Öppna huvudmenyn

Själevad är kyrkbyn i Själevads socken i Örnsköldsviks kommun, belägen 6 kilometer väster om Örnsköldsviks stadskärna. Orten är en av de äldsta i Nolaskogsområdet.

Själevad
Del av tätorten Örnsköldsvik
Kyrkby
Själevads kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Örnsköldsviks kommun
Koordinater 63°17′33″N 18°36′28″Ö / 63.29250°N 18.60778°Ö / 63.29250; 18.60778
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Själevads läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Själevads läge i Västernorrlands län
Själevads prästbord och Gålnäs by på en karta över Själevads socken från 1852.

Själevads kyrka har en säregen åttkantig form och har tidigare utsetts till Sveriges vackraste kyrka.

NamnetRedigera

Själevad skrevs 1347 som Siælawa. Det är sammansatt av själ (som betyder 'säl' i östliga dialekter) och ava som betyder 'grund, trång vik av sjö eller ström' i norrländska dialekter.[1]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Själevad 1950–1965[2][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 595 ##
1960
  
1 334 209
1965
  
1 735 214
Anm.: Sammanvuxen med Örnsköldsvik 1970.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

NäringslivRedigera

Hägges och Fjällräven kommer från Själevad. De ligger liksom flera andra industrier i Gålnäs industriområde. Porrmagnaten Berth Milton Jr. föddes i Själevad. Beläget vid Själevadsfjärden fanns tidigare även ett bryggeri, Själevads Bryggeri.

IdrottslivRedigera

Själevad har ett tidigare allsvenskt damfotbollslag tillhörigt klubben Själevads IK. Fotbollslandslagsspelarna Malin Moström och Frida Östberg kommer från orten, likaså ishockeyspelarna Bo Berglund, Victor Hedman och Niklas Nordgren.

Ortens orienteringsklubb heter Skogslöparna och svarar för driften av ett elljusspår där de även preparerar skidspår vintertid och håller till vid Nordhemsvägen 41.

Själevads Skidor IF var tidigare en mycket aktiv längdskidklubb.

Orten är även känd för ett bra fiske i Moälven, Själevadsfjärden och Veckefjärden. Främst är det gös och gädda som fångas där, men även laxfisket har fått ett uppsving de senaste åren.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 274, ISBN 91-7229-020-X
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 232. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  3. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 74 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera