Öppna huvudmenyn

Sittstrejk

protest där protesterande sitter ner
Sittstrejken på General Motors i Flint, 1937.

En sittstrejk är en form av protest samt i vissa fall en form av civil olydnad[1] som går ut på att man organiserat sitter ner i grupp för att visa missnöje. Sittstrejkar har förekommit inom arbetarrörelsen[2][3] som då är en variant av strejk, såväl som inom aktivism för att visa politiskt missnöje.[4] Många uppmärksammade personer har utfört sittstrejkar, bland annat Martin Luther King, Brian Haw, Greta Thunberg och Fatemeh Khavari.[5][6][7][8]

Sittstrecken på General MotorsRedigera

Ett av de mer kända sittstrejkerna var sittstrecken på General Motors i Flint i Michigan vintern 1936–1937.[3][9] Arbetarna som arbetade på General Motors fabrik i Flint klagade på arbetsförhållandena men vägrade lämna sina arbetsplatser eftersom de var rädda för att de kan komma att bytas ut.[3] Strejken pågick i 44 dagar och till slut fick de igenom ett antal förbättringar och det första fackliga avtalet mellan arbetarna och General Motors.[3]

Fatemeh Khavari och Ung i Sveriges sittstrejkRedigera

 
Fatemeh Khavari, var en av de som låg bakom sittstrejken under hösten 2017.

I augusti 2017 började unga med rötter i Afghanistan sittstrejka på Mynttorget i Stockholm.[10][11] Fatemeh Khavari inledde sittstrejken tillsammans med några få andra och organisationen Ung i Sverige för att stoppa utvisningarna av unga afghaner.[12][13][14][15][16] Sittstrejken flyttades från Mynttorget till Medborgarplatsen och slutligen till Norra Bantorget och pågick i cirka 58 dagar, från 6 augusti till 2 oktober.[15][17][18][19] Sittstrejken hade stor påverkan på beslutat att ge 9 000 ensamkommande afghaner möjlighet att stanna i Sverige.[20][18][21]

Greta Thunbergs skolstrejkRedigera

 
Greta Thunberg sittstrejkar tillsammans med andra aktivister utanför riksdagen, april 2019.

