Sibon sanniolus[3] är en ormart som beskrevs av Cope 1866. Sibon sanniolus ingår i släktet Sibon och familjen snokar.[3][4]

Sibon sanniolus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sibon sanniola i Belize
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteSibon
ArtSibon sanniolus
Vetenskapligt namn
§ Sibon sanniolus
Auktor(Cope, 1866)
Synonymer
Sibon neilli HENDERSON 1977[2]
Sibynomorphus sanniola SCHMIDT 1936
Leptognathus sanniola BOCOURT 1908
Mesopeltis sanniolus COPE 1866
Sibon sanniola COPE 1866
Hitta fler artiklar om djur med

Denna orm förekommer på Yucatanhalvön i Mexiko samt i Belize. En avskild population hittades i Guatemala. Arten lever i låglandet upp till 300 meter över havet. Individerna vistas i lövfällande skogar och i skogar med taggiga växter.[1] Honor lägger ägg.[4]

Beståndet hotas regionalt (främst i Guatemala) av skogsröjningar. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[3]

  • S. s. neilli Henderson, Hoevers & Wilson, 1977
  • S. s. sanniola (Cope, 1866)

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Lee, J. & Calderón Mandujano, R. 2012 Sibon sanniolus . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Henderson, R. W., HOEVERS, L. G., & WILSON, L. D. (1977) A new species of Sibon (Reptilia, Serpentes, Colubridae) from Belize, Central America., J. Herpetol. 11: 77-79.
  3. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/sibon+sanniolus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b] Sibon sanniolus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.

Externa länkar redigera