Sjul Svensson, född 13 december 1799 i Överhogdal, död 24 september 1902 i Överhogdal, var en svensk hemmansägare som vid sin död var landets äldsta man, samt den näst äldsta levande personen efter Ingrid Klar (född 1798).

Sjul Svensson
Född13 december 1799
Överhogdal
Död24 september 1902 (102 år)
Överhogdal
Yrke/uppdragHemmansägare, handlare, nämndeman, fjärdingsman
Känd förSveriges äldsta levande man 1902
MakaMärta Larsdotter (1831–1872; hennes död)

Biografi redigera

Svensson föddes 1799 som son till Sven Esbjörnsson och dennes hustru Sonne Sjulsdotter på gården Svens i Överhogdals kyrkby. Fadern Sven var bonde, och gården togs så småningom över av Sjuls äldre bror Esbjörn. Svensson idkade handel i sina yngre dagar; som 17-åring hade han gjort en lyckad hästaffär, på vilken han tjänade 10 riksdaler. Efter detta började han handla med fågel, skinn och smör i Stockholm, kreatur i Gävle, lin i Norge, m.m. Tack vare handeln kunde han 1831 köpa sig ett hemman för 1500 riksdaler. I samband med detta gifte han sig 4 april 1831 med Märtha Larsdotter (f. 1810). Makarna fick tio barn, varav sju fanns i livet vid hans död. Svensson var vetgirig och var i Överhogdal under en period den ende egentligt skrivkunnige, vilket gjorde honom till sockenskrivare. Han hade också roller som nämndeman och fjärdingsman i Överhogdal.

Sjul Svensson hade vid sin hundrade födelsedag 7 barn, 15 barnbarn och 2 barnbarnsbarn. Vid den tiden var synen och hörseln försvagade, men han var ännu livlig till sinnes. Han beskrevs som glad och förnöjsam, och berättade gärna om sitt liv och sina resor.

Referenser redigera