Silbodals socken i Värmland ingick i Nordmarks härad, uppgick 1952 i Årjängs köping och området ingår sedan 1971 i Årjängs kommun och motsvarar från 2016 Silbodals distrikt.
| Silbodals socken fd socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Härad | Nordmarks härad |
| Kommun (nuv.) | Årjängs kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Upphörd | 1952 |
| Area | 260 kvadratkilometer |
| Upphov till | Silbodals landskommun Silbodals församling |
| Motsvarar | Silbodals distrikt |
| Tingslag | Nordmarks tingslag |
| Karta | |
  Silbodals sockens läge i Värmlands län. | |
| Koordinater | 59°23′09″N 12°07′26″Ö / 59.38583333°N 12.12388889°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2179 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Silbodals distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal var 259,43 kvadratkilometer varav 226,33 land.[1] År 2000 fanns här 3 895 invånare.[2] Tätorten Årjäng med sockenkyrkan Silbodals kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Silbodals församling och för de borgerliga frågorna bildades Silbodals landskommun. Ur landskommunen utbröts 1941 Årjängs köping, resterande landskommun inkorporerade sedan 1952 i köpingen som 1971 ombildades till Årjängs kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Silbodal, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nordmarks härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Nordmarks kompani.[3]
Geografi redigera
Silbodals socken ligger kring Årjäng och Västra Silen och dess tillflöde Silbodalsälven. Socknen har odlingsbygd norr om Västra Silen Silbodalsälvens dalgång och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd.[4][1][5][6]
E18 genomkorsar socknen från gränsen mot Silleruds socken via Årjängs tätort till gränsen mot Holmedals socken. I nord-sydlig riktning löper länsväg 172.
Fornlämningar redigera
Från stenåldern finns två hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns gravhögar. I terrängen finns även fångstgropar av nordsvensk typ.[4][7][8][5]
Namnet redigera
Namnet skrevs 1396 Silbyrdhædal. Efterleden dal syftar på Silbodalsälvens dal norr om Västra Silen, vars namn återfinns i sockennamnets förled. Tolkningen av mellanleden -byrdhæ- är oklar.[9]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Silbodals socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 933 | |||
| 1760 | 1 090 | |||
| 1769 | 1 219 | |||
| 1780 | 1 065 | |||
| 1790 | 1 074 | |||
| 1800 | 1 283 | |||
| 1810 | 1 230 | |||
| 1820 | 1 426 | |||
| 1830 | 1 719 | |||
| 1840 | 1 976 | |||
| 1850 | 2 289 | |||
| 1860 | 2 454 | |||
| 1870 | 2 455 | |||
| 1880 | 2 531 | |||
| 1890 | 2 502 | |||
| 1900 | 2 469 | |||
| 1910 | 2 203 | |||
| 1920 | 2 222 | |||
| 1930 | 2 572 | |||
| 1940 | 2 691 | |||
| 1950 | 2 817 | |||
| 1960 | 2 866 | |||
| 1970 | 2 991 | |||
| 1980 | 3 598 | |||
| 1990 | 3 952 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Personer från bygden redigera
- Victor Sjöström, skådespelare och regissör
- Anders Lindbäck, kyrkoherde och seriemördare
- Birger Furugård nazistledare
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Silbodal socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Silbodal socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Silbodals socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Silbodals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning redigera
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 4 Hermes 1964 libris
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Silbodals socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Silbodals socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.