Öppna huvudmenyn

Sickan Castegren

svensk skådespelare och operettsångare

Hilda Matilda Josefina "Sickan" Castegren, född 20 december 1887 i Helsingfors, död 8 juni 1963 i Stockholm, var en svensk skådespelare och operettsångare.[1]

Sickan Castengren
Sickan Castegren på ett rollporträtt från 1910-talet.
Sickan Castegren på ett rollporträtt från 1910-talet.
FöddHilda Matilda Josefina Castegren
20 december 1887
Helsingfors
Död8 juni 1963 (75 år)
Stockholm
Andra namnSickan Amundsson
IMDb SFDb

Innehåll

BiografiRedigera

Sickan Castegren var dotter till skådespelarna Victor Castegren och Hilda Castegren, ogift Sjöberg.

Castegren scendebuterade 1909 som Käthe i pjäsen Gamla HeidelbergSvenska Teatern i Helsingfors, där hon engagerades 1909–1911. Åren 1911–1917 hade hon fast engagemang på Albert Ranfts teatrar i Stockholm, men därefter endast tillfälliga roller. Fötutom operett spelade Castegren även i revy- och talroller. Hon filmdebuterade 1926 och medverkade i ett flertal filmer fram till 1952.

Hon var åren 1929–1938 gift med Erik Amundson. Hennes grav är belägen på Norra begravningsplatsen i Stockholm [2]

Skådespelaren Sickan Carlsson fick enligt självbiografin Sickan (Stockholm 1977) sitt namn efter Castegren, som var faderns favoritartist.

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

 
Sickan Castegren i Ack, ElviraSödra teatern.
År Roll Produktion Regi Teater
1911 Käthie Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[3]
Dora Miller Den starkaste
Clyde Fitch
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[4]
1912 Charlotte De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[5]
Verja 4711
Algot Sandberg
Knut Nyblom Vasateatern[6][7]
1914 Fränze Storstadsbaciller
Jean Gilbert
Carl Barcklind Vasateatern[8]
1915 Viviane Pariserluft
Martin Knopf
Vasateatern[9]
Stephanie Två man om en änka
Victor Hollaender, Heinrich Storbitzer och Richard Kessler
Carl Barcklind Vasateatern[10]
Mrs Pipkin Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin
Carl Barcklind Oscarsteatern[11]
Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Oscarsteatern[12]
1919 Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw
Djurgårdsteatern[13]
Fästmanssoffan
Georg Nordensvan
Albert Ståhl Djurgårdsteatern[14]
1927 Som i ungdomens vår
Walter Kollo och Willy Bredschneider
Arvid Petersén Södra Teatern[15]
1928 Österlunds Hanna
Frans Hedberg
Hjalmar Peters Tantolundens friluftsteater[16]
1943 Mrs Grey Den okuvliga Mr Bunting
Robert Greenwood
Martha Lundholm Vasateatern[17]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Sickan Castegren”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58920. Läst 20 februari 2013. 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 2 oktober 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-02/14869/5. Läst 2 augusti 2015. 
  4. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  5. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  6. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  7. ^ ”4711”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23246&pos=194. Läst 8 juli 2015. 
  8. ^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  9. ^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015. 
  10. ^ ”Två man om en änka”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14593&pos=225. Läst 9 juli 2015. 
  11. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  12. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  13. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 4 juni 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-06-04/148/6. Läst 21 juli 2015. 
  14. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 8 juli 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-07-08/178/4. Läst 21 juli 2015. 
  15. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 augusti 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-08-28/232/11. Läst 12 juni 2016. 
  16. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 juni 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-06-01/147/12. Läst 1 januari 2016. 
  17. ^ ”Den okuvlige Mr. Bunting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14157&pos=432. Läst 3 maj 2016. 

KällorRedigera

  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än- : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 142. Libris 1404046 

Externa länkarRedigera