Sergej Vasiljevitj Juzeptjuk (ryska: Сергей Васильевич Юзепчук), född 28 januari 1893 i Moskva, död 8 januari 1959 i Riga, var en sovjetisk botaniker.

Sergej Juzeptjuk
Född28 januari 1893
Moskva
Död8 januari 1959 (65 år)
Riga
Medborgare iSovjetunionen och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidfakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet
SysselsättningBotaniker, universitetslärare[1]
ArbetsgivareInstitut for planteindustri[2]
Sankt Petersburgs universitet[3]
Botaniska institutet Komarov (1919–)[3]
Utmärkelser
Statliga Stalinpriset, 2:a graden (1952)[2]
Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
Arbetets Röda Fanas orden
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Juzeptjuk avlade examen med spets 1911 vid gymnasiet i Riga och studerade därefter botanik vid Sankt Petersburgs universitet under ledning av Vladimir Leontjevitj Komarov fram till 1918. Där intresserade han sig främst för daggkåpesläktet (Alchemilla), maskrossläktet (Taraxacum) och fjällsippssläktet (Dryas). Särskilt hans arbeten beträffande fjällsippor togs väl emot av tidens taxonomer.

1919 blev Juzeptjuk biträdande konservator vid universitetets botaniska trädgård och tjänstgjorde som kurator vid Kaukasusavdelningens herbarium fram till 1925, och därefter vid sektionen för Sovjetunionens europeiska delar. Som sådan reste han runt i Kaukasus, Anatolien, Altaj, Uralbergen och på Krimhalvön.

Åren 1925–1928 deltog han i en expedition i Central- och Sydamerika. Den var anordnad av Rubber Trust och Forskningsinstitutet för tillämpad botanik och nya kulturväxter. Expeditionen leddes av Jurij Nikolajevitj Voronov och med Sergej Michajlovitj Bukasov och andra som deltagare. Expeditionens samlingar omfattade ett stort material av släktet Solanum med många nyupptäckta arter.

1947 gjorde han tillsammans med Boris Sjisjkin, Leonid Rodin och Leonid Fjodorovitj Pravdin en kort resa till Brasilien, som resulterade i ett litet herbarium med ca 2 000 blad plus en värdefull gåva till Komarov Botanical Institute från botaniska trädgården i Rio de Janeiro. Denna samling av levande tropiska växter avsågs som ersättning för de växthusväxter i en tidigare samling, som förstördes 1941 vid ett luftangrepp under andra världskriget.

Bibliografi

redigera

Juzeptjuk medverkade i ett antal publikationer utgivna av Komarov Botanical Institute, exempelvis

  • The Weeds of Russia (Rysslands ogräs), 1935
  • The Flora of the South-East of the European part of the USSR (Flora för sydöstra delen av europeiska Ryssland), 1936
  • Flora USSR (Sovjetunionens flora) i 30 band.

Hans arbeten med linväxter (Linaceae), solvändeväxter (Cistaceae) och violväxter(Violaceae) belönades med Stalinpriset 1952. Utöver taxonomiska arbeten, utgav han ett antal skrifter om artbestämningsproblem. Bland dessa kan nämnas:

  • The problem of species in the light of Charles Darwin's theory of evolution, 1938
  • C. Linnaeus and the problem of species, 1957
  • V. L. Komarov's concept of species, its historical development and its implementation, 1959.

Auktorsnamnet Juz. kan användas för Sergej Juzeptjuk i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor

redigera
  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20181017523, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] The first Russian Botanical Expedition to Latin America (1925–1928), vol. 12, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 93-99, 10.24411/2076-8176-2020-13007.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Vladimir L. Komarov and St. Petersburg University, vol. 12, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 68-94, 10.24411/2076-8176-2020-14004.[källa från Wikidata]