Signhild Maria Björkman, under en tid Björkman Johansson,[1] född 27 augusti 1906 i Visby stadsförsamlingGotland, död 12 juli 1994 i Sofia församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare.[3]

Signhild Björkman
Signhild Björkman
Signhild Björkman
FöddSignhild Maria Björkman
27 augusti 1906
Visby stadsförsamling,
Gotland
Död12 juni 1994 (87 år)
Sofia församling, Stockholm
MakeGunnar Skoglund
(1929–1943; skilda)
Hugo Lindholm
(1945–1949; skilda)
Arne Johansson
(1952–1970; hans död)
IMDb SFDb

Biografi redigera

Björkman filmdebuterade 1928 i John W. Brunius Gustaf Wasa, och kom att medverka i drygt tio filmproduktioner.

Signhild Björkman tillhör släkten Björkman (från Hille). Fadern John Björkman var fängelsedirektör i Visby och sedan i Örebro och modern hette Maria Berenice Nordling. Signhild Björkman var 1929–1943 gift med regissören Gunnar Skoglund,[4] (1899–1983)[2] 1945–1949 med läraren Hugo Birger Lindholm (1902–1981)[5][2] och från 1952 med källarmästaren Arne Johansson (1913–1970).[2][6]

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1928 Grete Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
En kvinna Diktatorn
Jules Romains
Per Lindberg Dramaten
Ett fågelilbud Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Fru de Ligneray Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
Clary Ringen du gav mig
Oscar Rydqvist
Per Lindberg Dramaten
Nichette Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.
Olof Molander Dramaten
1930 En maskinskriverska Topaze
Marcel Pagnol
Gustaf Linden Dramaten
Antoinette Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter
Olof Molander Dramaten
Ida Friis Kära släkten
Gustav Esmann
Rune Carlsten Oscarsteatern[7]
Gerda Holm Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[8]
Lucy Timson, tjänsteflicka Mordet i andra våningen
Frank Vosper
John W. Brunius Oscarsteatern[9]
1931 Nunnornas barn
Gregorio Martínez Sierra
Sandro Malmquist Konserthusteatern[10]
1935 Belle Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
1937 Blanche Popinot Ungdomen kommer med åren
Seymour Hicks och Ashley Dukes
Gunnar Tolnæs Vasateatern[11]
Fritzi I kärlek BC
Ladislaus Bus-Fekete
Martha Lundholm Vasateatern[12]
1938 Motionsgymnastiklärarinnan Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten
Jeanne Sex trappor upp
Alfred Gehri
Pauline Brunius Dramaten
1941 Han som kom till middag
George S. Kaufman och Moss Hart
Martha Lundholm Vasateatern[13]
1942 Polskan Flykten från Paris
Lo Håkansson
Martha Lundholm Vasateatern[14]
Apatura Iris I vår Herres hage
Josef Čapek och Karel Capek
Gösta Folke Vasateatern[15]
Min syster Eileen
Joseph Fields och Jerome Chodorov
Gösta Folke Vasateatern[16]
1955 Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[17]

Radioteater redigera

År Roll Produktion Regi
1940 Inga, typograf 33,333
Algot Sandberg
Carl Barcklind[18]
1953 Fröken Monika Heiner Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén[19]

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ [a b c d] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ ”Signhild Björkman”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59088&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dSignhild+Bj%C3%B6rkman%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 15 oktober 2012. 
  4. ^ Gunnar Skoglund i Svenskt Biografiskt Lexikon
  5. ^ Bröllopsnotis i Dagens Nyheter, 20 november 1945, sid. 14
  6. ^ Svenska Släktkalendern 1976 s 98.
  7. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  8. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ ”Ungdomen kommer med åren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14227&pos=402. Läst 30 april 2016. 
  12. ^ ”I kärlek....Bc”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14236&pos=403. Läst 30 april 2016. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: Vasan sätter igång.”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 september 1941. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-08-26/230/9. Läst 17 december 2021. 
  14. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1942). ”'Flykten från Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-18/48/9. Läst 24 augusti 2015. 
  15. ^ ”I vår herres hage”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14232&pos=427. Läst 1 maj 2016. 
  16. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 22 december 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-12-22/348/9. Läst 1 maj 2016. 
  17. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  18. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 29 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-29/266/24. Läst 29 januari 2016. 
  19. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 28 november 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-11-28/323/30. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar redigera