Sicilianska aftonsången

För operan, se Sicilianska aftonsången (opera).
"Sicilianska aftonsången" av Francesco Hayez 1846

Sicilianska aftonsången (italienska: Vespro siciliano eller Vespri siciliani) kallas den resning som den 30 mars 1282 utbröt i Palermo och genom vars följder kungahuset Anjou i kungariket Sicilien och fransmännen fördrevs från ön Sicilien.

Resningen har förut skildrats som resultatet av en vitt utbredd, planmässig sammansvärjning, i vilken en rad sicilianska adelsmän, såsom Giovanni da Procida, spelat en betydande roll. Nyare forskning har givit vid handen, att det mord på fransmännen, som ägde rum i Palermo den 30 mars, ingalunda var följden av en sådan sammansvärjning, utan endast ett spontant uttryck av folkets förbittring emot fransmännen. En tillfällighet (en fransman skymfade en siciliansk dam under aftonsången) blev signalen till ett plötsligt överfall från befolkningens sida på de länge hatade fransmännen, vilka skoningslöst nedhöggs.

Revolutionen spred sig till Siciliens övriga städer. Peter III av Aragonien, som var närmaste arvinge till den tidigare kungen Konradin, landsteg vid Trapani i augusti samma år. Det medförde att Karl av Anjou måste överge Sicilien. Mellan Aragonien och huset Anjou i det nya huvudresidenset Neapel fortfor striden om Siciliens besittning till 1302, då ön erkändes som en del av det stora aragoniska väldet. Uttrycket "sicilianska aftonsången" var okänt för samtiden. Det har använts först vid mitten av 1400-talet och blivit allmänt gängse först i början av 1500-talet.

KällorRedigera