Österlenbanan kommer ett nytt mötesspår att byggas under 2018/2019 för att förbättra punktligheten och minska känsligheten för störningar i trafiken. Nya mötesspår kommer även att byggas i Stävie, Svalöv och Kågeröd. Nya mötesspår där möjliggör för pågatågstrafik längs med Lomma- och Söderåsbanan med uppehåll i Lomma, Furulund, Svalöv, Kågeröd och Billesholm. Trafikering väntas påbörja 2020/2021. På sikt planeras även ett nytt mötesspår i Alnarp och en förlängning av det nuvarande mötesspåret i Flädie, vilket skulle möjliggöra nya pågatågsstationer i bland annat Alnarp samt halvtimmestrafik istället för heltimmestrafik.

Skånebanans etapp mellan Hässleholm och Kristianstad utgör en av Sveriges mest trafikerade enkelspårssträckor. Där pågår[när?] utbyggnad av mötesspåret i Attarp liksom en utbyggnad till dubbelspår precis vid Kristianstad. På längre sikt planeras en utbyggnad till dubbelspår längs med hela etappen.

Höghastighetsjärnväg genom SkåneRedigera

Under 2016 nådde Sverigeförhandlingen enighet om att en ny höghastighetsjärnväg ska gå via Hässleholm.[källa behövs] Under många år dessförinnan var Europabanan en föreslagen ny bana som skulle knyta ihop Helsingborg med Jönköping.

SimrishamnsbananRedigera

Det finns förslag på att bygga upp den numera delvis upprivna Simrishamnsbanan mellan Malmö och Tomelilla via Staffanstorp, Dalby, Veberöd och Sjöbo. I Tomelilla ansluter den befintliga Österlenbanan mot Simrishamn och Ystad.

Ny fast förbindelse över ÖresundRedigera

Sedan Öresundsbrons invigning har det funnits flera förslag på nya förbindelser. En tunnel mellan Helsingborg och Helsingör skulle avlasta Öresundsbron. Ett annat alternativ är att bygga en tunnel mellan Landskrona och Köpenhamn. Ett tredje alternativ är att förbinda Malmö med Köpenhamns metro. Ett fjärde alternativ är att bygga en ny godstågtunnel mellan Pepparholm och Amager för att öka kapaciteten i Drogdentunneln. Drogdentunneln utgör flaskhalsen på Öresundsförbindelsen eftersom persontåg inte får befinna sig i tunneln samtidigt som godståg.

TågbolagRedigera

Huvudartiklar: SJ, Skånetrafiken och Öresundståg AB

Huvudman för persontrafiken i Skåne är huvudsakligen Skånetrafiken och SJ. Genom bolaget Öresundståg AB är Skånetrafiken indirekt huvudman för Öresundstågen tillsammans med ett antal andra länstrafikbolag. Operatör för Pågatågen är Arriva, medan Transdev är operatör för Öresundstågen. SJ är operatör för sina egna tåg.

Skånetrafiken är även huvudman för större delen av busstrafiken i Skåne. Detta innebär att resenären kan resa med en och samma biljett på både tåg och buss. Den som innehar ett så kallat Jojo-kort får rabatt på alla resor.

TågtrafikRedigera

PågatågenRedigera

Huvudartikel: Pågatågen
   
Pågatågen trafikerar i princip alla skånska persontågstrafikerade banor och fungerar som lokaltåg.
 
Pågatågstrafiken med trafikerade linjer (lila) och planerade linjer (ljuslila). Varje linje motsvarar en avgång per timme under dagtid (avvikelser kan förekomma). Streckade linjer trafikeras endast under rusningstrafik.

Pågatågen utgör Skånes lokaltåg och trafikerar drygt 60 stationer. Huvudman är Skånetrafiken och operatör är Arriva. Tågen består av lilafärgade elmotorvagnar av typen X61 och är uppkallade efter någon verklig eller påhittad skånsk påg eller tös. Deras största tillåtna hastighet är 160 km/h. Ursprungligen utgjordes Pågatågen av elmotorvagnar av typen X11, men dessa såldes successivt av fram till 2013 eftersom de inte fick användas i Citytunneln av säkerhetsskäl.

Pågatågen trafikerar Södra stambanan mellan Malmö och Hässleholm, Västkustbanan mellan Lund och Halmstad via Landskrona och Helsingborg, Citytunneln samt Ystad- och Österlenbanan mellan Malmö och Simrishamn via Ystad, Trelleborgsbanan mellan Malmö och Trelleborg, Rååbanan mellan Eslöv och Helsingborg via Teckomatorp, Skånebanan mellan Helsingborg och Kristianstad via Hässleholm, Markarydsbanan mellan Hässleholm och Markaryd och Blekinge kustbana mellan Kristianstad och Karlshamn.

