Sjöslaget vid Reval den 13 maj 1790 var ett slag under Gustav III:s ryska krig. Ryssland besegrade Sverige. Svensk befälhavare var hertig Karl av Södermanland.

Sjöslaget vid Reval
Del av Gustav III:s ryska krig

Sjöslaget vid Reval
av Ivan Aivazovsky
Ägde rum 13 maj 1790
Plats Reval, numera Tallinn, Estland
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Ryssland
Befälhavare och ledare
Hertig Karl av Södermanland Vasilij Tjitjagov
Styrka
22 linjeskepp
2 fregatter
11 linjeskepp
Förluster
2 fartyg förlorade
51 man döda
81 sårade
250 tillfångatagna
8 man döda, 27 sårade

Upptakt redigera

När örlogsflottan den sista april 1790 lämnade Karlskrona hade det beslutats att den skulle genomföra ett överraskningsanfall mot den ryska flottenhet under amiral Tjitjagovs befäl som var stationerad vid Reval. Dagarna innan flottan ankom till Finska viken, informerades fartygscheferna om anfallsplanen som befälhavaren hade utformat.

Planen var att omringa, attackera och nedkämpa de enskilda ryska fartygen samt att landsätta trupper för att slå ut ett strandbatteri på flanken. Kort före anfallets början skulle en given signal "gör klart till ankring" ges varvid striden skulle genomföras med hjälp av ankring, om möjligt dubblering samt strid på närmsta håll.

Dock gavs denna order mer som ett direktiv än som en klar befallning. Detta tillsammans med den rådande väderleken, överhandsväder som gjorde att fartygen inte kunde manövrera normalt, medförde att anfallsplanen inte kom att följas.

Slaget redigera

Prins Karl förloras redigera

Två av skeppen i det svenska arriärgardet, linjeskeppen Prins Karl och Drottning Sofia Magdalena (den sistnämnda med divisionschefen Fredrik Wilhelm Leijonancker ombord), gick närmare den ryska linjen är något annat fartyg gjort före dem. Fartygen krängde i vinden med vatten ändå upp till portarna i undre batteriet och deras eldgivning blev därför ineffektiv – men själva blev de överösta av kulor från de ryska skeppen. Efter 10 minuters strid måste Prins Karl ankra och stryka flagg under hurrarop från den ryska sidan. I detta läge hotades nu även Sofia Magdalena av samma öde. Efter att ha förlorat förstången och skadat rundhulten passerade skeppet i lä av det ankrade Prins Karl. Snart därefter kom signalen från hertig Karl att avbryta striden. Med 25 sårade och 7 döda retirerade Sofia Magdalena tillsammans med resten av den svenska flottan.

Riksens Ständer går förlorad redigera

Under reträtten går linjeskeppet Riksens Ständer på ett grund och försöken att få henne loss misslyckas och svenskarna tvingas bränna henne för att hon inte ska falla i fiendens händer

Skepp som deltog i slaget redigera

Ryssland redigera

Prints Gustav 74
Första linjen:
Kir Ioann 74
Saratov 100
Sv. Elena 74
Prochor 66
Mstislav 74
Rostislav 100
Izyaslav 66
Pobyedonosets 66
Boleslav 66
Yaroslav 74
Venus 44
Andra linjen:
Premislav 42
Nadezhda Blagopolutchia 38
Podrazhislav 38
Slava 38
Pobyeditel 18
Strashni 14
Tredje linjen:
Merkurii 29
Lebed 28
Vyestnik
Volchov 8
Olen
Stchastlivyi 8
Letutchii 28
Neptun 18

Sverige redigera

Ulla Fersen 18
Wladislaff 74
Dristigheten 64
Götha Lejon 70
Louise Ulrika 70
Uppland 44
Galathea 42
Riksens Ständer 60 - strandade och brann
Euredice 42
Tapperheten 64
Konung Gustaf III 74
Gripen 44
Camilla 42
Enigheten 70
Fröja 42
Rättvisan 62
Ömheten 62
Fäderneslandet 64
Försightigheten 64
Äran 64
Hedvig Elisabeth Charlotta 64
Sophia Magdalena 74
Konung Adolf Fredrik 70
Wasa 64
Prins Fredrik Adolf 62
Prins Carl 64 - intaget

Källor redigera

Artikeln är delvis översatt från engelska Wikipedia
  • Munthe, Arnold; Hägg Jacob (1919). Svenska sjöhjältar. VII, Flottan och ryska kriget 1788-1790 : Otto Henrik Nordenskjöld, D. 5, Förra delen [av tredje krigsåret] : krigshändelserna till sjöss intill svenska flottans indragande i Viborgska viken i början af juni 1790. Marinlitteraturföreningen, 0348-2405 ; 22. Stockholm: Norstedt. Libris 393229 
  • Unger, Gunnar. Svensk sjökrigshistoria, senare delen, omfattande tiden 1680-1814. Stockholm 1923