Sigma Cygni

stjärna i Svanens stjärnbild

Sigma Cygni (σ Cygni, förkortat Sigma Cyg, σ Cyg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Svanen (stjärnbild). Den har en skenbar magnitud på 4,23[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 3 300 ljusår (ca 1 000 parsek) från solen. På grund av dess plats i Vintergatans galaktiska skiva är Sigma Cygni skymd av interstellärt stoft och rödförskjuten med omkring 0,2 magnituder och förlorar ca 0,6 magnituder på de visuella våglängderna. [2]

Sigma Cygni (σ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen (stjärnbild)
Rektascension21t 17m 24,95244s[1]
Deklination+39° 23′ 40,8528″[1]
Skenbar magnitud ()+4,233[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 Iab[2]
U–B-0,386[2]
B–V+0,123[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-5,30 ± 0,40[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -0,13[1] mas/år
Dek.: -3,58[1] mas/år
Parallax ()1,13 ± 0,19[1]
Avståndca 3 300  (ca 1 000 pc)
Absolut magnitud ()-6,18[4]
Detaljer
Massa15[5] M
Radie54[4] R
Luminositet52 500[6] L
Temperatur10 800[2] K
Metallicitet-0,0[6] dex
Vinkelhastighet14[2] km/s
Ålder16[6] miljoner år
Andra beteckningar
67 Cygni, HD 202850, HR 8143, HIP 105102

Egenskaper redigera

Sigma Cygni är en blå, ljusstark superjättestjärna av spektralklass B9 Iab[2]. Den har en massa som är ca 15[5] gånger större än solens massa, en radie som är ca 54[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 52 500[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 10 800[2] K.

Spektralanalys av stjärnans spektrum har visat att de fotosfäriska linjerna för SiII och HeI- har en samtidig periodisk variabilitet. Periodiciteten beräknades till 1,59 timmar i alla tre linjerna och det kan vara resultatet av stjärnoscillationer.[7] Ingen klar variation i ljusstyrkan har observerats.[8]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Firnstein, M.; Przybilla, N. (2012). "Quantitative spectroscopy of Galactic BA-type supergiants. I. Atmospheric parameters". Astronomy & Astrophysics. 543: A80. arXiv:1207.0308 . Bibcode:2012A&A...543A..80F. doi:10.1051/0004-6361/201219034.
  3. ^ ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759. arXiv:1606.08053 . Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  4. ^ [a b c] Markova, N.; Puls, J. (2008). "Bright OB stars in the Galaxy. IV. Stellar and wind parameters of early to late B supergiants". Astronomy and Astrophysics. 478 (3): 823. arXiv:0711.1110 . Bibcode:2008A&A...478..823M. doi:10.1051/0004-6361:20077919.
  5. ^ [a b] Przybilla, N.; Firnstein, M.; Nieva, M. F.; Meynet, G.; Maeder, A. (2010). "Mixing of CNO-cycled matter in massive stars". Astronomy and Astrophysics. 517: A38. arXiv:1005.2278 . Bibcode:2010A&A...517A..38P. doi:10.1051/0004-6361/201014164.
  6. ^ [a b c d] Tanrıverdi, Taner (2013). "Elemental abundances of the supergiant stars σ Cygnus and η Leonis". New Astronomy. 25: 50. arXiv:1512.04557 . Bibcode:2013NewA...25...50T. doi:10.1016/j.newast.2013.03.013.
  7. ^ Kraus, M.; Tomić, S.; Oksala, M. E.; Smole, M. (June 2012). "Detection of a 1.59 h period in the B supergiant star HD 202850". Astronomy and Astrophysics. 542: L32. arXiv:1205.5391 . Bibcode:2012A&A...542L..32K. doi:10.1051/0004-6361/201219319.
  8. ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (2002). "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 331: 45. arXiv:astro-ph/0112194 . Bibcode:2002MNRAS.331...45K. doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x.

Externa länkar redigera