ÖresundstågRedigera

Huvudartikel: Öresundståg
   
Öresundstågen (X31) trafikerar de större banorna och fungerar som regionaltåg.
 
Öresundstågstrafiken med trafikerade linjer (grått). Varje linje motsvarar en avgång per timme under dagtid (avvikelser kan förekomma). Ljusgråa linjer trafikeras endast under rusningstrafik. Sedan gränskontroller infördes i samband med migrationskrisen 2015/2016 har antalet Öresundståg över Öresundsförbindelsen reducerats från 6 till 3 per timme under rusningstid.

Öresundstågen utgör Skånes regionaltåg och trafikerar de större stationerna. Huvudman är Öresundståg AB på den svenska sidan av Öresund och operatör är Transdev. Tågen består av gråa elmotorvagnar av typen X31 som är anpassade för både svensk och dansk järnväg. Deras största tillåtna hastighet är 180 km/h. Tågsätten kan kopplas samman så att det blir fri passage från ena änden av tåget till den andra, vilket är ett krav för att få köra i Drogdentunneln, tunneldelen av Öresundsförbindelsen.

Öresundstågen trafikerar Öresundsbanan, Södra stambanan, Västkustbanan, Skånebanan mellan Hässleholm och Kristianstad samt Blekinge kustbana.

X 2000Redigera

Huvudartikel: X 2000
 
X 2000 förbinder de största städerna i Skåne med Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.

X 2000 är ett snabbtåg som trafikerar Malmö, Lund, Helsingborg och Hässleholm. Tågen förbinder Skåne med storstäderna Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Huvudman och operatör är SJ. Tågen består av typen X2. Deras största tillåtna hastighet är 200 km/h. X 2000 trafikerar Södra stambanan, Västkustbanan och Öresundsbanan.

Övrig persontågstrafikRedigera

Vid sidan av Pågatåg, Öresundståg och X 2000 förekommer ett antal andra persontåg i Skåne. Danska DSB trafikerar Ystadbanan och Öresundsbanan med sina Bornholmståg. Sträckan mellan Hässleholm och Växjö trafikeras av Krösatågen. Snälltåget trafikerar bland annat Malmö–Stockholm och Malmö–Berlin.

GodstågstrafikRedigera

Godstågstrafik förekommer på nästan alla skånska banor utom i Citytunneln och på Västkustbanan Lund–Kävlinge, Landskrona–Helsingborg och Helsingborg–Ängelholm.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Karlsson, Lars Olov; Alrenius, Carl-Axel (1981). SJ 125 år. SJ. ISBN 91-85228-65-6 
  2. ^ Skånes Järnvägar, Karta, Kristianstads järnvägsmuseum, Yngve Holmgren,1978/2003.
  3. ^ ”Järnvägsnätsbeskrivning 2016”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/contentassets/33c32c2e03a8403584a7c001f992e87a/jnb2016_avvik_1.pdf. Läst 18 juni 2015. 
  4. ^ [a b c] ”Öresundsbanan med Citytunneln”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/malmo-kopenhamn. Läst 17 april 2014. 
  5. ^ ”Ystadbanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/malmo-ystad. Läst 17 april 2014. 
  6. ^ ”Österlenbanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/ystad-simrishamn. Läst 17 april 2014. 
  7. ^ ”Kontinentalbanan/Trelleborgsbanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/malmo-trelleborg. Läst 17 april 2014. 
  8. ^ ”Lommabanan och Söderåsbanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/arlov-angelholm. Läst 17 april 2014. 
  9. ^ ”Marieholmsbanan och Rååbanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/eslov-helsingborg. Läst 17 april 2014. 
  10. ^ ”Skånebanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/hassleholm-helsingborg. Läst 17 april 2014. 
  11. ^ ”Blekinge kustbana”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/kristianstad-karlskrona. Läst 17 april 2014. 
  12. ^ ”Markarydsbanan”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/hassleholm-eldsberga. Läst 17 april 2014. 
  13. ^ ”Karpalund-Hanaskog, Broby-Glimminge”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/karpalund-glimminge. Läst 17 april 2014. 
  14. ^ ”Klippan-Ljungbyhed”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/klippan-ljungbyhed. Läst 17 april 2014. 
  15. ^ ”Gärsnäs-Brösarp”. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/garsnas-brosarp. Läst 17 april 2014. 
  16. ^ ”Lunds station tredje störst”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/lund/lunds-station-tredje-storst/. Läst 17 april 2014. 
  17. ^ [1]
  18. ^ [2]
  19. ^ [3]
  20. ^ [4]