Självförsörjning
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Självförsörjning är en teori, eller praktisk handling, om hur grupper eller samhällen ska försörja sig själva utan bytes- eller valutahandel.
Ideologisk grund redigera
Teorin är i viss mån utbredd inom vissa anarkistiska grupper och då speciellt inom individualanarkismen. Självförsörjning förespråkas även inom vissa miljögrupper. Självförsörjning ses som ett mycket ursprungligt sätt att leva.
Nivåer redigera
Rent konkret kan man dela upp självförsörjning i olika nivåer. I fallande skala för jorden, världsdel, land, region, kommun, stad, stadsdel, grupp, familj och individ.
Ett vanligt exempel på självförsörjning är en person/familj som lever på en mindre gård. Därpå odlas och tillverkas sedan allt som behövs för att denne/dessa ska klara sig. Denna form av självhushållning är i vissa fall en reaktion mot konsumism i det moderna samhället.
Ett mål för uppfostran av barn är att de skall växa upp och bli självförsörjande i den mening att de skall gå ut i vuxenlivet och inte skall vara ekonomiskt beroende av sina föräldrar och stå på egna ben och i denna process försörja sig själva.
Självförsörjning kan även avse en enskilds förmåga att klara sig själv vid en samhällskris.
Exempel i verkligheten och i litteraturen redigera
Några exempel på människor som levt isolerade från omvärlden under åtskilliga decennier är Familjen Lykov i Sibirien, Heimo Korth och Richard Proenneke i Alaska, samt de japanska soldaterna Yokoi Shoichi och Hiroo Onoda.
1854 publicerades Walden av Henry David Thoreau. Boken beskriver hans två år levandes utanför samhället i en eremitkoja vid tjärnen Walden Pond, helt självförsörjande genom fiske och odling. Boken fick stort inflytande.
Självförsörjning i Sverige redigera
Sveriges självförsörjning av livsmedel är (2023) 50 %. I Sverige på 1980-talet var den över, och i Finland är den fortfarande, 80%. Livsmedelslagren räcker ungefär 2 veckor.[1]:5h10m55s
Läkemedelsförsörjningen i Sverige bygger på just-in-time med läkemedel från internationella läkemedelsbolag. Sverige har (2023) i princip inga beredskapslager eller reserver för läkemedel. Självförsörjningsgraden av läkemedel i Sverige är nästan obefintlig.[1]:6h12m54s
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b] "SVT Forum – 13:55: Sverige i en osäker värld - vilken roll har näringslivet?", Sveriges Television, 8 december 2023. Arrangerat av Stockholms handelskammare, från 4/12.