Senftenberg (sorbiska: Zły Komorow) är en stad och tillika huvudort i Landkreis Oberspreewald-Lausitz i delstaten Brandenburg i Tyskland. De tidigare kommunerna Brieske, Großkoschen, Hosena, Niemtsch och Peickwitz uppgick i Senftenberg den 31 december 2001.[4]

Senftenberg
sorbiska: Zły Komorow
Stad
Gartenstad Marga i stadsdelen Brieske.
Wappen Senftenberg.png
Kommunvapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Brandenburg
Kreis Landkreis Oberspreewald-Lausitz
Höjdläge 102 m ö.h.
Koordinater 51°31′10″N 14°00′03″E / 51.5195°N 14.0007°Ö / 51.5195; 14.0007
Yta 127,56 km² ()[1][2]
Folkmängd 24 275 ()[3]
Befolkningstäthet 190 inv./km²
Postnummer 01968
Riktnummer 03573 och 035756
GeoNames 6550632
Kommunkod 12 0 66 304
OSM-karta 1314216
Läget för Senftenberg i Tyskland
Red pog.svg
Läget för Senftenberg i Tyskland
Läget för staden Senftenberg i Landkreis Oberspreewald-Lausitz
Läget för staden Senftenberg i Landkreis Oberspreewald-Lausitz
Webbplats: Senftenberg

GeografiRedigera

 
Schwarze Elster
(Čorny Hałštrow)

Senftenberg ligger i Niederlausitz vid floden Schwarze Elster (svarta Elster), en biflod till Elbe, och sjön Senftenberger See. Staden ligger cirka 60 km norr om Dresden och ungefär 40 km sydväst om Cottbus.

HistoriaRedigera

Senftenberg grundades under den tyska östkolonisationen under högmedeltiden. Namnet kommer troligtvis från det tyska ordet "sumpftenburg" (ungefär sumpborg), på grund av den sanka marken och försvarsborgen i närheten. 1279 nämndes staden för första gången i skrift.

Under medeltiden bodde mellan 300 och 400 människor här. Efter en kort tid under brandenburgskt styre under början av 1300-talet kom Senftenberg 1368 att tillfalla Böhmen. 1413 tog landfogden och panthandlaren i Niederlausitz, Hans von Polenz, över staden. 1448 köpte den sachsiska hertigen Friedrich Senftenberg och de kommande 400 åren tillhörde man Sachsen. Sachsarna lät bygga en för denna tid modern försvarsborg vid staden.

Efter Wienkongressen 1815 förlorade Sachsen Senftenberg till Preussen.

Under slutet av 1800- och början av 1900-talet upplevde staden ett industriellt uppsving på grund av brunkolsindustrin. Eftersom brunkol bryts i dagbrott innebar detta att många sorbiska byar jämnades med marken, vilket innebar att det sorbiska språket och den sorbiska kulturen trängdes undan. Delar av staden och närliggande kommuner har rivits för att ge plats åt brunkolsindustrin.

2004 firade staden 725-årsjubileum.

EkonomiRedigera

Från att ha varit en utpräglad industristad med brunkolen som viktigaste näring, försöker man nu att locka turister till de natursköna omgivningarna.

StadsdelarRedigera

Zły Komorow
Brězk (Brězk)
Košyna
Hóznja
Košynka
Němskej
Cikey
Sedlišćo
(sorbiska)

VänorterRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise und Gemeinden im Land Brandenburg - 2017 (på tyska), Amt für Statistik Berlin Brandenburg, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 4 mars 2020, (Källa från Wikidata)
  4. ^ ”Gebietsänderungen vom 01.01. bis 31.12.2001” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2001. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Namens-Grenz-Aenderung/2001.html. Läst 23 juni 2020.