Den 20 augusti 2018 började den svenska klimataktivisten Greta Thunberg sittstrejka utanför riksdagen med plakatet "Skolstrejk för klimatet".[8][22] Thunberg satt där varje skoldag fram till riksdagsvalet i början av september, och efter valet varje fredag, med avsikt att inte sluta förrän svensk politik är i linje med Parisavtalet.[23][24] Hennes sittstrejk har lett till en internationell rörelse som kräver åtgärder för att förhindra mer global uppvärmning och klimatförändring.[25][26]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Carmody, Steve. ”Flint Sit Down Strike - 75 years later” (på en). www.michiganradio.org. https://www.michiganradio.org/post/flint-sit-down-strike-75-years-later. Läst 24 juni 2019. 
  2. ^ Ahmed A. White (2010). [https://scholar.law.colorado.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1243&context=articles ”The Depression Era Sit-Down Strikes and the Limits of Liberal Labor Law”] (på engelska) (PDF). University of Colorado Law School. sid. 2. https://scholar.law.colorado.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1243&context=articles. Läst 24 juni 2019. 
  3. ^ [a b c d] ”Så förgiftade staden Flint sitt vatten” (på sv). DN.SE. 26 augusti 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-forgiftade-staden-flint-sitt-vatten/. Läst 24 juni 2019. 
  4. ^ Nilsson, Caroline (8 september 2018). ”Greta Thunberg: ”Vi kommer att fortsätta med skolstrejken”” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-vi-kommer-att-fortsatta-med-skolstrejken. Läst 24 juni 2019. 
  5. ^ Atilla Zeyghami (2011). ”När samvetet möter realiteten” (PDF). sid. 18. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1968659&fileOId=1974068. Läst 24 juni 2019. 
  6. ^ Ekström-Frisk, Eleonor. ”Radioteatern skriver ny världshistoria” (på sv). gp.se. http://www.gp.se/1.681363. Läst 24 juni 2019. 
  7. ^ ””Jag tycker om att ha stora drömmar”” (på sv-SE). tidningengymnasiet.se. https://tidningengymnasiet.se/jag-tycker-om-att-ha-stora-drommar/. Läst 24 juni 2019. 
  8. ^ [a b] Derblom Jobe, Michelle (21 augusti 2018). ”Greta, 15, sittstrejkar för klimatet: ”Vår tids ödesfråga”” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/greta-thunberg-15-klimatfragan-ar-var-tids-odesfraga. Läst 24 juni 2019. 
  9. ^ Olander, Karin. ”Flint i bildödens centrum” (på sv). gp.se. http://www.gp.se/1.1069884. Läst 24 juni 2019. 
  10. ^ Hane, Clara Block (7 september 2018). ”Skildrar vuxna svenskars rasande sexualiserade hat” (på sv). Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/skildrar-vuxna-svenskars-rasande-sexualiserade-hat. Läst 24 juni 2019. 
  11. ^ ”» Ensamkommande sittstrejkar för amnesti” (på sv-SE). Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2018/08/08/ensamkommande-sittstrejkar-for-amnesti/. Läst 24 juni 2019. 
  12. ^ ””Jag tycker om att ha stora drömmar”” (på sv-SE). tidningengymnasiet.se. https://tidningengymnasiet.se/jag-tycker-om-att-ha-stora-drommar/. Läst 24 juni 2019. 
  13. ^ ”Fatemeh Khavari till Dalen talks” (på sv-SE). Mitt i Stockholm. https://mitti.se/nyheter/fatemeh-khavari-dalen/. Läst 24 juni 2019. 
  14. ^ Radio, Sveriges. ”Dokumentär: Den afghanska sittstrejken - P4 Stockholm” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6800246. Läst 24 juni 2019. 
  15. ^ [a b] ”Nu avslutas sittstrejken på Norra Bantorget” (på sv). DN.SE. 2 oktober 2017. https://www.dn.se/sthlm/nu-avslutas-sittstrejken-pa-norra-bantorget/. Läst 24 juni 2019. 
  16. ^ ”Afghanska ungdomar får en ny chans i Sverige - regeringen gör ett undantag i sin asylpolitik” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/27/afghanska-ungdomar-far-en-ny-chans-i-sverige-regeringen-gor-ett-undantag-i-sin. Läst 25 juni 2019. 
  17. ^ ”Ung i Sverige lämnar Norra bantorget - Syre Stockholm” (på en). Nyhetsmagasinet Syre. 5 oktober 2017. https://tidningensyre.se/stockholm/ung-sverige-lamnar-norra-bantorget/. Läst 24 juni 2019. 
  18. ^ [a b] ”De fick regeringen att svänga om afghanerna – aktivisterna bakom lagförslaget” (på sv). www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/integration--invandring/de-fick-regeringen-att-svanga-om-afghanerna/. Läst 24 juni 2019. 
  19. ^ ”Unga afghaner avslutar sittstrejken”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-10-03/unga-afghaner-avslutar-sittstrejken. Läst 25 juni 2019. 
  20. ^ Joelsson, Filip (7 juni 2018). ”Beslut: 9000 ensamkommande får möjlighet att stanna i Sverige” (på sv). Nyheter. https://www.metro.se/nyheter/beslut:-9000-ensamkommande-far-mojlighet-att-stanna-i-sverige-K7_N5CpBULp. Läst 24 juni 2019. 
  21. ^ ”De 9 000 ensamkommande afghanerna – vilka är de egentligen?” (på sv). Expressen. 18 maj 2018. https://www.expressen.se/nyheter/qs/de-9-000-afghanerna--vilka-ar-de-egentligen/. Läst 24 juni 2019. 
  22. ^ ”Greta-effekten: Detta har hänt” (på sv). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Adx8k5. Läst 24 juni 2019. 
  23. ^ Granath, Andreas. ”Gretas klimatprotest ger eko över världen” (på sv). gp.se. http://www.gp.se/1.10329338. Läst 24 juni 2019. 
  24. ^ Crouch, David (1 september 2018). ”The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis. Läst 24 juni 2019. 
  25. ^ Taylor, Matthew (24 maj 2019). ”Latest global school climate strikes expected to beat turnout record” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2019/may/24/latest-global-school-climate-strikes-expected-to-beat-turnout-record. Läst 24 juni 2019. 
  26. ^ Savina, Diana (15 mars 2019). ”Fenomenet Greta Thunberg: Från skolstrejk till fredsprisnominering och stödmanifestationer i tusental” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tusentals-manifestationer-fredsprisnominering-och-uppmarksammade-tal-sa. Läst 24 juni 2019.